As if today’s society, globalization, digitalization and labor mobility is daily increasing, and individuals are, in one way or another, constantly surrounded by Internet. Technical change, in general, is one of the fundamental engines of economic growth and structural transformation in modern societies. Internet has long been seen as the most disruptive technology of our time, but now new technologies are entering the market, including the concept around Internet of Things (IOT). New dynamics is being put on the market, and companies are forced to re-think their way of working with innovation. The market for IOT is developing, rapidly, which creates a huge pressure on companies to maintain innovative and relevant in the market. Companies are willing to invest, but due to challenges and questions marks, they end up doing nothing. The overall purpose of this thesis was to investigate how IT consulting companies can implement and apply the concept of Internet of Things (IOT), and what type of challenges they were facing. In order to achieve this purpose, this study was empirically grounded in a case study at the Finnish-Swedish IT Consultancy Company, Tieto, at division Telecom and Media located in Stockholm, Sweden. The division is partly responsible the internal research on the topic of IOT, and has as a goal of increasing profitability regarding the use of this disruptive technology. The results indicate that Tieto, as well as other companies, are investigating in the ecosystems of IOT. Companies are also starting to realize the use of partnerships, and that they might be required to join under one, if they want to provide an end-to-end IOT solution. However, the results also indicate that there are several challenges in the progress when adapting and implementing IOT. Some of these challenges were found to be: maturity in the market is slowing down the process; complexities in the partnerships; complexities in the IOT service; the demand of forming new operational models; and the realization of that one cannot be everywhere. Nevertheless, the IOT solutions generate enormous complexitivities, both in the technical aspects and the partner related aspect. The findings of this study have implication on that even though the market is facing many challenges, the future for IOT is looking promising, and IOT is predicted to contribute with tremendous growth within all industry segments. / I dagen samhälle, sker ökning inom globalisering, digitaliseringen och rörlighet i det dagliga arbetet. Individer är, på ett eller annat sätt, ständigt omgivna av Internet. Teknisk förändring, i allmänhet, är en av de grundläggande drivkrafterna för ekonomisk tillväxt och strukturomvandling i det moderna samhället. Internet har länge setts som den mest revolutionerande teknik i vår tid, men nu etablerar sig nya tekniker på marknaden, bland annat konceptet kring Sakernas Internet. Ny dynamik läggs ut på marknaden, och företagen tvingas ompröva sitt sätt att arbeta med innovation. Marknaden för Sakernas Internet utvecklas snabbt, vilket skapar en enorm press på företag bibehålla innovation, för relevans på marknaden. Företag vill investera, men på grund av aspekter och frågetecken, slutar med att de gör ingenting. Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur IT-konsultbolag anpassade och tillämpade sig till konceptet kring Sakernas Internet (IOT), och vilken typ av utmaningar de stod inför. För att uppnå detta syfte, var denna studie empiriskt grundad på i en fallstudie vid den finsk-svenska IT-konsultföretaget Tieto, vid division Telecom och Media i Stockholm, Sverige. Divisionen är delvis ansvariga interna forskning i ämnet av IOT, och har som mål att öka lönsamheten när det gäller användningen av denna revolutionerande teknik. Resultaten tyder på att Tieto, liksom andra företag, undersöker i ekosystemen kring i IOT. Företagen börjar också inse användningen av partnerskap, och att de skulle kunna verkställas för att det ska kunna erbjuda en end-to-end IOT tjänst. Men resultatet tyder också på att det finns flera utmaningar i utvecklingen när anpassning och genomförande av IOT. Några av dessa utmaningar befanns vara: mognad på marknaden saktar ner processen; komplexiteten i partnerskap; komplexiteten i IOT lösningar; efterfrågan att bilda nya organisationsmodeller; och förverkligandet av att man inte kan vara överallt. Sammanfattningsvis kan man säga att IOT lösningar genererar enorma komplexitiviteter, både i de tekniska aspekterna samt i dem partner relaterade aspekterna. Resultaten från denna studie har återverkningar på att även om marknaden står inför många utmaningar, så ser framtiden för IOT ser lovande ut, och IOT förväntas bidra med en enorm tillväxt inom alla industrisegment

