Nikotinpåsar är en relativt ny produktkategori som har setts öka bland ungdomar de senaste åren, vilket anses oroväckande då det leder till att individer lockas in i ett nikotinberoende i ung ålder. Ur ett marknadsföringsperspektiv skiljer den beroendeframkallande nikotinpåsen som produkt jämfört med andra tobaks- och nikotinprodukter i form av att det är tillåtet att marknadsföra den. Köpprocessen har använts för att undersöka vilken påverkan marknadsföringen har. Litteraturen tyder på att yngre konsumenter är mer etiskt medvetna. Denna uppsats har undersökt om etisk medvetenhet återfinns vid köp av nikotinpåsar. Industrin som berörs i denna studie tillhör kontroversiella industrier, vilket kännetecknas av att grunda sin försäljning på beroende. Således är syftet i uppsatsen att bidra med ökad förståelse kring marknadsföringens betydelse inom konsumenters köpprocess, ur en etisk aspekt. Genom en kvalitativ ansats, i form av semistrukturerade intervjuer, har ökad förståelse nåtts kring konsumenters attityder och uppfattning. Resultatet visade att svaren skiljer beroende på hur frekvent individerna snusar. De som snusar dagligen är inte påverkade av företagens marknadsföring i samma utsträckning jämfört med de som snusar mer sällan. De som snusar dagligen konsumerar oftast snusar samma märke och smak. Därmed kan slutsatser dras att respondenter upplever att företagen positionerar sin marknadsföring till de som riskerar att hamna i ett ökat beroende. Ur en etisk aspekt framkommer att samtliga respondenter är etiskt medvetna men att medvetenheten inte övergår i köpbeslut. Samtliga respondenter är negativt inställda till att nikotinföretag använder influencers som kanal för att öka sin försäljning. Vilket kopplas till att de känner personlig samhörighet med influencers, samtidigt som att de når ut till en stor publik. Därmed kombineras den personliga källan med den kommersiella i köpprocessens informationssökningssteg. Studien har bidragit med ökad kunskap kring hur influencers som informationskälla ställer sig utanför den traditionella teorin kring köpprocessen. Sett till konsumentens åsikter och uppfattningar kring marknadsföringens betydelse kopplat till köpprocessen bidrar studien med information om att marknadsföringen har direkt påverkan på informations- och utvärderingssteget. Men även indirekt påverkan i behovsupptäckten och köpbeslut. / Nicotine pouches are a relatively new product category that has been seen to increase among young people in recent years, which is considered worrying as it leads to individuals being attracted to a nicotine addiction at a young age. From a marketing perspective, the addictive nicotine pouches differ as a product compared to other tobacco and nicotine products in the form that it is permitted to market. The buying process has been used to investigate the impact of marketing. The literature suggests that younger consumers are more ethically aware. This essay has investigated whether ethical awareness is found when buying nicotine pouches. The industry involved in this study belongs to controversial industries, which are characterized by basing their sales on addiction. Thus, the purpose of the thesis is to contribute with an increased understanding of the importance of marketing in consumers' buying process, from an ethical aspect. Through a qualitative approach, with semi-structured interviews, an increased understanding has been reached of consumers' attitudes and perceptions. The results showed that the answers differ depending on how often the individuals use snus. Those who use snus daily are not affected by the companies' marketing to the same extent compared to those who use snus less frequently. Those who use snus daily usually consume snus of the same brand and taste. Thus, conclusions can be drawn that respondents feel that companies position their marketing towards those who risk an increased nicotine addiction. From an ethical aspect, it appears that all respondents are ethically aware, but that their awareness is not transferred to their purchasing decisions. All respondents have negative attitudes about nicotine companies using influencers as a channel to increase their sales. Which is connected to the fact that they feel a personal connection with influencers, at the same time as they reach a large audience. This combines the personal source with the commercial one in the information search step of the buying process. The study has contributed to increased knowledge about how influencers as a source of information stand outside the traditional theory around the buying process. In terms of consumer opinions and perceptions about the importance of marketing linked to the buying process, the study provides information that marketing has a direct impact on the information and evaluation stage. But also indirect influence in the discovery of needs and purchasing decisions.

