Föreliggande studies syfte var att undersöka yrkesverksamma psykologers erfarenheter och hantering av yrkesetiska dilemman kopplat till sociala medier. Studien utgjordes av en kvalitativ ansats och baserades på sex semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades genom induktiv tematisk analys, som mynnade ut i tre huvudteman: Psykologen på sociala medier- föreställningar och förväntningar, Gränser samt Vägledning. Två huvudteman bestod i sin tur av två underteman vardera. Resultatet visade att psykologers erfarenheter av yrkesetiska dilemman bestod av både konkreta erfarenheter och en generell medvetenhet inför potentiella dilemman på sociala medier. De yrkesetiska dilemman som framkom i relation till sociala medier berörde i huvudsak interaktion med patienter, hantering av information om patienter samt självutlämnande information om psykologen. En central aspekt av yrkesetiska dilemman berörde samspelet och gränsdragningen mellan rollen som privatperson och rollen som psykolog på sociala medier. Hanteringen av yrkesetiska dilemman bestod av förebyggande åtgärder och strategier som syftade till att tydliggöra och dra gränser mellan de olika rollerna, där yrkesetiska principer och stöd från arbetsplatsen fungerade vägledande. Studiens resultat kan bidra till att skapa en dialog på arbetsplatser och utbildningar kring etiska dilemman. Därtill belyser studien värdet av en medveten reflektion kring ämnet, vilket kan vara till nytta för den enskilde psykologen i arbetet med patienter. Den kunskap som studien bidrar med kan även vara relevant vid en eventuell uppdatering av Psykologförbundets yrkesetiska principer. / The aim of the present study was to explore psychologists' experiences of ethical dilemmas related to social media, and how these ethical dilemmas are managed. This was explored using a qualitative approach and was based on six semi-structured interviews. The data was analyzed through inductive thematic analysis, which resulted in three main themes: The psychologist on social media - perceptions and expectations, Boundaries and Guidance. Two of the main themes consisted of two sub-themes each. The results showed that psychologists' experiences of ethical dilemmas consisted of concrete experiences and a general awareness of potential dilemmas on social media. The ethical dilemmas that emerged in relation to social media concerned interaction with patients, managing information about patients and self-disclosing information about the psychologist. A central aspect of ethical dilemmas concerned the interplay and demarcation between the private role and the role as a psychologist on social media. The management of ethical dilemmas consisted of preventive measures and strategies aimed at clarifying and establishing boundaries between the various roles, where ethical principles and support from the workplace acted as a guide. The results of the study can contribute to creating a dialogue in workplaces and educational systems about ethical dilemmas. In addition, the study highlights the value of awareness about the subject, which can be useful for the individual psychologist in working with patients. The study may also act as a basis in an eventual update of the Swedish Psychological Association's professional ethical principles.

Traditionella metoder för Safety Management har bidragit till en exceptionellt hög flygsäkerhet. Händelser inom flygindustrin och ökande systemkomplexitet har dock aktualiserat att systemteori kan ge kompletterande perspektiv och bidra till flygsäkerhet. Syftet med studien var att beskriva och förstå piloters och chefers erfarenheter av flygsäkerhet, risk och anpassning av arbetssätt. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem piloter och fem flygchefer/Safety Managers i civila flygbolag och Flygvapnet. En induktiv tematisk analysmetod användes. Resultaten identifierade teman för konflikter och motsägelser i de studerade systemen. Resulterande konfliktteman var mellan produktion och säkerhet, ett starkt system och individens roll, standardisering och piloters beslutsutrymme, efterlevnad och flexibilitet, förtroende och avstånd, samt flygsäkerhetskultur och flygsäkerhetsmätning. Systemen som undersöktes uppvisade komplexa egenskaper, vilket visade på en risk för systemolyckor och gjorde systemkonflikter svårare att lösa. Olösta konflikter mellan till exempel produktion och säkerhet var kopplade till organisatorisk och praktisk glidning/avdrift, ibland förvärrad av hemlighållande. Konflikterna uppträdde olika i olika organisationer. Studiens resultat visar på vikten av att använda kvalitativa data för att få flera olika perspektiv, öka systemanpassningsförmågan och övervaka balansen mellan produktion och säkerhet. Storleken på piloternas beslutsutrymme bör medvetet hanteras och tillägg av ytterligare traditionella säkerhetsbarriärer bör utvärderas utifrån påverkan på systemets transparens och komplexitet. / Traditional aviation safety management methods have contributed to exceptional aviation safety. Recent aviation events and increasing system complexity has actualised that a systems theory approach could provide complementary perspectives and contribute to aviation safety. The purpose of the study was to describe and understand pilots’ and managers’ experiences of flight safety, risk and adaptations of work practises. Qualitative interviews were performed with five pilots and five managers/safety managers in civil airlines and an air force. An inductive thematic analysis method was used. The results identified themes of conflicts and contradictions inherent in the aviation systems studied. The conflict themes were production and safety, a strong system and role of the individual, standardisation and discretionary space, compliance and flexibility, trust and distance, and safety culture and safety measurement. The systems studied showed complex characteristics, making them liable to systems accidents and making system conflicts more difficult to solve. Unresolved conflicts such as between production and safety was connected to organisational and practical drift, in some cases compounded by secrecy. The conflicts appeared differently in different organisations. The study results highlight the importance of using qualitative data to gain a multitude of perspectives, increase system adaptability, and monitor the balance between production and safety. The size of the pilots’ discretionary space should be deliberately managed and added traditional safety barriers should be evaluated by their effect on system opaqueness and complexity.