Digitala tvillingar har på de senaste åren blivit ett väldigt aktuellt och omtalat begrepp. I det här examensarbetet undersöks det om termen enbart är en hype eller om det faktiskt är verktyget för att utveckla olika branscher till något bättre. Projektet fokuserar främst på produktions- och utvecklingsindustrin, men även inom exempelvis stadsplanering och motorsport förklaras det vad digitala tvillingar används till. En viktig del i projektet är även Industri 4.0 och Sakernas Internet. Syftet (och resultatet) för det utförda examensarbetet är att ta reda på vad företag anser gynnsamt, såväl som missgynnsamt med digitala tvillingar, samt fastställa vilka barriärer det finns hos ett företag för att börja använda sig av digitala tvillingar. Syftet är även att utforska hur digitala tvillingar införs i ett företags produktutvecklingsprocess, samt vilken roll en fysisk provning får hos ett företag som introducerar digitala tvillingar. I projektets syfte ingår också att ta reda på mer om digitala tvillingar ur ett utvecklingsperspektiv, för att utreda hur kapaciteten förefaller hos en produkt som är testad och utvecklad i kombination med digital och verklig miljö. Vad finns det för data att utläsa, och i vilka fall finns det potential för en digital tvilling? För att nå önskade resultat med projektet har en tablettmaskin skapats i CAD. Med hjälp av den tredimensionella modellen visas det hur en digital tvilling kan användas för produktionsanläggningar (specifikt process- och tillverkningsindustri) genom att montera sensorer på den tredimensionella modellen, som även ska monteras identiskt på en fysisk motsvarighet. Under projektets genomförande undersöks även Gartners hypekurva och därmed vad som är hype och inte hype. I slutet av rapporten diskuteras bland annat vad som är möjligt att simulera med digitala tvillingar och vad som inte är det. Slutsatsen gällande om en digital tvilling är en hype eller inte, resulterar i att digitala tvillingar är ett verktyg som blir vad det skapas till. Anses en digital tvilling vara en hype, ja då kanske det egentligen är själva förväntningarna som är överskattade, och inte den digitala tvillingen i sig. / Digital twins have in recent years become a very current and discussed concept. This thesis examines whether the term is merely a hype or whether it is the tool for developing different industries for something better. The project focuses mainly on the manufacturing and development industry, but also what digital twins are used for in e.g. urban planning and motorsport. An important part of the project is also Industry 4.0 and the Internet of Things (IoT). The purpose (and result) of this Bachelor thesis is to find out what companies consider favourable, as well as unfavourable with digital twins, and to determine what barriers a company encounters to start using digital twins. The purpose is also to explore how digital twins are introduced into a company's product development process, as well as which role a physical test at a company that introduces digital twins has. The purpose of the project also includes finding out more about digital twins from a development perspective, to investigate how the capacity of a product tested and developed in combination with digital and real environment appears. What kind of data is there to read, and in what cases is there a potential for a digital twin? To achieve the desired results, a tablet machine has been created in CAD. The threedimensional model shows how a digital twin can be used for production facilities (specific process- and manufacturing industry) by mounting sensors on the three-dimensional model, which should also be mounted equally on a physical counterpart. During the project's implementation, Gartner's hype curve is also examined and thus what is hype and not hype. At the end of the report there is a discussion including e.g. what is possible to simulate with digital twins and what is not. The conclusion regarding whether a digital twin is a hype or not, results in digital twins being a tool that becomes what it is created for. Is a digital twin considered a hype, well then maybe it is actually the expectations that are overestimated, and not the digital twin itself.

Many conventional forms of communication technology, such as Wi-Fi, 3G/4G or cable, require a lot of power. For battery powered devices that need to last a long time on a single charge, one alternative is the low-power, long range technology LoRaWAN. This thesis tries to answer the question how well do the properties of LoRaWAN meet the requirements for a battery powered security solution? Two identical prototype remote motion detectors were implemented for this purpose. The results show that while the prototypes do not meet the requirements for energy efficiency, LoRaWAN as a technology easily does. The results shows that if a solution to the reliability issues can be found, LoRaWAN would be well suited for battery powered security solutions. / Många vanliga teknologier som används för kommunikation, så som Wi-Fi, 3G/4G eller fiber, kan vara väldigt strömkrävande. Ett alternativ för batteridrivna enheter som behöver kunna klara sig på en laddning under lång tid, är att använda en lågenergiteknologi med lång räckvidd LoRaWAN. Den här rapporten försöker att besvara frågan om hur väl LoRaWANs egenskaper tillgodoser de krav som ställs på batteridrivna säkerhetslösningar. För detta ändamål utvecklades två identiska prototyper av en batteridriven rörelsesensor. Resultaten visar på att även om prototyperna inte möter energikonsumptionskraven, så gör själva LoRaWAN-tekniken detta. Resultaten visar att om man kan hitta lösningar på problemen med pålitligheten hos LoRaWAN, så kan LoRaWAN mycket väl vara lämpligt för batteridrivna säkerhetslösningar.

