Digitala tvillingar har på de senaste åren blivit ett väldigt aktuellt och omtalat begrepp. I det här examensarbetet undersöks det om termen enbart är en hype eller om det faktiskt är verktyget för att utveckla olika branscher till något bättre. Projektet fokuserar främst på produktions- och utvecklingsindustrin, men även inom exempelvis stadsplanering och motorsport förklaras det vad digitala tvillingar används till. En viktig del i projektet är även Industri 4.0 och Sakernas Internet. Syftet (och resultatet) för det utförda examensarbetet är att ta reda på vad företag anser gynnsamt, såväl som missgynnsamt med digitala tvillingar, samt fastställa vilka barriärer det finns hos ett företag för att börja använda sig av digitala tvillingar. Syftet är även att utforska hur digitala tvillingar införs i ett företags produktutvecklingsprocess, samt vilken roll en fysisk provning får hos ett företag som introducerar digitala tvillingar. I projektets syfte ingår också att ta reda på mer om digitala tvillingar ur ett utvecklingsperspektiv, för att utreda hur kapaciteten förefaller hos en produkt som är testad och utvecklad i kombination med digital och verklig miljö. Vad finns det för data att utläsa, och i vilka fall finns det potential för en digital tvilling? För att nå önskade resultat med projektet har en tablettmaskin skapats i CAD. Med hjälp av den tredimensionella modellen visas det hur en digital tvilling kan användas för produktionsanläggningar (specifikt process- och tillverkningsindustri) genom att montera sensorer på den tredimensionella modellen, som även ska monteras identiskt på en fysisk motsvarighet. Under projektets genomförande undersöks även Gartners hypekurva och därmed vad som är hype och inte hype. I slutet av rapporten diskuteras bland annat vad som är möjligt att simulera med digitala tvillingar och vad som inte är det. Slutsatsen gällande om en digital tvilling är en hype eller inte, resulterar i att digitala tvillingar är ett verktyg som blir vad det skapas till. Anses en digital tvilling vara en hype, ja då kanske det egentligen är själva förväntningarna som är överskattade, och inte den digitala tvillingen i sig. / Digital twins have in recent years become a very current and discussed concept. This thesis examines whether the term is merely a hype or whether it is the tool for developing different industries for something better. The project focuses mainly on the manufacturing and development industry, but also what digital twins are used for in e.g. urban planning and motorsport. An important part of the project is also Industry 4.0 and the Internet of Things (IoT). The purpose (and result) of this Bachelor thesis is to find out what companies consider favourable, as well as unfavourable with digital twins, and to determine what barriers a company encounters to start using digital twins. The purpose is also to explore how digital twins are introduced into a company's product development process, as well as which role a physical test at a company that introduces digital twins has. The purpose of the project also includes finding out more about digital twins from a development perspective, to investigate how the capacity of a product tested and developed in combination with digital and real environment appears. What kind of data is there to read, and in what cases is there a potential for a digital twin? To achieve the desired results, a tablet machine has been created in CAD. The threedimensional model shows how a digital twin can be used for production facilities (specific process- and manufacturing industry) by mounting sensors on the three-dimensional model, which should also be mounted equally on a physical counterpart. During the project's implementation, Gartner's hype curve is also examined and thus what is hype and not hype. At the end of the report there is a discussion including e.g. what is possible to simulate with digital twins and what is not. The conclusion regarding whether a digital twin is a hype or not, results in digital twins being a tool that becomes what it is created for. Is a digital twin considered a hype, well then maybe it is actually the expectations that are overestimated, and not the digital twin itself.

