Cette thèse vise à examiner les formes de l'action collective et de l'être-avec tendanciellement imposées par l'hégémonie du crowdsourcing. La notion de crowdsourcing désigne l'appropriation des mécanismes collaboratifs du web 2.0 par des secteurs d'activité originellement étrangers à son influence : design de vêtements, conceptionde biens durables, ingénierie de véhicules, challenges sociaux, etc. Tandis que la plupart des travaux se penchant sur ce phénomène se tient au dedans d'un cadre conceptuel emprunté à l'économie politique, cette recherche s'efforce plutôt d'examiner la spécificité des régimes organisationnels et interactionnels propres à cesplateformes : ce sont ainsi les processus de subjectivation individuelle et collective qu'informent ces dispositifs qui suscitent ici l'intérêt de la recherche.Cette réflexion s'articule autour de cinq axes d’analyse distincts. Un axe économique d’abord, visant à re-situer l’actuelle hégémonie de ces dispositifs au plus près des dynamiques de long terme du capital. Un axe organisationnel ensuite, examinant l’inclination de ces plateformes à suspendre la félicité de l’action collective à la fluidité, la multiplicité et l’hétérogénéité des contributions qu’elles coordonnent. Un axe technique encore, s’efforçant d’analyser les procédés équipant cette coordination depuis la condition de fluidité, de multiplicité etd’hétérogénéité que lui assignent ces dispositifs. Un axe interactionnel ensuite, analysant les agencements d’énonciation ainsi articulés par ces procédés techniques et impersonnels de coordination. Un axe existential enfin, visant à examiner les processus de (dé)subjectivation individuelle et collective auxquels ces agencements exposent leurs utilisateurs.Chacun de ces axes est ainsi construit autour d’une analyse ethnographique sérielle de différents dispositifs - notamment Yelp, TripAdvisor, OpenIDEO, Local Motors et Quirky - visant à dissoudre les spécificités propres àchacune de ces plateformes dans la dispersion des schèmes - organisationnels, techniques, interactionnels, énonciatifs, existentiaux - qui s’y répètent. / The aim of this thesis is to examine the underlying forms of collective action and beingwith imposed by the hegemony of crowdsourcing. The concept of crowdsourcing refers to the appropriation of collaborative mechanisms of Web 2.0 by industries that are originally outside it’s influence: fashion design, conception ofdurable goods, automotive engineering, social challenges, etc. While most studies addressing this phenomenon draw their conceptual framework from the domain of political economy, this thesis will on the contrary endeavour to study the particularities of the organizational and interactional regimes specific to crowdsourcing platforms. It is thus the processes of individual and collective subjectivation that are given form by these platforms that arouse interest for such research.This study is articulated around five distinct lines of research. The first line is economic; the goal is to situate the present dominance of crowdsourcing apparatuses in close relation to the long term dynamic of capital. The second line is organizational; it aims to examine the inclination of such platforms to condition the felicity of collective action by the fluidity, the multiplicity and the heterogeneity of the contributions they coordinate. The third line is technical; it seeks to analyse the processes that enables coordination under the condition of fluidity, multiplicity and heterogeneity that are allotted to these platforms. The fourth line is interactional, it analyses the assemblages of enunciation that are articulated by these technical and impersonal processes of absencecoordination. The fifth and final line is existential, it will examine the individual and collective (de)subjectivation processes to which these assemblages expose their users.Each of these research lines is developed on a serial ethnographic analysis of various platforms - namely Yelp, TripAdvisor, OpenIDEO, Local Motors and Quirky - in order to break down the specificities of each of these platforms into the repetition of organizational, technical, interactional, enunciative and existential patterns.

<p>Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.</p><p>Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende. Borgerlighetens förhoppning var att genom disciplinering utifrån de fastställda reglerna för korrekt beteende skapa ordningsamma, flitiga och tidsmedvetna arbetare. Detta gjordes delvis i syfte att höja fabrikernas effektivitet och kvalitén på den tid som arbetaren sålde till företagen.</p><p>Borgerligheten sökte även förändra besökarnas relation till naturen och indirekt till nationen genom att skapa ideala förutsättningar för upplevelser och konsumtion av den genuint svenska naturen. Disciplineringen i folkparken skedde parallellt med indoktrineringen av det genuint svenska i andra sammanhang. I skolan förmedlades bilden av den svenska naturen via dikter, bilder, konst och sång och understödde upplevelserna i folkparken. Förhoppningen var att dessa erfarenheter skulle öka arbetarnas fosterlandskärlek och indirekt förbättra arbetarnas relation till nationen och borgerligheten.</p>

