Denna studie tillhandahåller en undersökning av områdetIndustriella Sakernas Internet (IIoT) som implementeras hosföretag och hur IIoT kan påverka företags cybersäkerhet.Denna undersökning är avgränsad till tre olikanyckelområden, dessa är IIoT, cybersäkerhet samtmanagement.För att få reda på om det fanns behov att undersöka dettaområde så gjordes en förstudie. Förstudien gjordes för att fåen uppfattning om det fanns några publicerade artiklar samtfå en inblick inom området. Resultatet av denna förstudievar att området var relevant att undersöka. Detta eftersomdet fanns ett forskningsgap inom området om hurcybersäkerhetsriskerna förändras för industrisektorn vidimplementeringen av IIoT. Samt att en översikt inom ämnetdär cybersäkerhetsriskerna sammanställs så ettbeslutsunderlag för praktisk implementering kan fortsättaarbetas fram.En litteraturstudie gjordes därefter med bedömningskriterieroch analys för att filtrera fram endast dem mest relevantaartiklarna. Dessa artiklar användes sedan inom resultatet avstudien för att kunna besvara den forskningsfråga som hadeframställts. Forskningsfrågan var följande:Hur förändras cybersäkerhetsriskerna för industrisektornvid implementation av IIoT?Det som studien kunde hitta i de slutgiltiga artiklarna efterfiltreringen var att företag som implementerar IIoT möter påen hel del konsekvenser. Dessa är exempelvis cyberintrång,spionage, driftstopp och större mängd data. Dock så ger IIoTockså fördelar i form av minskad arbetskostnad, effektivareresursanvändning och noggrannare mätningar. Många avartiklarna var inriktade på cybersäkerheten och såg en tydligbrist inom detta område med tanke på IIoT. Artiklarnadiskuterade också att företag måste förändra aspekter inomorganisationen för att motverka denna utveckling, dessaaspekter är främst utbildning och infrastrukturen avmaskiner.Slutsatsen av arbetet var att cybersäkerhetsriskerna förindustrisektorn förändras vid implementeringen av IIoT. Detsom främst förändras är vad för typ av hot samt vilkakonsekvenser som IIoT kan medföra. Hoten som finns ärdataintrång som utnyttjar IIoT, detta för att manipuleraväsentliga aspekter inom en organisation. Konsekvensernautav detta är driftstopp, spionage, lönsamheten ocheventuella systembyten inom organisationen. Det härbetyder att företag borde se över dess cybersäkerhet ochorganisation innan IIoT implementeras. Saker somutbildning för anställda, bättre cybersäkerhet och nyatekniker kommer spela en väsentlig roll för företag inomdetta område.

The digitalization trend is popular in the industrial world because of the efficiency of the monotonous working standards and conditions. Industry 4.0 is frequently brought up and discussed in the industries, more precisely, how the new genera- tion's working methods will be carried out in the industry. In the industrial sectors, there is a strong confidence that digitalization will gain a strong foothold in the near future.The University of Gävle (“University”) will develop the robot lab during the spring of 2020 with several different activities, including visiting, research and education. The reason for the project is that the laboratory has more than 400 visitors per year, an increased demand for flexible learning, automation robotics and digitalization are areas of rapid development and the volume of research in the subject is growing. The development work aims to visualize and simulate automation solutions in the laboratory. In addition, a hardware control system, ABB (AC 800), will be con- nected to the Human-Machine Interface ("HMI"). This project aims to create a pro- ject in a simulation environment and connect it to the physical environment, i.e., to connect it to PLC.To achieve the purpose of this project, examples and development trends in Cyber- physical Systems (“CPS”) regarding simulation and visualization of automation solu- tions will be discussed and an evaluation of system identification methods that can be used in system modeling of the demonstration equipment will be made.In this project, a system will be modelling so that product demonstration in the ro- bot laboratory at the University can be controlled remotely or via remote. To be able to demonstrate the entire chain from simulation environment to physical envi- ronment, it is necessary to program the PLC via the TIA portal. Programming lan- guage for the PLC should Ladder Diagram (“LD”) be used, which is the most com- mon and graphical PLC programming method. System identification and errors of the system should be checked by visualizing via Factory I/O or the University’s own software, where all equipment is implemented.Creating intelligent machines requires sensor units and actuators such as RFID, vi- sion units and robotic arms. All of these elements require further research as well as careful examination of the content of international standards and specifications. The hope is that researchers will continue to explore the extensive breadth and depth of this topic. Factory I /O has built-in robot arm processes that are pre-programmed and grouped into the software (which not only allows the use of robot arms, but also a machine center included in a robot arm is used). In this respect, there are exciting research opportunities that can contribute to the development. The result of this research is that the entire chain from simulation environment to physical environment was estimated in a good way with the help of Factory I /O and Tia portal so that the PLC works as a cyber-twin equipment. Using the demonstra- tion equipment system creates a uniform standard for control and monitoring of the system.Keywords: Industry 4.0, Cyber physical system, Programmable logical Controller, Smart Manufacturing, Digital twin, Virtual commissioning.

