<p>Syftet med experimentet var att genom en beroende mätning undersöka om förnedrings-tv hade någon effekt på individers upplevda och självrapporterade empatiförmåga och sinnestämning. Vidare undersöktes också om det förelåg genusskillnader i empatiförmåga och sinnesstämning beroende på vilket filmgenus försökspersonerna fått se förnedras eller lovordas i filmsekvensen.</p><p>Undersökningen utfördes på 185 högskolestudenter med hjälp av enkät. Försökspersonerna fördelades över vilken typ av film de har sett. Filmeskvenserna delades in i fyra olika, där två var av positiv karaktär med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick positiv feedback av en jury. Två var av negativ karaktär, med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick förnedrande feedback av en jury. Detta tillsammans med försökspersonernas genus ger totalt åtta grupper att undersöka.</p><p>Resultatet visade att den totala empatin ökade när försökspersonerna fick se en kvinna få förnedrande feedback men minskade i de tre andra filmsekvenserna. Vidare ökade sinnesstämningarna glädje, skam och ilska efter att försökspersonerna såg filmsekvenserna med förnedring. En ökning i förvåning oavsett filmtyp uppmättes.</p>

Syftet med experimentet var att genom en beroende mätning undersöka om förnedrings-tv hade någon effekt på individers upplevda och självrapporterade empatiförmåga och sinnestämning. Vidare undersöktes också om det förelåg genusskillnader i empatiförmåga och sinnesstämning beroende på vilket filmgenus försökspersonerna fått se förnedras eller lovordas i filmsekvensen. Undersökningen utfördes på 185 högskolestudenter med hjälp av enkät. Försökspersonerna fördelades över vilken typ av film de har sett. Filmeskvenserna delades in i fyra olika, där två var av positiv karaktär med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick positiv feedback av en jury. Två var av negativ karaktär, med filmgenus man och kvinna där filmpersonerna fick förnedrande feedback av en jury. Detta tillsammans med försökspersonernas genus ger totalt åtta grupper att undersöka. Resultatet visade att den totala empatin ökade när försökspersonerna fick se en kvinna få förnedrande feedback men minskade i de tre andra filmsekvenserna. Vidare ökade sinnesstämningarna glädje, skam och ilska efter att försökspersonerna såg filmsekvenserna med förnedring. En ökning i förvåning oavsett filmtyp uppmättes.

The purpose of the following qualitative study was to explore social workers' perspectives on children's experiences of being exposed to domestic violence due to men's violence against women. The purpose was also to explore social workers' perceptions of support measures that used. Semi-structured interviews were conducted with six social workers who work with children and families in the social services. The study takes its theoretical starting point in trauma theory and attachment theory. The results showed that factors such as finances, mental illness and substance abuse are common causes to the child being exposed to indirect domestic violence. Children may show fear and anxiety, they may also show signs of psychosomatic disorders, behavioral difficulties, difficulty concentrating, and they may develop insecure attachment relationships with their caregivers. The results also showed that children who are exposed to indirect violence can be supported in various ways, where the child's family can also be included in the process. According to the interviewees, the function of the support interventions depends on the parent’s active participation in the process, which determines whether the support interventions work. / Syftet med studien var att undersöka socialarbetares perspektiv på barns upplevelser av att bli utsatta för indirekt våld, som en följd av mäns våld mot kvinnor. Författarna har även som avsikt att undersöka socialsekreterarnas uppfattning om vilka stödåtgärder som används för att stödja barn som utsätts för indirekt våld som en följd av mäns våld mot kvinnor. För att besvara syftet användes en kvalitativ design, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomsutredning i socialtjänsten. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i traumateori och anknytningsteori. Resultaten visade att faktorer som ekonomi, psykisk ohälsa och missbruk är vanliga orsaker till att barn utsätts för indirekt våld i hemmet. Barn som utsätts för indirekt våld kan visa rädsla och oro, men också tecken på psykosomatiska störningar, beteendesvårigheter och koncentrationssvårigheter. De kan även utveckla otrygga anknytningsrelationer med sina omsorgspersoner. Resultaten visade också att barn som utsätts för indirekt våld kan stöttas på olika sätt där även barnets familj kan inkluderas i förändringsprocessen. Stödinsatsernas funktion beror enligt intervjupersonerna på föräldrarnas aktiva delaktighet, vilket är en avgörande faktor för om stödinsatserna fungerar.