Immense amounts of water are wasted daily, and it is as important as ever to optimize our water consumption, especially considering that today around 850 million people lack access to clean water. With the rise of the Internet of Things, creating a monitoring system for this purpose becomes easier, but there arises a problem of interfacing water meters to IoT capable devices.In this thesis a framework for IoT smart water monitoring is presented. Both short range and long range communication techniques are shown, compared and discussed. Similarly, different smart water meters and their characteristics are compared.The main goal of this thesis was to implement an interface between a sensor node and the water meter, ensuring the transmission of data in an easy way. To achieve this goal, a M-Bus library integrated into Contiki-OS is presented, thereby showing that it is possible to interface a water meter with a sensor node. The implemented library is capable of changing some of the configurations of the water meter, receiving data from the water meter, as well as forwarding the data via MQTT or CoAP protocols for further processing on the server side. / Stora mängder vatten slösas dagligen och det är viktigt nu att vi optimerar vattenförbrukningen, särskilt med tanke på att cirka 850 miljoner människor idag saknar tillgång till rent vatten. Med uppkomst av Sakernas Internet blir det lättare att skapa ett övervakningssystem för detta ändamål, men det finns fortfarande problem med att ansluta vattenmätare till IoT-kompatibla enheter.I detta arbete presenteras ett ramverk för smart vattenmätning med IoT. Både kortdistansoch långdistanskommunikationsteknik presenteras, jämförs och diskuteras. På samma sätt jämförs olika smarta vattenmätare och deras egenskaper.Huvudsyftet med denna arbetet var att implementera ett gränssnitt mellan en sensornod och vattenmätare, vilket säkerställer överföring av data på ett enkelt sätt. För att uppnå detta mål presenteras ett M-Bus-bibliotek integrerat i ContikiOS, vilket visar att det är möjligt att koppla en vattenmätare till en sensornod. Det implementerade biblioteket kan ändra delar av vattenmätarens konfigurering, ta emot data från vattenmätaren, samt vidarebefordra data via MQTT eller CoAP för vidare bearbetning hos servern.

Internet of Things (IoT) devices are becoming more ubiquitous than ever before, and while security is not that important for every type of device, it is crucial for some. In this thesis, a widely available Bluetooth smart lock is examined through the lens of security. By using well-known attack methods, an attempt is made to exploit potential vulnerabilities in the system.The researched lock was found to have design flaws that could be considered low-impact vulnerabilities, but using the system without these flaws in mind could lead to harmful outcomes for the lock owner.Except for the design flaws, no real security problems were discovered, but the methods used in this thesis should be applicable for further IoT security research. / IoT-apparater blir allt mer vanliga i samhället. Det är inte ett krav för alla typer av apparater att ha stark säkerhet, men för vissa är det helt avgörande. I denna avhandling undersöks ett allmänt tillgängligt Bluetooth-smartlås utifrån ett säkerhetsperspektiv. Genom att använda välkända angreppsmetoder görs det ett försök att utnyttja potentiella sårbarheter i systemet.Låset visade sig ha designfel som skulle kunna betraktas som sårbarheter med låg hotnivå, men att använda systemet utan dessa designfel i åtanke skulle kunna leda till farliga påföljder för låsägaren.Förutom designfelen upptäcktes inga riktiga säkerhetsproblem, men metoderna som används i denna avhandling bör vara tillämpliga för ytterligare säkerhetsforskning inom IoT.