As environmental and social challenges have increasingly become more pressing in recent years, the concept of Circular Economy (CE) has gained a lot of traction with scholars. However its adoption in the practical world is not far along and companies therefore struggle with understanding and implementing CE. There seem however to exist plenty of barriers for companies to implement circularity into their operations and/or products and services. Industry 4.0, the latest digital revolution, seems to have an inherent connection to CE in that the technologies connected to Industry 4.0 seem to have the potential of solving some of the mentioned barriers. The purpose of this thesis is therefore to analyse barriers and Industry 4.0 solutions for incumbent manufacturers of food processing machinery and food manufacturers, in the European food manufacturing industry, to implement circularity into their products and operations. An additional purpose is to illuminate the industry practitioners’ understanding of CE. This study is a case study conducted in collaboration with a manufacturer of food processing equipment and is of a qualitative nature. To enhance the reliability of the study, a customer company of the case study company and a sustainability consultant are interviewed as well. The study includes semi-structured interviews and a literature review. The study shows that there are numerous barriers to implement CE in the food manufacturing industry and Industry 4.0 technologies can be used to solve some of them, but not all. For example, IoT, AI and XR were shown to contribute to more circularity within the industry. In addition, knowledge and understanding of CE in the industry is identified as a major part of implementing CE which currently varies a lot between different practitioners in the industry. / I takt med att miljömässiga och sociala utmaningar har blivit allt mer pressande de senaste åren har konceptet cirkulär ekonomi (CE) fått stor genomslag bland forskare. Dock, anpassningar till detta i den praktiska världen har inte kommit särskilt långt och företag kämpar därför med att förstå och implementera cirkulär ekonomi. Det verkar emellertid finnas många hinder för företag att implementera cirkularitet i sin verksamhet och/eller produkter och tjänster. Industri 4.0, den senaste digitala revolutionen, verkar ha en inneboende koppling till cirkulär ekonomi genom att de teknologier som är kopplade till Industri 4.0 verkar ha potential att lösa några av de nämnda barriärerna. Syftet med detta examensarbete är därför att analysera barriärer och Industry 4.0-lösningar för etablerade tillverkare av livsmedelsmaskiner och livsmedelstillverkare inom den europeiska tillverkningsindustrin för livsmedels för att implementera cirkularitet i sina produkter och verksamheter. Ett ytterligare syfte är att belysa branschutövarnas förståelse av CE. Denna studie är en fallstudie genomförd i samarbete med en tillverkare av livsmedelsutrustning och är av kvalitativ karaktär. För att öka tillförlitligheten i studien intervjuas även ett kundföretag till fallstudieföretaget och en hållbarhetskonsult. I studien ingår semistrukturerade intervjuer och en litteraturgenomgång. Studiens resultat visar att det finns många hinder för att implementera CE i tillverkningsindustrin för livsmedel och att Industry 4.0-teknologier kan användas för att lösa några av dem, men inte alla. Till exempel visade sig IoT, AI och XR bidra till mer cirkularitet inom den studerade industrin. Vidare visade resultaten att kunskap och förståelse för CE identifieras som en stor del av implementering av CE som idag varierar mycket mellan olika utövare i branschen.

As the awareness of the impact of human activities on the environment, economy, and society has been brought to spotlight during the last decades, sustainable development has gained ever-increasing attention around the world. While industrial revolutions are critical for the efficiency of meeting customer needs, it is also crucial to address and reverse the depletion of Earth’s resources. That is why the concept of circular economy has been introduced and implemented in the manufacturing sector, which aims for a shift in paradigm towards closed-loop “systems that are restorative or regenerative by intention and design”. However, while bringing forward an amplitude of opportunities, there are challenges and barriers in the implementation of the principles of circular economy in manufacturing systems. This is where another area of science can contribute: Industry 4.0. Industry 4.0 refers to the incorporation of technological advancements in all stages of the life cycle to provide meaningful and real-time information, in order to aid decision-making regarding different functions of the manufacturing systems, i.e., business model, product design, and supply chain. It has been proven in literature that there are major opportunities in merging Industry 4.0 with circularity principles. However, there is a research gap on what the prerequisites are for a successful transition towards a more circular manufacturing system with the support of digital technologies. This research attempts to fill in this gap by conducting a qualitative study, interviewing practitioners and academics involved in real-life cases of such transitions. The study contributes to the existing body of knowledge by suggesting a list of seventeen prerequisites, categorised into three themes of cultural, organisational and business-related, and technical prerequisites. The main audience of this study is the manufacturing companies who want to increase their chances of success when embarking on a transition towards more circular manufacturing systems. / Under de senaste decennierna så har människans effekter på miljön, ekonomin och samhället kommit att få en allt större roll, och begreppet hållbar utveckling har kommit att få stort genomslag runt om i världen. Teknisk utveckling inom produktion, som historiskt sett mest bidragit till ökad effektivitet