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt. Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende. Borgerlighetens förhoppning var att genom disciplinering utifrån de fastställda reglerna för korrekt beteende skapa ordningsamma, flitiga och tidsmedvetna arbetare. Detta gjordes delvis i syfte att höja fabrikernas effektivitet och kvalitén på den tid som arbetaren sålde till företagen. Borgerligheten sökte även förändra besökarnas relation till naturen och indirekt till nationen genom att skapa ideala förutsättningar för upplevelser och konsumtion av den genuint svenska naturen. Disciplineringen i folkparken skedde parallellt med indoktrineringen av det genuint svenska i andra sammanhang. I skolan förmedlades bilden av den svenska naturen via dikter, bilder, konst och sång och understödde upplevelserna i folkparken. Förhoppningen var att dessa erfarenheter skulle öka arbetarnas fosterlandskärlek och indirekt förbättra arbetarnas relation till nationen och borgerligheten.

CoordenaÃÃo de AperfeiÃoamento de Pessoal de NÃvel Superior / A produÃÃo industrial da palavra impressa passou por transformaÃÃes tecnolÃgicas que culminaram na extinÃÃo dos tradicionais ofÃcios da tipografia e linotipia. Para compreender esses modos de fazer, sentir e representar a palavra impressa recorreu-se à oralidade de tipÃgrafos e linotipistas atravÃs de seus depoimentos. As narrativas dos novos profissionais impressores e fotocompositores da tecnologia offset proporcionam a problematizaÃÃo dos limites e possibilidades à luta operÃria contra a exploraÃÃo capitalista, colocados por esse novo mundo do trabalho na indÃstria grÃfica de Fortaleza. As mÃltiplas temporalidades trabalhadas por suas memÃrias representam as experiÃncias desses trabalhadores na luta contra a subordinaÃÃo do trabalho a uma lÃgica do industrialismo capitalista. AlÃm das fontes orais, o corpus documental à composto por fontes sindicais (atas, panfletos, jornais), relatÃrios e pesquisas industriais da FIEC e do SENAI, fotografias, imagens e obras especializadas em produÃÃo grÃfica. A anÃlise sustentou-se sobre as contribuiÃÃes teÃricas da HistÃria Social do Trabalho (principalmente E.P. Thompson), a HistÃria Oral de Alessandro Portelli e a crÃtica ao industrialismo de Kirkpatrick Sale, alÃm de uma gama de outros autores. / Industrial production of the printed word has undergone technological changes that culminated in the demise of the traditional crafts of typography and linotype. To understand these modes do, feel and represent the printed word appealed to the orality of compositors and typesetters through their testimonials. The narratives of the new printers and professional offset phototypesetting technology provide the questioning of the limits and possibilities of working-class struggle against capitalist exploitation, posed by this new world of work in the printing industry of Fortaleza. Multiple temporalities worked by his memories represent the experiences of these workers in the struggle against the subordination of labor to a capitalist logic of industrialism. Apart from oral sources, the documentary corpus is composed by union sources (meeting minutes, pamphlets, newspapers), reports and industry surveys of FIEC and SENAI, photographs, images, and specialized works in graphic production. The analysis was sustained on the theoretical contributions of the Social History of Labour (mainly EP Thompson), the Oral History Alessandro Portelli and the critique of industrialism Kirkpatrick Sale, plus a host of other authors.

Vad är det i gamla industrimiljöer som fascinerar oss? Finns det ett värde i att bevararostiga portar, slitna fasader och sprucken asfalt där gräset tränger igenom? Viundersöker fenomenet bevarande av gamla industrimiljöer i stadsnära hamnområden,och hur dessa miljöer tas till vara i en urban omgestaltningsprocess. Med stöd av befintligforskning och intervjuer undersöker vi bevarande utifrån antikvariska- och estetiskautgångspunkter. Platsen vi valt som studieobjekt är Varvsstaden i Malmö, som förnärvarande genomgår en större omvandling, där den gamla industrimiljön anpassas tillnya urbana användningsområden.Vår analys visar att begreppet bevarande bär med sig olika förväntningar hos olika aktöreri stadsbyggnadsprocessen, och att det därför är meningsfullt att utvidga diskussionen kring begreppet. / What is it in old industrial environments that fascinates us? Is there a value in preservingrusty doors, worn facades and cracked asphalt where the grass penetrates? We want toinvestigate how different preservation strategies affect design transformations in urbanharbour areas. With the help of literature and interviews, we examine conservation basedon antiquarian- and aesthetic points of departure. The place we chose as a study object isthe Varvsstaden area in Malmö, which is currently undergoing a major transformation,where the old industrial environment is adapted to new urban uses.Our analysis show that the term conservation entails different expectations among variousstakeholders in the urban development process, and that it is therefore meaningful toextend the discussion about the concept.