Automated guided vehicles are an integral part of industrial production today. They are moving products to and from shelves in storage warehouses and fetching tools between different workstations in factories. These robots usually follow strict pre-determined paths and are not good at adapting to changes in the environment. Technologies like artificial intelligence and machine learning are currently being implemented in industrial production, a part of what is called Industry 4.0, with the aim of increasing efficiency and automation. Industry 4.0 is also characterized by more connected factory environments, where objects communicate their status, location, and other relevant information to their surroundings. Automated guided vehicles can take advantage of these technologies and can benefit from self-optimizing approaches for better navigation and increased flexibility. Reinforcement learning is used in this project to teach automated guided vehicles to move objects around in an Industry 4.0 warehouse environment. A 10x10 grid world with numerous object destinations, charging stations and agents is created for evaluation purposes. The results show that the agents are able to learn to take efficient routes by balancing the need to finish tasks as fast as possible and recharge their batteries when needed. The agents successfully complete all tasks without running out of battery or colliding with objects in the environment. The result is a demonstration of how reinforcement learning can be applied to automated guided vehicles in Industry 4.0 environments. / Automatiserade styrda fordon är en integrerad del av dagens industriproduktion. De flyttar produkter till och från hyllor i lagerlokaler och hämtar verktyg mellan olika arbetsstationer i fabriker. Dessa robotar följer vanligtvis strikta förutbestämda vägar och är inte bra på att anpassa sig till förändringar i miljön. Teknik som artificiell intelligens och maskininlärning implementeras just nu i industriproduktion, en del av det som kallas Industri 4.0, i syfte om ökad effektivitet och automatisering. Industri 4.0 kännetecknas också av mer uppkopplade fabriksmiljöer, där objekt kommunicerar sin status, plats och annan relevant information till sin omgivning. Automatiserade styrda fordon kan utnyttja de här teknikerna och kan dra nytta av självoptimerande metoder för bättre navigering och ökad flexibilitet. Förstärkningsinlärning används i detta projekt för att lära automatiserade styrda fordon att flytta runt föremål i en Industri 4.0 lagermiljö. En 10x10 stor rut-värld med flertalet destinationer, laddningsstationer och agenter skapas i utvärderingssyfte. Resultaten visar att agenterna kan lära sig att ta effektiva vägar genom att balansera behovet av att slutföra sina uppgifter så fort som möjligt och ladda upp sina batterier när det behövs. Agenterna slutför framgångsrikt sina uppgifter utan att få slut på batteri eller att kollidera med föremål i miljön. Resultatet är en demonstration av hur förstärkningsinlärning kan tillämpas på automatiserade styrda fordon i Industri 4.0-miljöer.