och bättre erbjudanden till kunderna, har i det här sammanhanget även en viktig roll i att vända utarmningen av jordens resurser. Begreppet cirkulär ekonomi, som introducerats och implementeras inom produktion, beskriver denna vändning. Begreppet syftar till ett paradigmskifte mot slutna "system som är återställande eller regenerativa genom avsikt och design". Förutom möjligheterna med cirkulär ekonomi inom produktion finns även en rad utmaningar och hinder med att införa cirkulära produktionssystem. Ett teknikområde som kan bidra till att åtgärda dessa utmaningar och hinder är Industri 4.0. Industri 4.0 förespråkar införandet av ny teknologi i alla stadier av en produkts livscykel, för att ge meningsfull information i realtid och hjälpa beslutsfattandet inom alla faktorer i ett produktionssystem: affärsmodell, produktutveckling och värdekedjor. Tidigare litteratur har rapporterat om stora möjligheter med att använda Industri 4.0 för ökad cirkulär ekonomi. Det finns dock en lucka i forskningen kring vilka förutsättningar som krävs för en lyckad övergång till mer cirkulära tillverkningssystem med stöd av digitala tekniker. Detta examensarbete försöker fylla denna lucka med hjälp av en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med industrirepresentanter och akademiker som deltagit i verkliga fall av sådana övergångar. Studien bidrar till tidigare litteratur genom att föreslå en lista med sjutton förutsättningar, kategoriserade i tre teman: kulturella-, organisatoriska och affärsmässiga-, och tekniska förutsättningar. Den huvudsakliga målgruppen för studien är tillverkande företagen som vill öka sina chanser att lyckas när man påbörjar en övergång till mer cirkulära tillverkningssystem.

Den moderna tillverkningsindustrin är i ständig förändring för att möta kraven från samhället och marknaden. Industri 4.0 har introducerat en ökad digitalisering och automatisering, vilket kräver smidiga och effektiva system för inrapportering för att hantera den ökande komplexiteten. Integreringen av Manufacturing Execution Systems (MES) och Enterprise Resource Planning (ERP) möjliggör insamling och visualisering av realtidsdata för att optimera produktionsprocesserna. Trots detta möter industrier hinder vid implementering av ERP-system, vilket minskar potentialen för optimal användning. Dessa utmaningar inkluderar brist på noggrann analys och planering, otillräcklig användarutbildning samt systemutvecklares tendens att prioritera teknik- eller produktanpassning framför användaranpassning. Denna studie fokuserar på att identifiera problem vid implementering av ERP-system samt utforska strategier för att optimera systemets användning. Forskningsfrågan som denna studie bevarar är: Vilka faktorer är väsentliga vid implementering av ERP-system inom tillverkande industrier för att uppå en mer optimal användning och uppföljning? Studien genomförs på Scanias nya gjuteri och företagets störningsuppföljningssystem, EBBA. Med hjälp av empiriska data, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer på gjuteriet, samt stödjande litteraturstudier har ett resultat framställts. En framgångsrik implementering av ERP-system kräver användarvänliga system, kontinuerlig utbildning, kommunikation, ständigt förbättringsarbete, engagerat ledarskap samt resurstillgänglighet. För ledande tillverkningsföretag som Scania AB, Volvo AB, Saab AB och Volvo Cars AB utgör ett effektivt inrapporteringssystem en central del för att förbättra produktionskapaciteten och stärka konkurrenskraften. Genom att möjliggöra optimal användning och störningsidentifiering kan företagen effektivisera tillverkningsprocesserna och förbättra kvaliteten på sina produkter. Detta bidrar även till den hållbara utvecklingen och de globala målen, till exempel SDG 8 “Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”, SDG 9 “Hållbar industri, innovationer och infrastruktur" och SDG 12 “Hållbar konsumtion och produktion”. / The modern manufacturing industry is constantly changing to meet the demands of society and the market. Industry 4.0 has introduced increased digitization and automation, which requires smooth and efficient reporting systems to manage the growing complexity. The integration of Manufacturing Execution Systems (MES) and Enterprise Resource Planning (ERP) enables the collection and visualization of real-time data to optimize production processes. However, industries face obstacles in the implementation of ERP systems, which reduces the potential for optimal use. These challenges include a lack of thorough analysis and planning, insufficient user training, and a tendency among system developers to prioritize technological or product adaptation over user-centric design. This study focuses on identifying problems in ERP system implementation and exploring strategies to optimize system usage. The research question addressed in this study is: What factors are essential in the implementation of ERP systems in manufacturing industries to achieve a more optimal usage and follow-up? The study is conducted at Scania's new foundry and the company's disruption monitoring system, EBBA. Using empirical data from semi-structured interviews and observations at the foundry, along with supportive literature studies, a conclusion has been drawn. Successful ERP system implementation requires user-friendly systems, continuous training, communication, continuous improvement efforts, committed leadership, and resource availability. For leading manufacturing companies such as Scania AB, Volvo AB, Saab AB, and Volvo Cars AB, an efficient reporting system is essential to improve production capacity and enhance competitiveness. By enabling optimal usage and disruption identification, companies can streamline manufacturing processes and improve the quality of their products. This also contributes to sustainable development and global goals, such as SDG 8 "Decent Work and Economic Growth", SDG 9 "Industry, Innovation, and Infrastructure" and SDG 12 "Responsible Consumption and Production".

