Global ETD Search

1	Aktiv Förvaltning - Resulterar det i högre avkastning än index? Rosén, Frida, Smestad, Christine January 2010 (has links) Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur aktivt förvaltade fonder presterar jämfört med indexfonder, när avkastningen har justerats för förvaltningsavgiften. Indexfonden representeras av ett jämförelseindex och studien omfattar en tioårsperiod, 2000-2009. Det faktum att en apa vann aktie SM 1993, framför professionella placerare, visar att aktiekurser är slumpmässiga. Varför ska en investerare då lita på att en förvaltare är bättre på att utvärdera marknaden och dess placeringsmöjligheter än andra? Metod: En kvantitativ metod har använts i uppsatsen, där data har erhållits från Morningstar och SIX Telekurs. Det insamlade materialet har bearbetats i Microsoft Excel för att beräkna fondernas avkastning och prestationsmått. Resultatet har redovisats i tabeller och diagram i empirikapitlet, för att sedan analyseras och jämföras med den teoretiska referensramen. Resultat & slutsats: Endast en av tio aktivt förvaltade fonder överträffar index, därmed dras slutsatsen att indexfonder är ett bättre investeringsalternativ än aktivt förvaltade fonder. Resultatet visar därmed att den högre förvaltningsavgiften som fondbolagen kräver från sina kunder inte är berättigat. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på de resultat som kommit fram i uppsatsen, voredet intressant att genomföra en kvalitativ studie där fondförvaltarens åsikter är i fokus. Hur motiveras den höga förvaltningsavgiften, när de inte överträffar index? / Aim: The fact that a monkey won the Swedish Championship in stocks in 1993, ahead of professional investors, shows that stock prices are random. Why should an investor trust that a professional manager is better on evaluating the market and its investment opportunities than others? The purpose with this thesis is to investigate how active managed funds perform compared to index funds, after subtraction of the management fee. The index fund is represented by a “comparison index” and the research covers a period of ten years, between 2000 and 2009. Method: A quantitative method has been used in this study, where the information has been received from Morningstar and SIX Telekurs. Microsoft Excel has been used to process the collected data in order to calculate the expected return and the risk measures. The result is presented in diagrams and charts in order to analyse and compare it with the theory. Result & Conclusions: Only one out of ten active managed funds outperform index,therefore draws the conclusion that index funds is a better investment option than active managed funds. The result shows that the higher management fee that stock exchange companies claims is not appropriate. Suggestions for future research: Based on the results in this thesis, it would be interesting to do a qualitative research where the focus is on the fund managers’ opinions. How can they motivate the high management fee, when they don’t outperform index? Index fund Mutual fund Active Management Management Fee Risk Measures Modern Portfolio Theory Indexfond Aktiefond Aktiv Förvaltning Förvaltningsavgift Prestationsmått Modern portföljteori Business studies Företagsekonomi
2	Implementeringen av koldioxidsnåla och klimatpositiva benchmarks samt ESG-relaterad transparens i BMR : en kritisk granskning av kommissionens föreslagna ändringar av Benchmarkförordningen och dess förenlighet med de åsyftade ändamålen / The implementation of low carbon & positive carbon impact benchmarks and ESG transparency in the BMR : a critical review of the Commission's proposed changes to the Benchmark regulation and its comparability with the intended objectives Botshinda, Amelia January 2020 (has links) Vi lever i en tid präglad av drastiska klimatförändringar och ökade utsläpp av växthusgaser, där klimatångest har kommit att bli ett problem som tycks drabba såväl privatpersoner som företag. Allteftersom vår medvetenhet för samtidens klimathot ökar, har även hållbarhet fått en allt större betydelse för europeiska investerare. En tydlig konsekvens härav är den kraftiga ökningen av antalet hållbarhetsindex som identifierats på finansmarknaden. Hållbarhetsindex används ofta som komponent i passiva investeringsstrategier eller som verktyg för att mäta prestationen av olika värdepapper i en portfölj, och får på så vis funktionen av ett benchmark. Metoden för att utveckla såväl hållbara index som benchmarks kan emellertid variera, vilket ofta beror på att klimatrelaterad information kan vara extremt komplex att omvandla till finansiellt relaterbara värden. Svårigheterna härom har således minskat marknadens förtroende för sådana investeringsalternativ, trots den ökade benägenheten hos investerare att ta hänsyn till hållbarhet även i finansiella sammanhang. Bristande lagstiftning inom området föranledde Europeiska kommissionen att upprätta ett förslag om ändring av Benchmarkförordningen år 2018, som en del av sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Förordningen reglerar i dagsläget främst administratörer av benchmarks, vilka innehar det övergripande juridiska ansvaret för ett benchmark. Med förslaget införs nya kategorier för koldioxidsnåla och klimatpositiva benchmarks samt en reviderad transparensreglering som förpliktigar administratörer att offentliggöra hur de beaktar hållbarhet i sin metod och referensvärdesdeklaration. Även om förslaget välkomnats av flertalet aktörer, föreligger anledning att ifrågasätta huruvida marknaden kommer kunna förhålla sig till de ambitiösa ändringarna, samt om effekten av reglerna blir den som kommissionen eftersträvat. I uppsatsen identifieras och diskuteras de potentiella utmaningarna med förslagets ikraftträdande, vilka sedermera analyseras i förhållande till de åsyftade ändamålen med reglerna. Kritik riktas i uppsatsen främst mot förordningens bristande möjligheter att hålla andra aktörer ansvariga, eftersom uppfyllandet av de nya reglerna inte enbart är beroende av administratörernas eget agerande. Vidare konstateras att marknaden inledningsvis kommer att få stora svårigheter med insamling och verifiering av den klimatrelaterade information som är avgörande för användningen av miljövänliga benchmarks. Sett ur ett långsiktigt perspektiv tros emellertid ändringarna kunna skapa goda förutsättningar för en bättre inkludering av hållbarhet på finansmarknaden, utan kompromiss av ett konsument- eller investerarskydd. Law business law financial law EU law Benchmark regulation BMR benchmark index index fund sustainable investments sustainability environmentally friendly ESG Environmental Social Governance Sustainable Action Plan EU Taxonomy Scope 3 transparency benchmark statement market abuse regulation. Juridik affärsjuridik EU-rätt finansrätt Benchmarkförordningen BMR benchmark referensvärde riktmärke index indexfond gröna fonder hållbarhet miljövänlig ESG hållbara investering EU-taxonomin Taxonomiförordningen Scope 3 transparens referensvärdesdeklaration administratör vilseledande marknadsmissbruk marknadsmissbruksförordningen MAR. Law and Society Juridik och samhälle

Search results

Aktiv Förvaltning - Resulterar det i högre avkastning än index?