Syftet med studien var att via en kvantitativ webbenkät i ett bekvämlighetsurval av svenska lärare, undersöka förekomst av elevrelaterat direkt våld och indirekt våld mot lärare samt i vilken utsträckning olika aspekter av skolklimatet som kan förklara lärarens upplevelser av direkt våld och indirekt våld. Urvalet bestod utav 143 svenska grundskolelärare (25 män och 117 kvinnor samt en som ej angav kön) i åldrarna 20-65 (M = 40,44, SD = 11,17). Resultatet visade att åtta av tio lärare hade blivit utsatta för någon typ av elevrelaterat direkt våld vid minst ett tillfälle under det senaste året. Den vanligaste typen av elevrelaterat direkt våld var verbala kränkningar följt av lättare fysiskt våld och hot om våld. Det visade sig också att en stor del av lärarna blivit utsatta för flera typer av elevrelaterat direkt våld under de senaste 12 månaderna, vilket indikerar på en multipel utsatthet. Indirekt våld hade i stort sett samtliga lärare upplevt vid ett flertal tillfällen under det senaste året. Vidare fann studien att kvinnliga lärare uppgav sig vara mer utsatta för både direkt och indirekt våld jämfört med männen. Studien fann även att struktur och engagemang tycks vara de viktigaste dimensionerna av skolklimatet för att förebygga elevrelaterat direkt våld och indirekt våld mot lärare. / The aim of the study was to investigate, through a quantitative web survey in a convenience sample of Swedish teachers, the presence of student-related direct violence and indirect violence against teachers and to what extent different aspects of the school climate that can explain the teacher's experiences of direct violence and indirect violence. The sample consisted of 143 Swedish primary school teachers (25 men and 117 women and one who did not specify the gender) at the ages 20-65 (M = 40.44, SD = 11.17). The result showed that eight out of ten teachers had been exposed to any type of student-related direct violence on at least one occasion in the past year. The most common type of student-related direct violence was verbal abuse followed by easier physical violence and threats of violence. It also turned out that a large number of teachers were exposed to several types of student-related direct violence in the last 12 months, which indicates a multiple victimization. Indirect violence had virtually all teachers experienced on several occasions over the past year. Furthermore, the study found that female teachers stated that they were more victimized by both direct and indirect violence compared to men. The study also found that structure and engagement seem to be the most important dimensions of the school climate to prevent student-related direct violence and indirect violence against teachers.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av klientutövat hot och våld i arbetet med barn och unga. Det har gjorts en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervjumetod och det har genomförts sex intervjuer. Empirin har tolkats utifrån en tematisk analys och en hermeneutisk meningstolkning. Materialet har analyserats utifrån tidigare forskning och socialkonstruktionismen som vetenskaplig grund samt coping och rollteorin som teoretiskt perspektiv. Studien visar att socialsekreterarna beskriver klientutövat hot och våld som tvetydigt eftersom de har delade meningar om vad hot och våld är samt att allvarlighetsgraden är en påverkande faktor i det. Tröskeln kopplat till hotet och våldets omfattning inom organisationen och medarbetarna har visat sig vara hög vilket medfört att socialsekreteraren i många fall reducerar händelser av hotfull- och våldsam karaktär. Det kan handla om att tillämpa strategier i sitt vardagliga arbete för att lättare kunna hantera riskfyllda situationer och nyttja organisatoriska säkerhetsåtgärder i ett förbyggande syfte. Vidare framkom det att det egna ansvaret är centralt i hot- och våldssituationer vilket har resulterat i underrapporteringar och mindre anmälningar. Resultatet visar också att tillgängligheten av socialsekreterares personuppgifter är ett orosmoment för socialsekreterare och används som innehåll i hot som framförs. / The purpose of this study was to examine social workers experiences of client-perpetrated threats and violence in their work with children and youths. A qualitative study has been made with a semi-structured interview method and have conducted six interviews. The material has been interpreted through a thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. The material has been analyzed based on previous research and social constructionism as a scientific basis and coping and role theory as a theoretical perspective. The study shows that the social workers describe client-perpetrated threats and violence as ambiguous, because they have divided opinions about what threat and violence is and that the degree of seriousness is an influencing factor. The bar for the threat and violence extent within the organization and the employees has proven to be high which has resulted in that social workers in many cases reduces incidents of threatening and violent nature. It can be about applying strategies in your everyday work to be able to handle riskful situations more easily and to use organizational security measures in a preventive purpose. Furthermore it appears that your own responsibility is central in threat and violence situations which has resulted in under-reportings and less reports. The results also show that the availability of social workers personal data is a point of concern for social workers and is being used as content in threats that are made.