The project has explored the topic Smart factory with main focus on the future production staff. The project aims to investigate how the production staff is affected by Volvo Cars Skövde Engine Plant (SkEP) becoming a Smart factory, in the era of Industry 4.0. The definition of the Smart factory is a demand of Mobile- and wireless technologies, Human-oriented, pursue a Flexible production with Sustainable manufacturing, as well as utilization of CPS (Cyber-Physical Systems), IoT (Internet-of-Things) and Cloud storage. The current situation and the future five to twenty years were examined in order to define the future production staff. This by conducting an observational study and several interviews. The studies’ results were that SkEP cannot be regarded as smart since several demands are inadequate by definition. Five years are considered too short of a time for the plant to fulfill the demands. However, according to the interviews and literature, SkEP are expected to become smart in twenty years after time refinement of existing technologies and implementation of new ones. The authors estimate Leadership, Information, IT and Production lay-out to be the areas that require the most effort. The future production staff are expected to be flexible with workplace, working hours and able to manage multiple variants. They should be included in self-supporting teams where every individual possesses an expertise, are motivated and participating. Production staff should perform complex, varied jobs with more responsibility by endorsement of decision support systems. The staffs’ competence should consist of technical education, high basic and lay-out knowledge and the ability to contribute to the collection of information and analyses. Interaction with technology is expected to expand and the personnel must therefore have a well-established comprehension of technology. The concept Smart factory is extensive and relatively new, which means that it is constantly evolving. Thus it is important for SkEP to be updated and adjust to the impact from the outside world.

Företags framtid ligger i dess egna händer; beroende på hur väl de anpassar sig till nya förutsättningar i alla dess former så kommer vissa att överleva medan andra går i graven. Under flera hundra år har utvecklingen inom industrin medfört att företag kommit och gått. Idag står vi enligt flera inför randen till en ny teknisk era med en fjärde industriell revolution som följd, Industri 4.0. Vi har en evolution mot en mer automatiserad tillverkningsindustri där allt fler moment sker utan en människas händer bakom spakarna. Industri 4.0 ses av många som en vision om hur framtiden kommer att se ut inom tillverkningsindustrin. Många av de idéer samt teknik som finns inom denna vision går att ta del av redan idag och möjligheterna till att förbereda sig för framtiden finns redan och det gäller att så snabbt som möjligt börja ställa om för detta. I takt med att industrin och dess konkurrens förändras kommer kraven på kvalité öka samtidigt som tillverkningen måste blir mer resurseffektiv. Området är mycket viktigt att belysa då det är ett nytt område där det tidigare inte skett mycket forskning. Att belysa detta område kan även komma att inspirera andra till ytterligare studier inom området och främja utvecklingen för fler företag än endast fallföretaget i denna studie: HordaGruppen. Syftet med studien har varit att inledningsvis få en förståelse för vilka tankar och idéer om framtiden som finns inom industrin idag för att senare kunna testa lösningar baserade på dessa idéer på några befintliga problem inom HordaGruppen, vars verksamhet finns inom plastindustrin. Lösningarna kan ses som de första stegen mot Industri 4.0 för att underlätta för företaget ifråga inför en framtida utveckling och ger även företaget möjlighet att börja samla in data kring processen, vilket i framtiden ger företag som HordaGruppen en fördel gentemot konkurrenter som påbörjar sin omställning senare. Utgångspunkten för studien har varit en kvalitativ studie med aktionsforskning och fallstudie som angreppsätt. Fallstudien har utförts genom en intervju med John Lejon, affärsutvecklare på HordaGruppen och en öppen diskussion med produktionsledare Valdet Berisha angående maskinen som är fokuserad på. Data till studien har erhållits genom artiklar skrivna inom området samt en intervju med grundaren till ett stort statligt projekt i Tyskland, Philipp Ramin, där de startat ett innovationscentrum för Industri 4.0. Resultatet i rapporten är att med hjälp av dagens teknik går det att ta de första stegen mot visionen Industri 4.0. All teknik finns självklart inte, men med hjälp av den teknik som finns idag kan olika företag inom tillverkningsindustrin dra fördelar av att starta omställningen mot Industri 4.0 redan idag. / The future of industry is in companies own hands. Today we are going to a more automated manufacturing industry where human beings are less involved and it is more crucial than ever before to adapt to new changes in the industry and technology. Internet of things and cyber physical systems are becoming a bigger part of our lives. This case study on HordaGruppen is focused on how HordaGruppen from the plastic industry can develop with some ideas from the vision Industry 4.0 in order to ensure the quality of the product. Most of the technology needed for Industry 4.0 is available today and there is no reason not to start using it. The study will introduce to Industry 4.0 and the basic ideas that the vision stands for and then try to define and solve some problems within one machine in one of their plants. The results presented in this study shows that using sensors and other technology available today you can take the first steps towards Industry 4.0.