I denna studie har utvecklingen av industriellt underhåll studerats och företaget Quant Services Sweden AB har använts som inspirationskälla. Fallstudien för att testa denna studie har gjorts på Viverk AB.Under min tid som underhållsingenjör på Quant har jag upptäckt utvecklingsmöjligheter för industriellt underhåll, service och eftermarknad. Med stöd av andra studier inom industri 4,0 har jag lyckats få fram vilka teknologier och på vilket sätt man kan nyttja dessa teknologier för att stärka sig själva i den internationella marknaden och även stärka sin konkurrenskraft. En analys har gjorts av Quants nuvarande tillstånd och vilket gap som finns för industri 4,0, och med vilka teknologier man kan fylla detta gap. Jag har även fört diskussioner med andra ingenjörer inom bolaget för att bedöma behovet av ett sådant arbete. Tre fallstudier har utförts för att testa teorin i detta arbete, fallstudierna har utförts på ett annat företag för att påvisa den bredda implementeringen och möjligheterna med andra bolag än det aktuella. Fallstudierna har gjorts på ett företag som heter Viverk AB, som är en tillverkare av industriella tvättmaskiner.3D-printning (additiv tillverkning) är den primära teknologin som studerats vilket även resultatet påvisat. Resultatet av studien visar att underhåll, service och eftermarknad kan implementera ett nytt digitalt verktyg, i Quants fall kan det förslagsvis namnges quant3D för att vara konsekvent utmed Quants andra digitala verktyg.Verktygets syfte är att optimera reservdelsförsörjningen på maskinparken.Detta verktyg kan även stödjas med Digital tvilling (Digital Twins), Artificiell intelligens (Artificial Intelligence), Generativ design (Generative Design) och Sakernas Internet (Internet of Things [IoT]) för att skapa ett komplett Digitalt Verktyg (Digital Toolbox) till sina kunder, vilket resulterar i en bättre reservdelsförsörjning och ständiga förbättringar (Continuous Improvement). Meningen med förbättringsarbetet är att optimera underhållsavdelningen och minimera tiden för oplanerade stopp i produktionen, vilket är underhållets primära mål, det vill säga att syftet är att uppnå högre teknisk tillgänglighet på maskinerna. Fallstudien som har utförts visar även att det finns en vinst i att med hjälp av additiv tillverkning får kortare tid i oplanerade stopp. / In this study, the development of industrial maintenance has been studied andthe company Quant Services Sweden AB has been used as a source of inspiration. The case study to test this study has been done at Viverk AB.During my time as a maintenance engineer at Quant, I have discovered opportunities for industrial maintenance, service, and aftermarket. With the support of other studies in industry 4.0, I have managed to identify which technologies and in what way you can use these and strengthen yourself in the international market and strengthen your competitiveness.An analysis has been made of Quant's current state and what gap there is for industry 4.0, and with what technologies one can fill this gap. I have also had discussions with other engineers within the company to assess the need for such work. Three case studies have been carried out to test the theory in this work, the case studies have been carried out at another company to demonstrate the wide implementation and the possibilities with other companies than the current one. The case studies have been done at a company called Viverk AB, which is a manufacturer of industrial washing machines.3D printing (additive manufacturing) is the primary technology studied, the results of which have also been demonstrated. The result of the study shows that maintenance, service, and aftermarket can implement a new digital tool, in Quant's case it can be named quant3D to be consistent with Quant's other digital tools. The purpose of the tool is to optimize the supply of spare parts on the machine parkThis tool can also be supported with Digital Twins, Artificial Intelligence, Generative Design and the Internet of Things (IoT) to create a complete Digital Toolbox for their customers, resulting in a better supply of spare parts and continuous improvement (CI).The purpose of the improvement work is to optimize the maintenance department and minimize the time for unplanned stops in production, which is the primary goal of maintenance, that is the purpose to achieve higher technical availability on the machines. The case study that has been carried out also shows that there is a profit in using additive manufacturing to reduce the time in unplanned stops.

The Internet of Things (IoT) is a concept that is getting a lot of attention. IoT devices are growing in popularity and so is the need to protect these devices from attacks and vulnerabilities. Future developers and users of IoT devices need to know what type of devices need extra care and which are more likely to be vulnerable. Therefore this study has researched the correlations between combinations of protocols and software vulnerabilities. Fifteen protocols used by common services over the internet were selected to base the study around. Then an artificial neural network was used to group the devices into 4 groups based on which of these fifteen protocols were running. Publicly disclosed vulnerabilities were then enumerated for all devices in each group. It was found that the percentage of vulnerable devices in each group differed meaning there is some correlation between running combinations of protocols and how likely a device is vulnerable. The severity of the vulnerabilities in the vulnerable devices were also analyzed but no correlation was found between the groups. / Sakernas internet eller Internet of things (IoT) är ett koncept som fått mycket uppmärksamhet. IoT enheter växer drastisk i popularitet, därför är det mer nödvändigt att skydda dessa enheter från attacker och säkerhetsbrister. Framtida utvecklare och användare av IoT system behöver då veta vilka enheter som är mer troliga att ha säkerhetsbrister. Denna studie har utforskat om det finns något samband mellan kombinationer av aktiva protokoll i enheter och säkerhetsbrister. Femton vanligt använda protokoll valdes som bas för studien, ett artificiellt neuralt nätverk användes sedan för att gruppera enheter baserat på dessa protokoll. Kända sårbarheter i enheterna räknades upp för varje grupp. En korrelation mellan kombinationer av protokoll och trolighet för sårbarheter hittades. Allvarlighetsgraden av säkerhetsbristerna i sårbara enheter analyserades också, men ingen korrelation hittades mellan grupperna.