I samband med dålig praktisk implementeringsgrad av den cirkulära metoden återtillverkning, var målet med arbetet att konstruera en modell som kan användas av företag i syfte att implementera återtillverkning. Modellen konstruerades utifrån perspektiven grunder och optimering. Optimering delades in i tre ytterligare perspektiv, där företags-, produkt-, och processperspektivet inkluderades. I processperspektivet inkluderades potentialen för optimering genom industri 4.0 (I4.0), på grund av återtillverkningens idag låga adoption av dessa. Arbetet är avgränsat till implementering av återtillverkning, nämnda perspektiv, samt I4.0 teknologier som identifierats optimera återtillverkningsprocessen. Lösningsmetoden för arbetet har grundat sig på litteratur och åtta genomförda intervjuer med respondenter från akademin samt industrin. Resultatet som framställs utifrån detta bygger på förutsättningar som exempelvis innefattar att fastställa förvärv av returprodukter, säkerställa kommunikation med intressenter, etablera kommunikation med original equipment manufacturer (OEM) och att beslutstagande kan underlättas med RFID, QR-koder, Big data, IoT och AR. Modellens beståndsdelar är samtliga förutsättningar inom respektive perspektiv. / Based on the poor practical implementation rate of the circular method of remanufacturing, the aim of this work was to construct a model that can be used by companies for the purpose of implementing remanufacturing. The model was constructed from the perspectives of basics and optimization. Optimization was divided into three additional perspectives, where the company-, product-, and processperspectives were included. In the process perspective, the potential for optimization through industry 4.0 (I4.0) was included, due to the currently low adoption of these by the remanufacturing industry. The work is limited to the implementation of remanufacturing, the mentioned perspectives, and I4.0 technologies that have been identified to optimize the remanufacturing process. The methodology for retrieving information has been based on literature and eight interviews with respondents from the academy and industry. The results are based on prerequisites that include, for example, establishing acquisition of returned products, ensuring communication with stakeholders, establishing communication with original equipment manufacturers (OEMs) and that decision-making can be favored by the usage of RFID, QR codes, Big data, IoT and AR. The components of the model are based on all the prerequisites within each perspective.

Världens industrier genomgår en stor förändring. Fler delar av industrins processer automatiserar. Detta påverkar bland annat industrins ekonomi samt dess personal. Syftet med denna rapport är att identifiera hur industrirobotar påverkar företagets ekonomi samt hur företagets personal påverkas. För att genomföra detta har dels information inhämtas från äldre akademiska handlingar. Även fältstudier har genomförts. Litteraturstudien genomfördes först för att införskaffa den kunskap som krävs för att kunna jämföras med den empiriska-/fältstudien. Den empiriska studien bestod av två delar. Del ett består av ett frågeformulär, detta frågeformulär skickades ut till både robottillverkare och industrier som använder industrirobotar. Denna del gjordes för att inhämta mycket data till rapporten. Del två består av tre intervjuer med anställda på företag som arbetar med industrirobotar samt en intervju med en doktorand som forskar om industrirobotar. Denna del genomfördes för att få en mer detaljerad beskrivning av frågeställningarna. Del ett och två har sedan diskuteras för att sedan komma fram till slutsatsen att jobben i industrin påverkas mer positivt än man tidigare befarat. Industrirobotarna räddar dels jobb som annars hade försvunnit, dels gör det möjligt att ta hem produktionen till Sverige och därav generera fler jobb. Ytterligare en slutsats som kunnat konstateras är att den primärt avgörande faktorn för investeringar i industrirobotar är att företaget gynnas ekonomiskt samt att den till största del enbart ses som en bonus att de anställdas arbetsmiljö förbättras. / The world's industries are undergoing a major change. More parts of the industry's processes are automated. This affects, among other things, the industry's finances, and its staff. The purpose of this report is to identify how industrial robots affect the company's finances and how the company's personnel are affected. To implement this, information has been obtained from older academic documents and field studies have been carried out. The literature study was first conducted to acquire the knowledge required to be able to be compared with the empirical / field study. The empirical study consisted of two parts. Part one consists of a questionnaire, this questionnaire was sent out to both robot manufacturers and industries that use industrial robots. This part was done to gather a lot of data for the report. Part two consists of three interviews with employees of companies that work with industrial robots and one interview with a researcher at KTH that focus on industrial robots. This part was carried out to get a more detailed description of the issues. Part one and two have then been discussed to then conclude that jobs in the industry are affected more positively than previously feared. The industrial robots save jobs that would otherwise have disappeared and make it possible to bring production home to Sweden and thereby generate more jobs. Another conclusion that has been established is that the primarily decisive factor for investments in industrial robots is that the company benefits financially and that it is for the most part only seen as a bonus that the employees' working environment is improved.