Idag talar forskare om en utveckling av digitaliseringen där allt är uppkopplat via ”Internet of Things” (IoT), eller på svenska ”Sakernas Internet”, som innebär att produkter förses med sensorer och inbyggda system. Dessa kan sedan kopplas upp mot Internet så att de olika produkterna kan kommunicera med sin omgivning. Även om forskare är oense om när detta nya paradigm kommer bryta ut, är de överens om att ett användande av IoT på rätt sätt medför fördelar då IoT optimerar och effektiviserar arbetsprocesser i företags värdekedjor. Vidare menar forskare att framgång inte längre är en fråga om teknologi, utan istället en fråga om transformationen hos företag samt vilka affärsmodeller som kan ta till vara på och skapa lönsamhet av denna utveckling. Tidigare forskning om affärsmodeller har fokuserat på innehållsmässiga aspekter i affärsmodellen och kommit fram med konceptuella modeller. En väletablerad sådan är canvas-modellen. Hur canvas-modellen kan användas i praktiken är däremot mindre utforskat. Syftet med denna uppsats har således varit att undersöka hur canvas-modellen fungerar i praktiken genom att utföra en fallstudie på Veolia Nordics nutida affärsmodell samt framtida visioner med hänsyn till Internet of Things (IoT). Uppsatsens undersökning visar att implementeringen av canvas-modellen på Veolias affärsmodell har begränsningar. I dagens ständigt föränderliga och konkurrensutsatta affärsmiljö krävs det att företag söker nya möjligheter samt utvärderar dessa mot affärssammanhang för att hitta en optimal passform. Detta innebär att företag, såsom Veolia, bör se affärsmodellen som en process som kräver progressiva förbättringar, snarare än en statisk bild över nutida data. Vidare anses canvas- modellen vara lämpligare att använda av företag som arbetar med produkter, snarare än tjänster. För att använda modellen som ett verktyg för strategiska beslut i ett företag som Veolia, är det lämpligt att den utvidgas till att karaktärisera fler byggstenar ur ett transformativt perspektiv. I utvecklingen av IoT skulle modellen exempelvis kunna anpassas utefter de särdrag inom paradigmet som forskare nämner i form av säkerhetsåtgärder och ansvarsfrågor då dessa är väsentliga att reflektera över vid beslutsfattande av strategiska initiativ. Sammanfattningsvis har studien visat vikten och nyttan av affärsmodeller samt behovet av att anpassa dessa till externa händelser såsom det nya paradigmet IoT. / Many researchers are currently discussing a development of the digitalization, where everything is connected via Internet of Things (IoT), implying that products are equipped with sensors and embedded systems. These sensors can be connected to Internet in order to communicate with their environment. Although researchers disagree on when this new paradigm will happen, they agree that the usage of IoT entails advantages for companies’ value chains, as it optimizes work processes. Furthermore, researchers argues that success not longer is a question of technology, but rather a question of the transformation of companies, and which business models that could take advantage and generate profit from this development. Previous studies regarding business models are focused on substance of the business model, which have resulted in conceptual models. One well-established model is the canvas-model. The usage of the canvas-model in practice is however less explored. The purpose of this study was thus to examine how the canvas-model works in practice by conducting a case study on the contemporary business model of Veolia Nordic. Future visions with respect to IoT have also been examined. The result of the study implies that the canvas-model is inadequate when implementing it on the business model of Veolia. The business environment is constantly changing and competitive, and businesses need to find innovative possibilities and evaluate them against the business context in order to find optimal solutions. This entails that companies, such as Veolia, should look at the business model as a process that requires progressive improvement, rather than a static image of contemporary data. Furthermore, the canvas- model is considered to be better suited for companies focusing on products, rather than services. To use the model as a tool for strategic decisions in a company like Veolia, it is appropriate that the canvas-model is extended to characterize more building blocks from a transformative perspective. When looking at the development of IoT, the model could be further adapted along the specificities within the paradigm, for example along the terms of security and liability issues, as these are important to consider when making decisions about strategic initiatives. This study has shown the importance of business models and the need to adapt these to external occurrences, such as the new paradigm IoT.