Lantbrukare utsätts för flertalet påfrestningar i sitt dagliga arbete, vilket kan påverka deras psykiska hälsa. Svenska lantbrukares psykosociala arbetsmiljö har beskrivits som relativt god, men inte mycket är känt angående deras hantering av belastningar. Studiens syfte var att utforska, beskriva och skapa förståelse för hanteringen av belastningar genom att besvara frågeställningen: Hur hanterar lantbrukare i Sverige arbetsrelaterade påfrestande händelser? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 svenska lantbrukare och analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att påfrestningar och hanteringen av dem uppfattas som en del av lantbrukarnas identitet. Lantbrukarna räknade med att vissa händelser ingår i livsstilen, men mer oförutsägbara sådana skapade ökad belastning. Att införliva påfrestningar och hanteringen av dem i lantbrukaridentiteten möjliggjorde för lantbrukaren att fullfölja sitt livsval. Resultaten ökar förståelsen för varför lantbrukare, trots prövningar, är motiverade att fortsätta arbeta och hur deras hanteringsstrategier kan ha både positiva och negativa hälsoeffekter. För att främja psykisk hälsa bör insatser riktas mot att stärka lantbrukarnas befintliga, adaptiva hanteringsstrategier, exempelvis genom ökad tydlighet i myndigheters kommunikation, att stärka / Farm work is associated with strain, which can affect farmers’ mental health. Although Swedish farmers’ psychosocial work environment has been portrayed as relatively sound, little is known about how they cope with stressors. The present study aimed to explore, describe and generate understanding of this by answering the following question: How do farmers in Sweden cope with work-related strenuous events? Qualitative semi-structured interviews with 12 Swedish farmers were performed and analysed using inductive thematic analysis. The results indicated that both stress and coping were experienced as part of the farmers’ identities. Some hardships were postulated as part of the farming lifestyle but highly unpredictable events created more strain. Incorporation of both strain and coping into the farming identity enabled farmers to retain their existence. The results increase understanding of farmers’ motivation to keep working, in spite of strain and also how their coping strategies may have both positive and negative effects on mental health. Promotion of farmers’ mental health should be directed towards strengthening existing and adaptive coping strategies, for example by government agencies providing transparent communication, and increasing a sense of affinity as well as access to social support.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rekryterare upplever positiv och negativ stereotypisering gentemot kandidater inom kompetensbaserad rekrytering. Studienbaserades på kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar, eller har arbetat, inom kompetensbaserad rekrytering. Data analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att rekryterare upplevde att chefer och kollegor haft betydelse när det kom till stereotypisering, men att även rekryterarens egna tankar spelat in. Det framkom även ett antal olika faktorer kring stereotypisering gentemot kandidater, som rekryterare upplevde. Dessa faktorer var främst konfirmeringsbias, extraversion, ålder, kön och etnicitet. För att undvika stereotypisering ansåg respondenterna i denna studie att ett tydliggjort rekryteringsramverk samt kunskap om kompetensbaserad rekrytering var viktigt. Respondenterna ansåg också att digitala hjälpmedel samt personlighets- och problemlösningstester var bra metoder för att minska risken för stereotypisering.Praktiska aspekter och förslag till fortsatt forskning diskuteras även i denna studie. / The aim of this study was to investigate how recruiters experience positive and negative stereotyping towards candidates within competency-based recruitment. The study was based on qualitative interviews with recruiters who work, or have worked, withincompetency-based recruitment. Data was analysed by an inductive thematic analysis. The result indicated that recruiters experienced that leaders and colleagues wereimportant when it came to stereotyping, but that the recruiter's own thoughts also wereimportant. A number of different factors regarding stereotyping towards candidates, that recruiters experienced, also emerged. These factors were mainly confirmation bias, extraversion, age, gender and ethnicity. In order to avoid stereotyping, the participants in this study believed that a clarified recruitment framework as well as knowledge, education and experience in competency-based recruitment was important. The participants also considered that digital aids and personality and problem-solving tests were good methods to reduce the risk of stereotyping. Practical aspects and suggestions for further research are also discussed in this study.