ABSTRACT For more than fifty years, Philip Levine has successfully written verse and prose on a number of subjects and themes including the complexities of familial relationships, the anarchists of the Spanish Civil War, the importance and effects of memory in life, race relations in the United States, the poet’s Jewish identity, and the very struggles that writing meaningful poetry involves. A cursory look at the scholarship on Levine’s poetry reveals that these are the topics frequently discussed and analyzed. However, as anyone can recognize in the criticism on Levine’s verse, Levine’s reputation does not rest so much on his attention to these themes and topics as it does on his presentation of and sympathies with individuals working in the context of modern industrial society. This dissertation identifies and analyzes Levine’s presentations of work and working-class individuals. Starting with the argument that more scholarship needs to be performed on Levine’s poetry than what currently exists, the dissertation’s first part points to Levine’s reputation in and contributions to American poetry. Proceeding to undertake the further study called for in part one, the second part of the dissertation identifies representative examples of working-class elements within Levine’s poetry and places them within historical context as far as poetry is concerned in general. Part three specifically looks at the ways in which Levine’s poetry expresses and relates to Marx’s idea that all of history revolves around the concept of class struggle. The final section of the dissertation explores how Levine’s poetry represents Marx’s theory of alienation among the working-class, identifying and analyzing key examples from throughout the poet’s oeuvre.

Interpretations of the Politics of Fictive Landscapes in Context: A Comparison of Allan Sekula's Sketch on a Geography Lesson and Martha Rosler's In the Place of the Public Airport Series Throughout this thesis project I examine the geopolitical context(s) of the photographs featured in Martha Rosler's 'In the Place of the Public Airport Series' (1983) and Allan Sekula's series, 'Sketch on a Geography Lesson' (1982). I investigate the manner in which they question the legitimacy of the genre of documentary photography within the post-modern age by emphasizing the documentation of an actual physical place, presenting an alternative to the post-modern notion of photograph merely as another component of simulacra, or the intentional creation of an image without meaning or origin. By looking at photographs that Rosler and Sekula made during the burgeoning stages of post-modern theory, presents a broader interpretation of the development of Marxist documentary photography from the early 1980's to today. One way in which I dialogue with the discourse surrounding documentary photography in the 1980's is to focus on Rosler's and Sekula's intentional choice of material that emphasizes the political dialogue rather than concepts that are abstract and maintain no reference to real life. Furthermore, the period of the 1980's is considered a point in contemporary art history when the political fervor of the 1960's and early 1970's diminished greatly. Departing from this trend, Rosler's and Sekula's work continues to address political ideas throughout the 1980's, creating a bridge to today's photographers, such as Edward Burtynsky and Andreas Gursky who consider aesthetics from a socio-political perspective. / Art History

<p>Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid.</p><p>Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar.</p><p>Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare.</p> / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid. Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar. Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare. / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com

This thesis explores representations of wild nature in two Arthurian texts – one British and one American – produced in an age characterised by rapid social transformation: Alfred, Lord Tennyson’s Idylls of the King (1859-1885) and Howard Pyle’s Story of King Arthur and His Knights (1903). By investigation of the textual descriptions of wilderness and the portrayals of characters living there, the study aims to investigate what attitudes towards unkempt nature are displayed in the two texts. While both narratives give evidence of a powerful nostalgia for a vanishing paradise, the yearning for Eden is expressed quite differently. Pyle’s text fuses the concepts of wilderness and paradise together by depicting the unkempt landscape as a place of splendour and spiritual enjoyment. Such a celebration of nature might well be seen a reaction against the rapid loss of wild spaces across America (and Britain) during the life-time of the author. In the Idylls, paradise is represented in the domesticated yet green landscape of the faraway fairy island of Avilion. Wilderness, on the other hand, is depicted as a harmful disease progressively spreading across the realm, arguably bringing about a moral degeneration among the human characters. In the end, however, it is not wilderness, but the corruption of the supposedly civilised characters that causes the collapse of Arthur’s empire. On closer inspection, the real danger thus seems to come from culture and material conditions rather than from nature.