Industrin genomgår sin fjärde industriella revolution, maskiner och hela fabriker kopplar upp sig till molnet och börjar prata med varandra. Detta möjliggör stora resurseffektiviseringar om det utförs på rätt sätt. Utvecklingen av nya metoder för insamling av data medför inte bara möjligheter utan skapar även nya frågor som industrin inte handskats med tidigare. Syftet med arbetet har varit att titta närmare på hur företag och industrin generellt sett ser på omställningen och vilka hinder som de anser är svårast när det kommer till implementering av ny teknik. Men även hur företagen bakom dessa nya tjänster och produkter jobbar med hinder under omställningen. Som grund för rapporten ligger en litteraturstudie där fakta om de tekniska lösningar som finns och en bakgrund till skärande bearbetning presenteras, vilket också varit det område som arbetet begränsats till. Personer har intervjuats för att få en inblick i hur olika företag jobbar med dessa frågor och kunna jämföra med litteraturstudien. Resultatet från arbetet visar att industrin står inför många svåra beslut, samtidigt är alla överens om att digitalisering är den rätta vägen att gå. Det främsta hindret är kompetensfrågan. Hos de som köper digitala tjänster och produkter anser dem i de flesta fall att kompetens som krävs för att kunna implementera tekniken på effektivast sätt saknas. De utvecklande företagen står inför problem med att det många gånger är utmaningar de inte jobbat med tidigare och därför saknar kompetens för själva utvecklingen. Övriga hinder som arbetet påvisat handlar om kostnader, gemensamma standarder och datasäkerhet. / The industry of today is going through its fourth revolution where machines and factories are starting to connect to the cloud and communicate with each other (Internet of Things). If performed correct this enables great resource efficiency. The development of new methods of data collection brings not only possibilities but also raises new questions that the industry hasn't dealt with before. The purpose with this project has been to take a further look into how companies and the industry generally approach the adaptation within digitalization and which difficulties that are seen as most demanding when it comes to the implementing of new methods. Also, how companies behind new services and products work with difficulties during development. The base for this project has been a literature study where facts about some of today's technical solutions are presented, a background to metal cutting which is an area of limitation for this project is presented as well. Interviews with persons have been made to get a picture of how different companies are working with these questions and to compare them with the information received from the literature study. The result of this project shows that the industry stands in front of many difficult decisions but with a common view that digitalization is the right way to go. The most outstanding obstacle is concerning competence and the lack of it. Those who purchase digital products and services consider themselves to lack the right knowledge to implement new technologies in the most efficient way. The developing companies faces challenges when it comes to finding the right competence regarding the development itself since it often is new challenges that they not have encountered before. Further impediments that the project has shown are cost, standards and data security.