Att bolag kommunicerar hållbarhetsinformation blir allt viktigare ur en investerares synvinkel. ESG har kommit att bli ett vedertaget mått för att mäta ett bolags exponering mot risker inom miljö, sociala aspekter och styrning, och de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland rankas alla inom topp fem i världen avseende ESG. Tidigare studier har motsägelsefulla resultat när det studerats om ESG leder till högre finansiella resultat. Dessutom saknas forskning till stor del kring vilka enskilda parametrar inom ESG som anses viktiga för bolag med skilda karaktärsdrag. Syftet i denna studie har därför varit att undersöka om investerare i de nordiska länderna värderar ESG vid investeringsbeslut och om det skiljer sig hur de värderar de enskilda parametrarna E och S beroende på ett bolags industritillhörighet. Syftet undersöktes genom att testa sambandet mellan ESG och finansiell prestation, både ESG som helhet och uppdelat i dess beståndsdelar. För att testa dessa samband gjordes flertalet multipla regressioner med data från 2012–2021 med totalt 940 observationer för 94 bolag över en tidsperiod på 10 år. Finansiell prestation utgjordes av två beroende variabler, Tobin’s Q och ROA, vilka representerade marknadsbaserad finansiell prestation respektive redovisningsbaserad finansiell prestation. Då ESG inte ensamt förväntas förklara finansiell prestation har tidigare studier använts för att identifiera lämpliga kontrollvariabler. Resultaten visade på positiva signifikanta samband mellan både ROA och ESG samt Tobin’s Q och ESG, där Tobin’s Q visade ett starkare samband. För de enskilda industrierna konsumentvaror, industrivaror och basmaterial visade samtliga ett starkt positivt signifikant samband med parametern S. Industrin konsumentvaror visade även ett positivt signifikant samband med parametern E. Resultaten visade att investerare värderar ESG när de tar investeringsbeslut och även att den redovisningsbaserade prestationen gynnas av ett högre ESG-betyg. Resultaten har även visat att det finns en skillnad i hur investerare värderar de olika parametrarna inom ESG för olika industrier. Slutligen kan resultaten summeras till att bolag, genom att förbättra sitt hållbarhetsarbete och därmed erhålla ett högre ESG-betyg, kan öka sin finansiella prestation. Denna uppsats har testat vilken av intressentteorin och aktieägarteorin som bäst förklarar värdeskapande och utmanar den klassiska uppfattningen om att vinstmaximering är det som främst skapar värde för aktieägare. Denna studies empiriska resultat har visat att investerare värderar något mer utöver redovisningsbaserat resultat, så när ett bolag arbetar med intressenterna i åtanke skapas även ett mervärde för aktieägarna. Slutsatsen kan därför dras att i Norden är intressentteorin vad som bäst beskriver värdeskapande. Till författarnas kännedom har ingen studie genomförts på ämnet de senaste åren och ingen tidigare studie har undersökt hur investerares värdering av ESG-faktorerna individuellt skiljer sig för olika industrier. Denna uppsats har därmed bidragit till diskussionen om hur ett företag bäst skapar värde för aktieägare och den har bidragit till ett existerande forskningsgap med kunskap och nya insikter kring ESG och hur det värderas inom olika industrier.

Studien undersöker hur Porjus vattenkraftverk påverkade den industriella utvecklingen i Norrbottens län mellan 1915–1938. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elintensiva industrier etablerades efter vattenkraftverkets invigning samt hur industristrukturen i Norrbottens län påverkades under perioden 1915–1938. För att svara på frågorna blev undersökningen en fallstudie som utredde hur och om elektriciteten från Porjus vattenkraftverk bidrog till ekonomisk utveckling i Norrbottens län. Att utvecklingen av elektricitet och elinfrastruktur ska gynna den ekonomiska utvecklingen genom en ökad etableringstakt av industrier samt att industrierna blir mer elintensiva har visats i tidigare forskning. Samtidigt som andra studier demonstrerat hur elektrifiering inte nödvändigtvis leder till ekonomisk utveckling om inte priserna är lönsamma. Slutsatsen av undersökningen är att Porjus vattenkraftverk gav upphov till ökad industrietablering i Norrbottens län, där de elintensiva industrigrupperna gynnades till störst del. Slutligen drogs slutsatsen att industristrukturen i Norrbotten primärt stärktes snarare än ändrades efter att vattenkraftverket invigdes år 1915. / This thesis analyzes how Porjus hydropower plant affected the industrial development in Norrbotten county between 1915-1938. The purpose of the study was to investigate if electricity-intensive industries arose after the inauguration of the hydropower plant, and how the industrial structure in Norrbotten county was influenced during the period 1915-1938. To answer those questions a case study was performed to investigate if and/or how the electricity from Porjus hydropower plant contributed to economic development in Norrbotten county. Previous studies have shown that the development of electricity and electricity infrastructures will benefit economic development through an increased number of industries and that the industries will become more electricity-intensive. At the same time, other studies have demonstrated how electrification does not necessarily lead to economic development unless prices are profitable. The conclusion of the thesis is that an increase of industrial establishments in Norrbotten county appeared after the inauguration of Porjus hydropower plant. At the same time the electricity-intensive industrial groups where the ones that benefited the most from the increased electricity the hydropower plant generated. Finally, it was concluded that the industrial structure in Norrbotten primarily was strengthened rather than changed after the hydropower plant was inaugurated in 1915.

