Studien undersökte förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med barn som har koncentrationssvårigheter och på vilket sätt förskollärare skapar delaktighet för barn i de vardagliga aktiviteterna. För att kunna besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med tre yrkesverksamma förskollärare från två olika förskolor inom samma kommun. Resultatet visade att det dominerande arbetet med barn som har koncentrationssvårigheter är förberedelser innan eller efter en aktivitet. Förskollärarna använder sig även av olika kommunikationsformer om barnen har svårigheter med det verbala språket. Resultatet visade att förskollärarna anser att barn som har koncentrationssvårigheter har svårt med socialt samspel. För att skapa en god delaktighet i gruppen visade studien att arbete med barnkonventionen, pedagogisk dokumentation och mindre grupper är fördelaktigt.

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för barns exkludering av varandra i leken. Studien utgår från barnens lek och intervjuer som gjorts med barnen. Till denna studie har ett bardomssociologiskt perspektiv valts samt flera tidigare forskning kring barns exkludering av varandra.  För att förstå omständigheter kring hur barn exkluderar varandra undersöks även vilka tillträdesstrategier barnen använder för att få åtkomst till lek samt vilka olika kamratkulturer det finns på avdelningen. Till denna studie har sammanlagt 5 timmars observationer på barns lek gjorts under en månadsperiod både inomhus och utomhus samt sex barn blivit intervjuade.  Studiens huvudsyfte är att undersöka hur barn exkluderar varandra i leken. För att veta varför barnen exkluderar varandra i leken undersöks tillträdesstrategier, vilka av dessa strategier får positiv respons och vilka strategier ger negativ respons, nämligen exkludering?  Resultatet visar att barn har olika tillträdesstrategier för att komma in i leken, både verbala och icke-verbala strategier. De mest framgångsrika strategier enligt studiens insamlade material var när barnen gjorde ett icke-verbalt inträde till leken. Exkluderingsstrategierna skiljer sig även i det insamlade materialet. Det finns både verbal och icke-verbal exkludering. Avsikten som barnen har är inte alltid att exkludera utan resultatet har visat att barnen exkluderar för att behålla den redan påbörjade leken. Exkluderingsstrategierna skiljer sig även mellan den fria leken och den pedagogstyrda leken.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap och större förståelse för hur ett integrerat och segregerat förhållningssätt belyses i kurslitteratur i specialpedagogik för grundlärarutbildningen f-6 utifrån en jämförande studie. Metoden utgörs av en textanalys där fyra böcker i specialpedagogik för lärare i en mellanstor stad i Sverige analyseras och jämförs. Analysen och jämförelsen utförs med hjälp av en tematisk innehållsanalys vilket innebär att materialet läses igenom flera gånger för att sedan kategoriseras utifrån integrerat respektive segregerat förhållningssätt samt fysisk/social integrering och segregering. Teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens syfte är sociokulturellt perspektiv, integrering/inkludering samt segregering/exkludering. Resultatet i denna studie påvisar att majoriteten av kurslitteraturen belyser mer eller mindre explicit ett såväl integrerat som segregerat förhållningssätt till elever i behov av särskilt stöd. De två förhållningssätten förespråkas vid olika skolsituationer beroende på elevens behov av stöd samt vilka arbetsuppgifter som skall genomföras. Ett av studiens mest intressanta resultat är komplexiteten kring att avgöra om ett integrerat eller segregerat förhållningssätt för elever i behov av särskilt stöd är lämpligt i sammanhanget. Slutligen framkommer av resultatet sambandet mellan fysisk och social segregering/integrering för barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare redogör för sina förhållningssätt tillleken och hur de framhåller hur de främjar goda kamratrelationer i förskolan. Vilka strategieroch verktyg som de använt sig av samt vilka svårigheter och möjligheter de sett meddessa. Studier visar att det är i samspel tillsammans med jämnåriga som barn utvecklassocialt och kognitivt, vidare visar forskning även på att barn lär sig mer i samspel med enkamrat. Våra teoretiska utgångspunkter har varit barndomssociologi och Corsaros teori omkamratkulturer. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer somdatainsamlingsmetod och med hjälp utav fenomenografi skapade vibegreppskategorier utifrån respondenternas utsagor. Dessa analyserades i förhållande tillvalda teorier, tidigare forskning och ett normativt perspektiv. Förskollärare ansåg att lek ärdet främsta sättet för barn att skapa kamratrelationer men det var tillåtet att neka andra barntillträde till sin lek.

The aim with this paper is to examine the political background of the schools comission to integrate pupils with special needs in the public school. These following questions are examined: What political documents are the elementary? Which ones are juridically binding for the schools? What are the experiences for  parents of children with special needs in the school? The method used for this paper is mainly litterature-studies. The four documents which are examined are: skollagen, Läroplanen 94, FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen. The theoretical frame for this paper is political documents, curriculums and how schools concretize the special education. The perspective will be the pupils exposition what they are forced to do by the authorities. Focus is on the process when the pupil is judged by authorities to examine if the pupil is entitled to special education.