Today’s industries are facing what some may call a new industrial revolution. Technological developments are heading towards more internet-based system solutions. This movement is often referred to as Industry 4.0 and is said to have the potential for more flexible, autonomous productions capable of managing themselves. With new technologies, however, there is also a demand for new competences and qualification requirements on the workforce. Furthermore, industries of today often have problems with recruiting new competent employees, especially younger people. Industries looking to implement Industry 4.0 would therefore have to manage the education and development of existing employees while also attracting new employees. As part of a larger research project at Luleå University of Technology, this thesis project aims to describe how the control rooms in Swedish metallurgic industries will be affected by Industry 4.0. Furthermore, the project aims to describe what changes that are desirable for achieving a sustainable, effective and equal industry. To better achieve this goal, the project was done in collaboration with the metallurgic industry SSAB, specifically the steel production in Luleå. Through visits, interviews and observations at the control rooms in SSAB’s steel production, the context of today’s control room work was detailed. This context was compared to and analyzed using reviewed literature regarding future technologies under Industry 4.0 along with my own speculations on future possibilities. The analyses consists of my reflections on what problems that existed, what could be improved and what worked well in the control rooms. Furthermore, my analyses included the positive and negative effects that the implementation of Industry 4.0 technologies could have on the control room work. The analyses were utilized as the basis for creating a vision of how control rooms can develop under Industry 4.0, and the changes that are desirable. The resulting vision compiled from my analyses consists of two scenarios; a dystopian and a utopian scenario. Each scenario depicts exaggerated depictions of the potential results of implementing Industry 4.0. The dystopian scenario depicts the few operators not made obsolete by an autonomous production and how they’ve been affected. They are constantly tracked and have their health monitored during their work, their equipment isn’t designed with the user in mind and the job no longer feels like qualified work. As a contrast, the utopian operators instead utilize the increased capabilities for communication and data gathering from systems and machines to work with tests, development work and optimization. Furthermore, instead of constant monitoring, tracking sensors are instead used to notify emergency personnel if the operator hurts themselves while out working. With these scenarios I also included recommendations for how the utopian vision can be achieved and the dystopian one avoided. These recommendations include involving operators in development of work tasks and instructions to promote employee involvement and control. Furthermore, their involvement allows for the better utilization of their knowledge and experiences, while also potentially helping with making the control room work better adapted to the operators’ needs. According to the results of this project, this will help improve and support efforts to create more attractive workplaces and promote qualifications development. By following the recommendations made, it is my hope that Swedish metallurgic industries like SSAB can better strive for an implementation of Industry 4.0 that is beneficial for both employer and employees. / Dagens industrier möter idag något som vissa kallar en ny industriell revolution. Inom teknikutvecklingen introduceras fler och fler internet-baserade systemlösningar. Denna utveckling namnges ofta som Industri 4.0 och ska kunna möjliggöra flexibla, autonoma produktionsflöden som kan drivas av sig själva. Med ny teknik kommer dock nya kunskapskrav och ett behov av nya kompetenser för arbetskraften. Vidare har dagens industrier ofta även problem med att rekrytera kompetent ny arbetskraft, speciellt bland yngre generationer. Industrier som vill implementera Industri 4.0 kommer därför att behöva hantera både kompetensutvecklingen och utbildningen av befintliga anställda, samt att attrahera nya anställda. Som en del av ett större forskningsprojekt på Luleå tekniska universitet ämnar detta examensprojekt att beskriva hur kontrollrummen i svenska metallindustrier kommer att påverkas av Industri 4.0. Vidare ämnar projektet att beskriva vilka förändringar som är önskvärda med målet att uppnå en hållbar, effektiv och jämställd industri. För att bättre uppnå detta mål utfördes projektet i samarbete med stålindustrin SSAB i Luleå. Genom besök, intervjuer och observationer i deras produktions kontrollrum