Christian Storjohann, a leading figure in the Swedish paper and pulp industry during the early 20th century, was at the heart of significant labor conflicts at Billerud AB in 1928 and 1932. These conflicts reflect not only the industrial and social tensions of the time but also an evolution in views on labor relations and conflict resolution. This work aims to explore the changes in Storjohann's actions and attitudes between these conflicts to understand the broader changes in labor market dynamics during the period. Both in light of individual actors' decisions and the broader societal and economic changes. Storjohann's case illustrates how external events like the Ådalen shootings and internal dynamics within organizations like SAF can lead to significant strategy shifts for individual actors. It also highlights the importance of economic circumstances, where Billerud's specific situation with the transition to artificial silk pulp production both enabled and motivated a different strategy than what had previously been applied. The analysis of the material also emphasizes how media and public discourse can influence and shape actors' perceptions and strategies. Storjohann's actions and rhetoric cannot be seen in isolation from the political and social climate of the time, where fear of communism and a quest for industrial peace were central themes. This reminds us of the importance of considering, in the analysis of social movements, not just the internal dynamics of the involved actors but also how external factors like media reporting and broader political currents affect their scope for action and strategic choices. Applying Charles Tilly's theory to Storjohann's actions and the broader industrial relations in Sweden during the early 20th century offers a nuanced understanding of how labor market actors navigate a complex landscape of interests, values, and power structures. It highlights how historical cases of labor market conflicts can provide insights for contemporary issues around labor relations, negotiation tactics, and conflict resolution. My research thus contributes to a deeper understanding of the long-term processes behind the development of the labor market and the strategies that actors use to navigate this development.

In recent years, the necessity and opportunity for transforming pulp and paper mills into integrative units for large-scale output of biochemicals, biomaterials, and biofuels have come up in discussions of industrial renewal in the Northern hemisphere (mainly in Canada, Sweden and Finland). This transformation is related to technology shifts as well as changing business models based on new bioproducts due to profoundly new market conditions. The aim of this dissertation is to analyse how wood-based biomass industries – with an emphasis on incumbent pulp and paper industries (PPIs) – are managing this industrial and technological transformation that is taking place beyond the papermaking paradigm. Innovation theories on mature industries, their incumbents, and their propensity for technological lock-in and inertia are well-known. How new entrants and incumbents manage these large shifts is seen as central in understanding the dynamics of new, large-scale sustainable technologies on the one hand and the renewal of large, mature process industries on the other. Three research questions are addressed. First, where are the knowledge and technology frontiers developing in this transformation? Second, how are incumbents of PPIs are managing large market and technology shifts based on existing capabilities and knowledge bases? Third, what are the key mechanisms behind the transformation of PPIs from a process-industry perspective? The hermeneutical insights into the system of biomass technologies in general and the PPI industries in particular were gained by using a qualitative case-study approach, which formed the basis for four research articles and for outlining the empirical context and key words search of the quantitative bibliometric methods in a fifth research article. The research findings and main contributions address an identification of the, analytical, “formal”, science-based technology frontiers from a knowledge base perspective.  