In the rapidly evolving landscape of the Internet of Things (IoT), ensuring consistency and reliability becomes a top priority for a seamless user experience. In many instances, reliability is assessed through Quality of Service (QoS) metrics, sidelining traditional reliability metrics that thrive on time-dependent failure rates. The lack of a comprehensive framework that fully integrates all layers of an IoT system adds to the complexity. This gap makes it difficult to pinpoint specific areas that need improvement and to conduct a thorough assessment of the system’s reliability. This project addresses this intricate challenge, which holds significant relevance for industry professionals but remains unresolved. The project introduced an IoT architecture spanning the Power, Device, Edge, Application, and Cloud Layers. Within each layer, potential failure points were identified, and the reliability was analysed deploying time-based failure rates with an exponential distribution. Reliability Block Diagrams (RBDs) were employed to map the intricate inter-dependencies, though the framework’s adaptive nature allows for other system reliability methodologies. One of the primary outcomes of this research is the development of a new framework tailored for evaluating the reliability of various IoT system components. This framework yields insights into both system reliability and availability over time, serving as a pivotal tool for stakeholders such as device manufacturers, system integrators, network providers, and research institutions. The results show how the framework emerges as a pivotal starting point for IoT system reliability evaluation. Before this thesis, the feasibility of such a framework was uncertain, with concerns about its potential bias – being either too pessimistic or optimistic. Yet, the tangible results from this work affirm its capability to provide a balanced and reasonable reliability estimation, given the intricacies of IoT devices. This paves the way for subsequent research, enabling a deeper dive into targeted enhancements and fostering a nuanced understanding of IoT reliability. / I det snabbt föränderliga IoT-landskapet (Internet of Things) är det av högsta prioritet att säkerställa konsekvens och tillförlitlighet för en sömlös användarupplevelse. I många fall bedöms tillförlitligheten med hjälp av QoSmått (Quality of Service), vilket innebär att traditionella tillförlitlighetsmått som bygger på tidsberoende felfrekvenser åsidosätts. Avsaknaden av ett heltäckande ramverk som integrerar alla lager i ett IoT-system bidrar till komplexiteten. Denna brist gör det svårt att identifiera specifika områden som behöver förbättras och att göra en grundlig bedömning av systemets tillförlitlighet. Detta projekt tar itu med denna komplicerade utmaning, som har stor relevans för branschfolk men som fortfarande inte har lösts. Projektet introducerade en IoT-arkitektur som spänner över kraft-, enhets-, Edge-, applikationsoch molnlagren. Inom varje lager identifierades potentiella felpunkter och tillförlitligheten analyserades med hjälp av tidsbaserade felfrekvenser med en exponentiell fördelning. Tillförlitlighetsblockdiagram (RBD) användes för att kartlägga de komplicerade ömsesidiga beroendena, även om ramverkets adaptiva natur möjliggör andra metoder för systemtillförlitlighet. Ett av de främsta resultaten av denna forskning är utvecklingen av ett nytt ramverk som är skräddarsytt för att utvärdera tillförlitligheten hos olika IoT-systemkomponenter. Detta ramverk ger insikter om både systemets tillförlitlighet och tillgänglighet över tid, och fungerar som ett viktigt verktyg för intressenter som tillverkare av enheter, systemintegratörer, nätverksleverantörer och forskningsinstitutioner. Resultaten visar hur ramverket framstår som en viktig utgångspunkt för utvärdering av IoT-systemens tillförlitlighet. Före den här avhandlingen var det osäkert om ett sådant ramverk var genomförbart, med farhågor om dess potentiella partiskhet - att vara antingen för pessimistisk eller optimistisk. De konkreta resultaten från detta arbete bekräftar dock ramverkets förmåga att ge en balanserad och rimlig uppskattning av tillförlitligheten, med tanke på IoT-enheternas komplexitet. Detta banar väg för efterföljande forskning, vilket möjliggör en djupare analys av riktade förbättringar och främjar en nyanserad förståelse av IoT-tillförlitlighet.