kunde det nuvarande kontrollrumsarbetet undersökas. Besöken analyserades genom att använda kvalitetsgranskad litteratur om framtida teknik och system under Industri 4.0, samt genom mina egna spekulationer om framtiden. Vidare inkluderade mina analyser vilka positiva och negativa effekter Industri 4.0 kan ha på kontrollrumsarbete. Analyserna användes som en grund för att skapa en vision hur kontrollrumsarbete kan utvecklas under Industri 4.0 samt vilka utvecklingar som är önskvärda. Den resulterande visionen bestod av två scenarier; ett dystopiskt och ett utopiskt scenario. Varje scenario ger överdrivna beskrivningar av de potentiella följderna av en implementering av Industri 4.0. Det dystopiska scenariot beskriver det fåtal kvarvarande kontrollrumsoperatörerna som inte gjorts överflödiga av den autonoma produktionen och hur de påverkas. De spåras konstant i lokalen medan deras hälsa övervakas, samtidigt som deras utrustning inte anpassas efter deras behov och arbetet inte behöver någon vidare kompetens. Som kontrast till det använder den utopiske operatören de ökade möjligheterna för datainsamling från och kommunikation med system och maskiner för att arbeta mer med test, utvecklingsarbete och optimering. Vidare används spårningstekniken inte för konstant övervakning, utan meddelar istället akutpersonal om deras position och tillstånd om de skadar sig när de arbetar ute i lokalen. Med dessa två scenarier tog jag även upp rekommendationer för hur den utopiska visionen kan eftersträvas och den dystopiska undvikas. Rekommendationerna inkluderar att involvera operatörer i utvecklingen av nya arbetsuppgifter och instruktioner för att främja anställdas medverkan och kontroll över sitt arbete. Utöver det möjliggör deras medverkan att deras kunskap och erfarenheter utnyttjas och används, samtidigt som det potentiellt hjälper anpassa kontrollrumsarbetet bättre efter operatörernas behov. Det kommer att hjälpa förbättra och stödja arbetet med att skapa mer attraktiva arbetsplatser och främja kompetensutveckling. Genom att följa rekommendationerna hoppas jag att svenska metallindustrier som SSAB kan enklare arbeta mot en implementation av Industri 4.0 som är fördelaktig för både anställd och för företaget.

Industri 4.0 är idag ett omtalat koncept inom industrin som innebär att fabriker ska digitaliseras och automatiseras för att kunna uppnå effektiva produktionsfördelar. Intern transport är ett av områdena som går att automatisera där man kan ersätta de traditionella truckarna med förarlösa truckar, så kallade Automated Guided Vehicles. Syftet med arbetet var att få en förståelse för vilka faktorer som är viktiga vid implementering av självkörande truckar. För att uppnå syftet använde studien sig av följande frågeställning: • Vilka viktiga faktorer behöver man ta hänsyn till vid implementering av självkörande truckar? Genom litteraturstudie, studiebesök, empiriskt material och ostrukturerade intervjuer kom studien fram till att följande huvudrubriker med tillhörande underrubriker är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid implementering av självkörande truckar: System/IT Underhåll Batteri och laddning Support och service Förutsättningar i produktionen Övrigt Kostnader Målet med fallstudien var att ta fram en rekommendation angående vilken leverantör som är mest lämplig för applikationen utifrån specificerade krav och behov som möjliggör implementering av självkörande truckar i Electrolux’ produktion, med avseende på att förbättra arbetsmiljö och resurseffektivitet.

The concept of inventory control has been around since the early 20th century and it’s constantly evolving. The importance of inventory management and supply chain management is clear, and companies are constantly trying to evolve their systems and ways of handling inventory control. By having a proper inventory control system with adequate inventory record audits, a company could potentially have several benefits such as reduced tied-up capital, reduced holding costs, reduced/redistributed work hours, better automation and more. Most organisations and companies have some form of inventory control, however not all have full control of their inventory. This includes automatic inventory balance updates, package traceability, automatic replenishment systems and more. To implement these ideas, a company would need to foremost find what factors are currently hindering them from obtaining this and consequently being able to adjust their factors. Since there are several ways to obtain an automatic inventory record update that is adequate, multiple proposals are discussed in this thesis project. This thesis project assessed what the necessary steps that a company needs to perform are through a case study at Scania CV Engine and a benchmarking at Scania Production Angers. Through a collection of scientific literature and empirical data, an attempt to identify