Old industrialised forest/PPI nations tended to specialize in rather slow growing, forest-based frontiers. They seem to have stayed close to the research trajectories of their woody raw material and knowledge base with the exception of North America. However, this not the entire explanation of transformation and technology development. Chemical pulp mills, in several cases developed into biorefineries, are the nexus of the emerging development block. They are contributing with products in a bioeconomy that is actively moving away from fossils and polluting materials (such as cement, cotton, plastics). In addition, demo plants (potentially nurturing hundreds of bioproducts) that are present at mill sites and involve different stakeholders, can act as the interface between analytical and synthetic knowledge bases that otherwise are difficult to combine in the upscaling phases of process industries. The response of PPI organizations to shifts in both technology and business models is also explained by the concept of diverging innovations of non-assembled products. These are part of a diversification of an industry from a forest industry perspective, and also of a diversification that may enter trajectories of several by-products and side-streams of the pulp “biorefinery” mill, and have analogies to a product-tree and to the material transformation flow of its production systems. But it is also a phenomenon of synergies in a broader multi-sectorial perspective, i.e. new sets of related products/processes that are able to replace industries of non-assembled products under the above-mentioned, new market conditions. The phenomenon of diverging innovations can be regarded as both an empirical contribution – the breaking up of a closed integrated process industry into something new with several emerging and integrative industries as a response to the large shifts in papermaking and sustainable needs in society – and as a theoretical remark on the model for non-assembled products presented by Utterback (1994). / Under de senaste åren har nödvändigheten och möjligheten att omvandla massa- och pappersbruk till integrerade produktionsenheter för storskalig produktion av biokemikalier, biomaterial och biobränslen uppkommit i diskussioner om industriell förnyelse på norra halvklotet - främst i Kanada, Sverige och Finland. Denna omvandling är relaterad till teknikskiften samt förändrade affärsmodeller baserade på nya bioprodukter och kraftigt ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med avhandlingen är att analysera hur vedbaserade industrier – med betoning på befintliga massa- och pappersindustrin - hanterar denna industriella och tekniska omvandling utanför det traditionella papperstillverkningsparadigmet. Innovationsteorier om mogna branscher, deras benägenhet för teknisk inlåsning och tröghet är välkända. Hur nya och etablerade aktörer hanterar dessa stora förändringar ses som central för att förstå dynamiken i ny, storskalig, hållbar teknik å ena sidan och förnyelse av mogna processindustrier å andra sidan. Tre forskningsfrågor behandlas. Först, var utvecklas kunskaps- och teknikfronter i denna omvandling? För det andra, hur hanterar etablerade aktörer i massa- och pappersindustrin  stora marknads- och teknologiskiften baserade på befintliga kunskapsbaser? För det tredje, vilka är de huvudmekanismerna bakom omvandlingen av massa- och pappersindustrin ur ett processindustriellt perspektiv? Förståelsen för det biomasseteknologiska systemet i allmänhet och massa- och pappersindustrin i synnerhet erhölls genom att använda kvalitativa fallstudier och metoder. De låg till grund för fyra forskningsartiklar och utmejslade den empiriska kontexten för kvantitativa, bibliometriska metoder i en femte forskningsartikel. Forskningsresultaten utgörs bl a av en identifiering av analytiska, "formella", vetenskapligt baserade teknikfronter. Äldre skogsindustriländer tenderar att specialisera sig i långsamväxande, skogsbaserade teknikfronter. De följer forskningsbanor närmare deras vedråvaru- och kunskapsbaser (med undantag av Nordamerika). Men det är inte hela förklaringen till teknikutvecklingen och dess omställningspotential. Kemiska massabruk, i flera fall utvecklade till bioraffinaderier, kan utgöra hävstången för ett framväxande utvecklingsblock. De bidrar med produkter i en bioekonomi som aktivt rör sig bort från fossila och resursineffektiva material och processer (såsom cement, bomull, plast). Dessutom kan demonstrationsanläggningar härbärgera en storskalig testmiljö för hundratals bioprodukter som är placerade i närheten av massafabriker och som involverar forsknings-, industri- och samhällsintressenter. De kan ävenfungera som gränssnitt mellan analytiska och syntetiska kunskapsbaser som annars är svåra att kombinera i uppskalningsfaser. Massa- och pappersindustrins omvandling förklaras också av begreppet divergerande innovationer av icke-sammansatta produkter. Dessa är delvis en diversifiering av en bransch ur ett skogsindustriellt perspektiv, delvis en diversifiering som kan generera i biprodukter och sidoströmmar, som har analogier med produktträd och påminner om det