A collaborative robot is something of growing interest for companies in the manufacturing industries to implement. However, a collaborative robot is quite new in today’s market. An issue that arises is that no implementation process for collaborative robots exists today, as well as no requirement guide for skills, as well as actors, has been defined. The aim of this project was to examine how an implementation process of collaborative robots in manufacturing companies could look like. Focusing on charting the integration process steps of a collaborative robot, and identifying the actors as well as skills needed for successful cobot integration, with the aim achieve the goal of this thesis by answering the research questions. The thesis had the following research questions: Research Question 1 – How is an integration process for implementing a cobot represented in the manufacturing companies? Research Question 2 – What particular skills as well as actors are required when implementing in a cobot in the manufacturing companies? To answer the research questions, the author conducted several interviews with different companies. The interview questions were mainly constructed in order to answer the RQs but also to get an understanding for the different aspects of what a cobot is, what is required as well as how it compares to a traditional industrial robot. The thesis resulted in an implementation process with several steps constructed in order to implement a cobot as well as different aspects of what skills and actors are needed. In order to separate the aspects, the respondents were categorized into different roles which are the developer, integrator and the user. The different roles were all vital, providing an understanding from different perspectives. Keywords: Collaborative robot, cobot, Human-robot interaction, Human-Robot Collaboration, Development strategies, Automation, Industry 4.0.

Industry 4.0 is being investigated all around the world and it brings an entire arsenal of new tech-nology. It is during major technological changes where we have the chance to change old pat-terns. It is through knowledge of the future and discussion that SSAB and IF Metall will be able to steer the technological changes into the desired direction; A direction which promotes economic and environmental sustainability as well as creating an attractive workplace.There were three objectives with this project. The first objective was to map the current state of maintenance work at SSAB. The second was to develop a future vision within the concept Indus-try 4.0, which promotes attractive workplaces. The last objective was to evaluate the method used to develop the vision. The mapping of the current state of maintenance at SSAB is based on interviews and obser-vations. We decided to delimitate us to shift maintenance. The reason to focus on the shift main-tenance unit of SSAB was that because contain many competences and work all over the pro-duction area. The result of the mapping is that the work is characterized by variating tasks, personal development and pride. It is also male-dominated and characterized by old traditions, tough jargon and macho culture. In general, we conclude that it is an attractive workplace for those who belong to the current homogeneous group.The future vision was developed using personas and workshops. Three personas were created to represent the target group. They were used as a basis of discussion for us and for the participants in the three workshops. The goal of the workshops was to generate a high quantity of futuristic and abstract ideas. The ideas were then combined with theories regarding Industry 4.0 and at-tractive workplaces to form a future vision. To create attractive work content, the future vision focused on placing the worker in the centre of decision-making as a problem solver. This was ac-complished by using new technology to provide information to the worker so he or she can make an informed decision: a digital assistant. To enhance the learning capability of workers the vision contained a VR world where the worker can practise different scenarios. The VR can also be used for marketing to attract people from outside the company. The futuristic vision also presented crowdsourcing of experts and tutors to improve the troubleshooting process and shorten the learning period. If an error is too complicated, the worker has the opportunity to connect to an expert using AR to get their guidance. At the beginning of an employment, every worker is enti-tled to a tutor who will assist you on your missions. To make the