Under våren 2021 har det organiserade lärande nätverket för chefer, Nätverk för engagerat ledarskap i Region Jönköpings län, haft digitala träffar genom mötesplattformen Cisco eller Skype i stället för fysiska träffar p.g.a. de rådande samhällsrestriktionerna. Rapporten belyser samtalsledares och nätverks-deltagares mellanmänskliga interaktion och deras anpassningar till digitala arbetssätt, under en tidsperiod där digitaliseringen inom hälso- och sjukvården påskyndats av covid-19-pandemin. Undersökningens syfte är att beskriva samtalsledares erfarenheter av digitala nätverksträffar (vid Nätverket för engagerat ledarskap i Region Jönköpings län) med fokus på kommunikation och vad de beskriver för möjliga förbättringar, utifrån ett delaktighetsperspektiv. Samtliga 40 samtalsledare blev tillfrågade att medverka i undersökningen, varav sex (6) gjorde intresseanmälan. En av dem avbokade dagen innan och fem (5) genomförde gruppintervjun digitalt på mötesplattformen Zoom. Intervjun spelades in efter samtycke och varade 60 minuter. Materialet bearbetades först genom en förenklad induktiv tematisk analys, med stöd av en analysguide inspirerad av Braun och Clarke (2006). Därefter beskrevs analysresultatet utifrån ICF:s första nivå för att belysa resultatet ur ett delaktighetsperspektiv. Fyra teman framkom; digitala utmaningar, mellanmänskliga interaktioner, framtidens behov och ”kriterier” för framgångsrikt digitalt nätverkande. Ett stort problem vid de digitala nätverksträffarna har varit bristande eller fördröjd feedback. Ett annat problem har varit svårigheter med sammanhållningen och att skapa tillit i det digitala rummet. Examensarbetet har gett upphov till förbättringsförslag för ett framgångsrikt digitalt nätverkande ur ett delaktighetsperspektiv. Digitala nätverksträffar kan ses som ett alternativ eller komplement till fysiska träffar även i framtiden. Kanske kan vi framöver hitta det ”bästa receptet” för digitala nätverksträffar för en effektiv och jämlik hälso- och sjukvårdsorganisation? / During the spring of 2021, the organized learning network for managers, Network for Engaged Leadership in Region Jönköping County, has held digital meetings in applications provided by Cisco and Skype instead of having physical meetings due to the current societal restrictions. The report highlights interpersonal interaction between moderators and networking participants, and their adaptations to digital ways of working, in a time where digitalization in healthcare has been accelerated due to the COVID-19 pandemic. The purpose of the survey is to describe moderators' experiences with digital networking meetings (at the Network for Engaged Leadership in Region Jönköping County). The study focuses on communications and how improvements can be made to increase the participation and the engagement of the participants. All 40 moderators within the network were asked to participate in the survey, of which six (6) made expressions of interest. One of them canceled the day before and five (5) participated in the group interview digitally using the application Zoom. The interview was recorded with consent and lasted 60 minutes. The material was first processed through a simplified inductive thematic analysis, supported by a guide inspired by Braun and Clarke (2006). The results were then described, using the first level of the ICF, in terms of participation. Four themes were deduced: digital challenges, interpersonal interactions, future needs, and "criteria" for successful digital networking. The lack or delay of feedback has caused major issues at the meetings. Other difficulties have been the lack of affinity and trust within the group. This study has resulted in several proposals for improving digital networking by increasing accessibility. Digital networking meetings can be seen as an alternative or a complement to physical meetings. Perhaps we can find the "best recipe" for digital networking meetings for an effective and equal healthcare organization? / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng.</p>