Lantbrukare utsätts för flertalet påfrestningar i sitt dagliga arbete, vilket kan påverka deras psykiska hälsa. Svenska lantbrukares psykosociala arbetsmiljö har beskrivits som relativt god, men inte mycket är känt angående deras hantering av belastningar. Studiens syfte var att utforska, beskriva och skapa förståelse för hanteringen av belastningar genom att besvara frågeställningen: Hur hanterar lantbrukare i Sverige arbetsrelaterade påfrestande händelser? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 svenska lantbrukare och analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att påfrestningar och hanteringen av dem uppfattas som en del av lantbrukarnas identitet. Lantbrukarna räknade med att vissa händelser ingår i livsstilen, men mer oförutsägbara sådana skapade ökad belastning. Att införliva påfrestningar och hanteringen av dem i lantbrukaridentiteten möjliggjorde för lantbrukaren att fullfölja sitt livsval. Resultaten ökar förståelsen för varför lantbrukare, trots prövningar, är motiverade att fortsätta arbeta och hur deras hanteringsstrategier kan ha både positiva och negativa hälsoeffekter. För att främja psykisk hälsa bör insatser riktas mot att stärka lantbrukarnas befintliga, adaptiva hanteringsstrategier, exempelvis genom ökad tydlighet i myndigheters kommunikation, att stärka / Farm work is associated with strain, which can affect farmers’ mental health. Although Swedish farmers’ psychosocial work environment has been portrayed as relatively sound, little is known about how they cope with stressors. The present study aimed to explore, describe and generate understanding of this by answering the following question: How do farmers in Sweden cope with work-related strenuous events? Qualitative semi-structured interviews with 12 Swedish farmers were performed and analysed using inductive thematic analysis. The results indicated that both stress and coping were experienced as part of the farmers’ identities. Some hardships were postulated as part of the farming lifestyle but highly unpredictable events created more strain. Incorporation of both strain and coping into the farming identity enabled farmers to retain their existence. The results increase understanding of farmers’ motivation to keep working, in spite of strain and also how their coping strategies may have both positive and negative effects on mental health. Promotion of farmers’ mental health should be directed towards strengthening existing and adaptive coping strategies, for example by government agencies providing transparent communication, and increasing a sense of affinity as well as access to social support.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rekryterare upplever positiv och negativ stereotypisering gentemot kandidater inom kompetensbaserad rekrytering. Studienbaserades på kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar, eller har arbetat, inom kompetensbaserad rekrytering. Data analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att rekryterare upplevde att chefer och kollegor haft betydelse när det kom till stereotypisering, men att även rekryterarens egna tankar spelat in. Det framkom även ett antal olika faktorer kring stereotypisering gentemot kandidater, som rekryterare upplevde. Dessa faktorer var främst konfirmeringsbias, extraversion, ålder, kön och etnicitet. För att undvika stereotypisering ansåg respondenterna i denna studie att ett tydliggjort rekryteringsramverk samt kunskap om kompetensbaserad rekrytering var viktigt. Respondenterna ansåg också att digitala hjälpmedel samt personlighets- och problemlösningstester var bra metoder för att minska risken för stereotypisering.Praktiska aspekter och förslag till fortsatt forskning diskuteras även i denna studie. / The aim of this study was to investigate how recruiters experience positive and negative stereotyping towards candidates within competency-based recruitment. The study was based on qualitative interviews with recruiters who work, or have worked, withincompetency-based recruitment. Data was analysed by an inductive thematic analysis. The result indicated that recruiters experienced that leaders and colleagues wereimportant when it came to stereotyping, but that the recruiter's own thoughts also wereimportant. A number of different factors regarding stereotyping towards candidates, that recruiters experienced, also emerged. These factors were mainly confirmation bias, extraversion, age, gender and ethnicity. In order to avoid stereotyping, the participants in this study believed that a clarified recruitment framework as well as knowledge, education and experience in competency-based recruitment was important. The participants also considered that digital aids and personality and problem-solving tests were good methods to reduce the risk of stereotyping. Practical aspects and suggestions for further research are also discussed in this study.

Under våren 2021 har det organiserade lärande nätverket för chefer, Nätverk för engagerat ledarskap i Region Jönköpings län, haft digitala träffar genom mötesplattformen Cisco eller Skype i stället för fysiska träffar p.g.a. de rådande samhällsrestriktionerna. Rapporten belyser samtalsledares och nätverks-deltagares mellanmänskliga interaktion och deras anpassningar till digitala arbetssätt, under en tidsperiod där digitaliseringen inom hälso- och sjukvården påskyndats av covid-19-pandemin. Undersökningens syfte är att beskriva samtalsledares erfarenheter av digitala nätverksträffar (vid Nätverket för engagerat ledarskap i Region Jönköpings län) med fokus på kommunikation och vad de beskriver för möjliga förbättringar, utifrån ett delaktighetsperspektiv. Samtliga 40 samtalsledare blev tillfrågade att medverka i undersökningen, varav sex (6) gjorde intresseanmälan. En av dem avbokade dagen innan och fem (5) genomförde gruppintervjun digitalt på mötesplattformen Zoom. Intervjun spelades in efter samtycke och varade 60 minuter. Materialet bearbetades först genom en förenklad induktiv tematisk analys, med stöd av en analysguide inspirerad av Braun och Clarke (2006). Därefter beskrevs analysresultatet utifrån ICF:s första nivå för att belysa resultatet ur ett delaktighetsperspektiv. Fyra teman framkom; digitala utmaningar, mellanmänskliga interaktioner, framtidens behov och ”kriterier” för framgångsrikt digitalt nätverkande. Ett stort problem vid de digitala nätverksträffarna har varit bristande eller fördröjd feedback. Ett annat problem har varit svårigheter med sammanhållningen och att skapa tillit i det digitala rummet. Examensarbetet har gett upphov till förbättringsförslag för ett framgångsrikt digitalt nätverkande ur ett delaktighetsperspektiv. Digitala nätverksträffar kan ses som ett alternativ eller komplement till fysiska träffar även i framtiden. Kanske kan vi framöver hitta det ”bästa receptet” för digitala nätverksträffar för en effektiv och jämlik hälso- och sjukvårdsorganisation? / During the spring of 2021, the organized learning network for managers, Network for Engaged Leadership in Region Jönköping County, has held digital meetings in applications provided by Cisco and Skype instead of having physical meetings due to the current societal restrictions. The report highlights interpersonal interaction between moderators and networking participants, and their adaptations to digital ways of working, in a time where digitalization in healthcare has been accelerated due to the COVID-19 pandemic. The purpose of the survey is to describe moderators' experiences with digital networking meetings (at the Network for Engaged Leadership in Region Jönköping County). The study focuses on communications and how improvements can be made to increase the participation and the engagement of the participants. All 40 moderators within the network were asked to participate in the survey, of which six (6) made expressions of interest. One of them canceled the day before and five (5) participated in the group interview digitally using the application Zoom. The interview was recorded with consent and lasted 60 minutes. The material was first processed through a simplified inductive thematic analysis, supported by a guide inspired by Braun and Clarke (2006). The results were then described, using the first level of the ICF, in terms of participation. Four themes were deduced: digital challenges, interpersonal interactions, future needs, and "criteria" for successful digital networking. The lack or delay of feedback has caused major issues at the meetings. Other difficulties have been the lack of affinity and trust within the group. This study has resulted in several proposals for improving digital networking by increasing accessibility. Digital networking meetings can be seen as an alternative or a complement to physical meetings. Perhaps we can find the "best recipe" for digital networking meetings for an effective and equal healthcare organization? / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng.</p>