workplace more attractive and to change the old picture of the steel industry the vision presented three improvement areas. Firstly, clean & bright facilities which will attract a wider range of people. Secondly, centralised office where employees can meet, work and network. Thirdly, new working roles focusing on troubleshooting and sustainable solutions.Our recommendation is to explore the other maintenance divisions at SSAB and other industries to see if maintenance of acute problems can be centralised over the borders of industries. We also recommend future projects to use participation of managers and workers throughout the implementation process to create higher acceptance and understanding, but also to reduce fear, resistance and promote ownership to the change process. / Industri 4.0 undersöks just nu över hela världen och det medför en hel arsenal av ny teknik. Det är under stora teknologiska förändringar som vi har möjligheten att ändra gamla mönster. SSAB har, genom det här projektet, aktivt valt att skapa ett diskussionsunderlag om framtidens underhållsarbete på SSAB. Det är genom kunskap om framtid och diskussion som SSAB och IF Metall kommer kunna styra den teknologiska utvecklingen i rätt riktning. En riktning som främjar hållbarhet ur både klimat och ekonomisk synvinkel, såväl som skapar en attraktiv arbetsplats. Projektet bestod av tre mål. Det första målet var att kartlägga nuläget för underhållsarbetet på SSAB. Det andra målet var att utveckla en framtidsvision inom ramarna för konceptet Industri 4.0, en framtidsvision som främjar attraktiva arbetsplatser. Det tredje och sista målet var att utvärdera den metod som används för att utveckla framtidsvisionen. Kartläggningen av nulägesbeskrivningen på SSAB är baserad på intervjuer och observationer. Vi beslöt oss för att avgränsa oss till skiftunderhåll då de besitter många kompetenser samt arbetar över hela stålverket. Resultatet från nulägesbeskrivningen visade att arbetet karaktäriseras av varierande arbetsuppgifter, personlig utveckling och yrkesstolthet. Skiftunderhåll är mansdominerat och kännetecknas av gamla traditioner, tuff jargong samt macho-kultur. Vår slutsats är därför att arbetsplatsen generellt kan ses som attraktiv till de människor som tillhör den nuvarande homogena gruppen.Framtidsvisionen utvecklades med hjälp av personas och workshops. Tre personas skapades för att representera målgruppen. Syftet var att använda dem som diskussionsunderlag både för oss men även för deltagarna i de tre workshops som genomfördes under projektet. Målet med workshopsen var att generera en hög kvantitet av futuristiska och abstrakta idéer. Idéerna kombinerade därefter med teori kring Industri 4.0 och attraktiva arbetsplatser för att till slut forma framtidsvisionen. För att skapa ett attraktivt arbetsinnehåll fokuserar framtidsvisionen på att placera arbetaren i centrum av beslutsfattandet som en problemlösare. Det uppnåddes genom att använda ny teknologi för att förse arbetaren med information så att hen kan fatta ett välgrundat beslut: en digital assistent. För att effektivisera arbetarens inlärningsförmåga innehåller visionen en VR värld där arbetaren kan öva i olika scenarion. VR världen kan också användas i marknadsföringssyfte för att attrahera personer utanför företaget. Den futuristiska visionen presenterar även crowdsourcing av experter och handledare för att förbättra felsökningsprocessen samt förkorta inlärningsperioden. Arbetaren har möjlighet att, om ett uppstått fel är för komplicerat, ringa upp en expert och få deras vägledning genom AR glasögon. I början av en anställning har varje arbetare tillgång till en handledare som kan bistå med assistans under uppdragen. För att göra arbetsplatsen mer attraktiv och för att ändra den gamla bilden av stålindustrin presenterar visionen tre förbättringsområden. Det första området är rena och ljusa faciliteter som kommer attrahera ett bredare utbud av människor. Det andra området är centraliserat kontor där de anställda kan träffas, arbeta och umgås. Det tredje området är nya arbetsroller som fokuserar på felsökning och hållbara lösningar.Vår rekommendation är att utforska de andra underhållsavdelningarna på SSAB och även underhållsarbete i andra industrier. Syftet är att se om underhåll för akuta problem kan bli centraliserade över industrigränser. Vi rekommenderar också framtida projekt att använda deltagande av chefer och arbetstagare under hela processen för att skapa högre acceptans och förståelse för förändringen. Deltagande är också viktigt för att minska rädsla, motstånd och främja känslan av ägande gentemot förändringen.