the factors that determine whether a company can implement full inventory control or not was made. As a supplement to this, this thesis project also looked over what type of consequences an implementation of full inventory control could have in a company, both when it comes to purely systemic consequences as well as economic consequences. / Begreppet saldokontroll har cirkulerat sedan början av 1900-talet och teorierna utvecklas ständigt. Betydelsen av lagerstyrning och Supply Chain Management är idag tydlig och företag försöker ständigt utveckla sina system och sätt att hantera saldokontroll på. Genom att ha ordentlig saldokontroll med adekvata lagerregistreringsrevisioner kan ett företag potentiellt få flertalet fördelar som till exempel reducerat bundet kapital, minskade innehavskostnader, reducerade eller omfördelade arbetstimmar, bättre automatisering och mera. De flesta organisationer och företag har någon form av lagerkontroll, men inte alla har 100% kontroll över sina inventeringar. Detta inkluderar automatiska lagerrevisioner, spårbarhet av paket, automatiska påfyllningssystem och mer. För att genomföra dessa idéer måste ett företag framför allt finna vilka faktorer som för närvarande förhindrar dem från att uppnå 100% saldokontroll och följaktligen kunna justera dessa faktorer. Eftersom det finns flera sätt att uppnå automatiska revisioner av inventeringen som är proper så diskuteras flera förslag i denna avhandling. Denna avhandling försöker bedöma vilka nödvändiga steg som ett företag behöver genomföra är genom en utförd fallstudie på Scania CV Engine tillsammans med en benchmarking på Scania Production Angers. Genom en samling av vetenskapliga studier och empiriska data från fallstudien gjordes ett försök att identifiera de faktorer som avgöra om ett företag kan implementera 100% saldokontroll eller inte. Som ett komplement till detta ser denna rapport även över vilken typ av konsekvenser en sådan implementering kan innebära, båda när det gäller rent systematiska förändringar samt ekonomiska förändringar.

The first industrial revolution moved from farming to factory through the development ofthe steam engine. The Second arose through the innovation of electricity and the thirdindustrial revolution moved from analogue technology to digital technology. The latestindustry trend is called industry 4.0, whose vision is to create automated factories. Industry4.0 refers to create smart factories, where physical objects may communicate with eachother to solve different kind of problems. This new technology entails different changes forcompanies, there among other things; the role of human beings will be affected in one oranother way.This thesis has examined an industrial company, which strives to develop their businesstowards industry 4.0. The purpose of the study was to review an ongoing implementationof IoT, focusing on understanding different actors' perspectives on the emerging technology.On this basis several of possibilities and difficulties were identified, which companies needto consider in the future when developing towards industry 4.0.The result of the study describes the difference between different actors' perspectives, whichin the future will have to be discussed in order to find a balance in the IoT-environment. Byexamining an ongoing implementation of IoT, a checklist consisting of key componentswere identified. This checklist may be useful for companies with / Den första industriella revolutionen uppkom vid ångmaskinens framgång, den andra genomelektricitet och den tredje utvecklades med hjälp av IT. Den senaste trenden inom industrinkallas Industri 4.0, vars vision syftar till att skapa automatiserade fabriker. Den nya teknikenkommer inte att utvecklas över en natt och det finns ett flertal faktorer vilka behöverundersökas för att lyckas ta stegen mot visionen. Industri 4.0 medför olika förändringar förföretagen där bland annat människans roll inom verksamheten kommer att påverkas.Studien har genomförts mot ett medelstort industriföretag, vilket strävar efter att utvecklasin verksamhet mot industri 4.0. Författarna har tidigare samarbetat med industriföretagetoch konsultbyrån. Tillsammans utvecklar de en plattform mot Internet of Things (IoT) föratt ta första steget mot en uppkopplad verksamhet. Syftet med studien var att granska enpågående implementering av IoT med fokus på att förstå olika aktörers perspektiv på denframväxande tekniken. Med den utgångspunkten identifierades olika möjligheter ochproblem företagen kommer att behöva ta hänsyn till.Studiens resultat belyser skillnaden mellan olika aktörers perspektiv vilket i framtidenkommer att behöva diskuteras för att hitta en balans. Eftersom studien granskade enpågående implementering identifierades dessutom ett arbetssätt bestående av viktigakomponenter för företag med visionen att börja utveckla sin verksamhet mot industri 4.0visionen.