Ambitionen med denna kunskapsöversikt är att djupare undersöka huruvidainkluderingen kan påverka eleverna samt undervisningen. I denna skrivelse valde vidärför att undersöka resultaten i forskning på nationell och internationell nivå. Tvåfrågeställningar kunde formuleras där huvudsyftet var att synliggöra hur inkluderingpåverkar individen och undervisningen samt hur den generella inkluderingen kan varaen bidragande faktor till exkludering av vissa elever. Resultatet visar att inkludering kan ha en positiv effekt om vissa förutsättningarskapas. Att nå ett inkluderande klassrum är komplext och kräver ett flertal komponentersom samspelar med varandra. I arbetet lyfts kollegial samsyn, specialpedagogik,kooperativt arbete och representationsformer fram som exempel på detta. Dessa kansättas i relation till lärarens ämneskunnighet, relationskompetens, syn påundervisningsgruppen samt hur läraren och skolan definierar begreppet och på vilketsätt en elev inkluderas. Detta kan skilja sig åt om vi tolkar begreppet utifrån en socialsamhörighet eller ett deltagande på kunskapsnivå.

I dagens samhälle ser man att skolan präglas av mångfald och att det finns elever med olika religiösa bakgrunder i klassrummet. Denna mångfald medför att lärare behöver anpassa sin undervisning till varje elevs förutsättningar och behov, för att kunna inkludera alla elever i religionsämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare talar om inkludering i religionsämnet och vilka utmaningar lärare möter med att inkludera alla elever i religionsundervisningen. Studiens frågeställningar är: Hur talar lärare om inkludering i religionsämnet? Hur inkluderar lärare alla elever i religionsundervisningen? Vilka utmaningar möter lärare med att inkludera alla elever i religionsämnet? De teorier som används i denna studie är inkluderingsteorin och Jacksons perspektiv. De begrepp som används i inkluderingsteorin är en gemenskapsorienterad definition, en individorienterad definition och en placeringsorienterad definition. De begrepp som används i Jacksons perspektiv är representation, tolkning och reflektion. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer och dessa intervjuer utfördes med stöd av en intervjuguide. I denna studie har sex lärare intervjuats och de arbetar i en mångkulturell skola eller en mer homogen skola utifrån religionstillhörighet. De är verksamma i grundskolan och arbetar i tre olika skolor. Intervjuerna har analyserats tematiskt. Studien visar att lärare talar om inkludering både utifrån ett individ- och elevgrupp perspektiv, eftersom lärarna utgår från kunskapsnivåer och att de har fokus på delaktighet. Lärarna använder sig av olika metoder för att kunna inkludera alla elever i religionsundervisning, oavsett vilken religiös tradition de tillhör. Studien visar att det finns skillnader mellan lärarens svar vad gäller utmaningarna som lärare möter med att inkludera alla elever i religionsämnet. En slutsats är att lärare menar olika med begreppet inkludering. Slutsatsen visar även att varierande undervisningsmetoder används, för att inkludera alla elever i ämnet religion. I slutsatsen redogörs dessutom att lärare möter olika utmaningar med att inkludera alla elever i religionsundervisning, eftersom de tillhör olika religioner.

Syftet med mitt examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur rektorer ser på inkludering av elever från särskolan i grundskolan och gymnasieskolan. Studien grundar sig på en hermeneutisk ansats med intervju som metod. Jag väljer en kvalitativ metod eftersom mitt syfte inte är att generalisera och dra allmänna slutsatser utan få en djupare insikt i hur just mina informanter ser på mina frågeställningar. Som teoretisk bakgrund har jag valt att utgå ifrån de tre specialpedagogiska forskningsperspektiven, som benämns som det individinriktade,- deltagar,- samt dilemmaperspektivet. De resultat som framkom i min studie visade, i likhet med tidigare studier som gjorts inom området, att det finns en tydlig diskrepans kring den syn på inkludering som beskrivs i forskning kontra i den konkreta verksamheten ute på skolorna. Inom forskningen finns en vision att övergå från ett individinriktat och exkluderande till ett mer inkluderande synsätt men denna vision har främst gestaltat sig ifråga om attityder och är således inte genomförd i den specialpedagogiska verksamheten ute på skolorna. Det finns dock en aktuell och pågående diskussion på de skolor jag besökt kring vad begreppet inkludering innefattar och hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd samt inom särskolan ska bedrivas.

Studiens syfte är att undersöka hur barnen exkluderar varandra i den fria leken, samt hur förskolepedagogerna bemöter barnet som exkluderas i leken för att kunna skapa en inkluderande verksamhet. Mer specifikt avser studien att granska varför det förekommer att barn inte självmant kommer in i den fria leken. Förskolan anses vara en plats där alla barn har rätt till delaktighet men att man även ska få möjlighet att närvara i en gemensam lek. Vi anser därför att det är viktigt att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med inkludering i den fria leken. En kvalitativ forskningsmetod har använts för att samla in studiens empiriska material. Studien utgår från fyra observationer som genomförts i fyra olika verksamheter. Studien har utgått från ett omsorgsetiskt perspektiv och aktuell forskning kring barns kamratkulturer och pedagogens agerande i leken. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Corsaros tillträdestragier, protection of interactive space samt Noddings omsorgsetiska perspektiv. Studiens resultat visar att barn intar en skyddande ställning till sin pågående lek och gärna skyddar den från att andra barn ska tillträda leken. Det framkommer även i resultaten att förskolepedagogerna uppmärksammar exkluderingen som sker och bemöter barnet som exkluderas från leken.