Skapat av Högskolan i Skövde och på uppdrag av Elektroautomatik i Skövde har detta projekt genomförts för att identifiera möjliga människa-robot samarbeten i monteringsmiljö. Robotarna som funnits i åtanke för denna form av samarbete är kollaborativa robotar. I dagens industri existerar redan kollaborativa robotar men utför ofta uppgifter på en mer samexisterande nivå avskild från människan. Den form av människa-robot samarbete som undersökts i detta arbete är där båda parter assisterar varandra i en arbetsuppgift på gemensam yta. Detta koncept har blivit allt viktigare för dagens företag som efterfrågar ett mer flexibelt och anpassningsbart system i framtiden. Under projektet undersöktes även förbättringsförslag på nuvarande lösningar för kollaborativa robotar samt processen kring robotlösningen. Genom studerad litteratur utformades tre intervjuprotokoll avsedda för en intervjustudie med tre olika yrkesgrupper – montörer, produktionstekniker och ingenjörer. Intervjustudien utfördes i samarbete med företag i Skövde där kunskap extraherats från personer inom monteringsmiljö. Kärnfrågan i samtliga intervjuprotokoll var i vilka uppgifter i monteringsmiljö som intervjupersonen såg möjlighet till ett människa-robot samarbete. Insamlad data har transkriberats, strukturerats och sorterats för att kunna sammanställa ett resultat. Förslag på möjliga arbetsmoment som framkom under intervjustudien delades in i sex kategorier: Svåråtkomligt, tidskrävande, ergonomisk avlastning, logistik, kvalitet och produktvariation. Ett resultat presenteras där samarbetsuppgifter mellan människa och robot sammanställts från intervjustudien. Dessa har sorterats efter de sex kategorierna inom möjliga arbetsmoment. Övergripande förslag angavs under intervjustudien på vilken typ av uppgifter och områden en kollaborativ robot hade kunnat samarbeta med en människa. Dessa förslag föll under flera kategorier – exempelvis äntring av stort antal skruvar vilket kan kategoriseras enligt både ergonomisk avlastning och tidskrävande. Den kategori som genererat flest förslag är arbetsuppgifter där en kollaborativ robot kan erbjuda ergonomisk avlastning för människan. För att identifiera mer specifika arbetsuppgifter behöver ytterligare undersökning utföras baserat på de områden som identifierats i detta arbete. Den kollaborativa robotlösningen behöver kunna arbeta inom flera olika kategorier för att uppnå den framtida flexibla produktion som efterfrågas. / Created by the University of Skövde and assigned by Elektroautomatik in Skövde this project was executed to identify possible HRC tasks in the assembly industry. The robots that were reviewed for this type of collaboration tasks were collaborative robots. Collaborative robots already exists in today’s industry but are commonly working on a co-existing level separated from the human. The type of collaboration investigated during this project regards solving tasks where the human and robot assist each other on a common work surface. This concept has gained more importance for companies today because of the increasing demand of a more flexible and adaptable system for the future production. Improvement proposals has been generated during the project regarding the collaborative robot and its implementation process. Based on the researched literature three interview protocols was created for three different groups of professions – assemblers, production technicians and engineers. In collaboration with companies in Skövde the interviews were executed gathering knowledge from people working within the assembly environment. The main question in all interview protocols were in which type of assembly tasks the interviewed could see a possibility for HRC. Collected data has been transcribed, structured and sorted in order to reach a result. Proposals of possible HRC operations gathered from the interviews were divided into six categories – inaccessible, time demanding, ergonomic relief, logistics, quality and product variety. A result has been presented where HRC tasks has been compiled from the interviews. These has been sorted into the six categories generated from possible HRC operations. General ideas were proposed during the interviews regarding what possible type of tasks and areas a collaborative robot could work together with a human. In many cases the proposals given could be sorted into more than one category – for example assemble of a large amount of screws that could be categorized as both ergonomic relief and time demanding. The category that generated the largest amount of proposals of HRC were tasks intended to offer ergonomic relief for the human. To identify more specific HRC tasks further research need to be performed based on the categories of areas that has been identified in this project. The future collaborative robot solution has to be able to combine more than one category to reach the flexible and adaptable system that is demanded.