materiella transformationsflödet i det egna produktionssystemet. Divergerande innovationer kan ge ett synergifenomen ur ett bredare sektoriellt perspektiv, dvs nya uppsättningar av produkter och processer som kan ersätta industrier med icke-sammansatta produkter under de nya marknadsförhållandena som ovan beskrivits. Fenomenet med divergerande innovationer kan betraktas som både ett empiriskt bidrag - att bryta upp en sluten, integrerad processindustri till något nytt med flera framväxande och integrerande näringar som ett svar på de stora förändringarna i industrin och i samhället – och också som en kritik av modellen för icke-sammansatta produkter som tidigare presenterats av Utterback (1994). / <p>QC 20160829</p>

Syfte: Att undersöka huruvida scenkonstkompanier bildar industrispecifika kluster som ger upphov till gemensamma fördelar och därmed kan höja den konstnärliga kvaliteten.  Metod: En kvantitativ enkätundersökning bland aktiva svenska scenkonstkompanier som analyserats genom principalkomponentanalys. Slutsatser: Det tycks finnas ett kluster av scenkonstverksamhet i Stockholm. Klustret inkluderar dock inte alla kompanier som finns på platsen, vilket indikerar att scenkonst inte är ett bra begrepp för att avgränsa kluster. Genre, professionalitetsgrad och närvaron av en konstnärlig ledare som inte också ingår i ensemblen tycks vara viktiga faktorer för att förstå vilka verksamheter som bildar gemensamma kluster. / Purpose: To determine whether the Performing Arts form industry specific clusters that share positive externalities and improve artistic quality. Method: A quantitative study based on a survey among active Swedish performing arts companies, analyzed by means of a Principal Components’ Analysis. Results: A cluster of Performing Arts’ companies seems to exist in Stockholm. However, the cluster does not include all Performing Arts’ activities present in the area, indicating that Performing Arts is not a good delineator of the specific activities prone to form a common cluster. Genre, professionality and the presence of an Artistic Director who doesn’t take part in the ensemble seem to be important factors to predict liability to form local clusters.

<p>This investigation strives to determine the level of ecodesign awareness as well as to map the use of methods and tools for this concept in the electrical and electronics industries of Thailand.</p><p>The foundation of the thesis is eight semi-structured qualitative research interviews performed with various people at Thai organisations, an electronics manufacturer in Thailand, and experts from Swedish, Danish and Thai universities. The research method has yielded the following results:</p><p>The level of ecodesign awareness within the country is low, and so is the general level of environmental knowledge. The concept of Life Cycle thinking is mostly unknown, and at best used only to parts of its full potential. The ecodesign education is limited to basic courses at university level and much of the problems with the use of methods and tools for ecodesign can be traced to the lack of ecodesign knowledge amongst its presumptive users. Respondents of this research suggests that the ecodesign knowledge and awareness is significantly higher amongst larger companies with foreign connections than it is amongst Small and Medium sized Enterprises of Thailand, which often have no such contacts.</p><p>At present, efforts are being made to educate Thai companies in ecodesign through networking, seminars, workshops and student/expert internships. These endeavours have been arranged by various organizations with the aid from foreign experts and have resulted in successful ecodesign/redesign of products within Thailand.</p><p>Stakeholder demands such as cost-down or legislation compliance demands are the main driving forces for ecodesign in Thailand, and very few attempts at ecodesign for the pure benefit of the environment are being made.</p><p>Present trends suggest that the future of ecodesign in Thailand will include the finalisation of a Thai-RoHS directive and possibly further work on a Thai-WEEE directive as well.</p><p>As for Life Cycle thinking, practices of Life Cycle Assessment (LCA) are still basic, but some uses of such LCA tools as SimaPro and GaBi have been proven. Commercial LCA software licenses are considered expensive by most Thai companies and it has become common practice to utilize licenses bought by organisations instead of buying licenses for one’s own company. This results in high costs having to be carried by the organisations and diminishes investment possibilities in other ecodesign fields. At current, LCI data is being requested by companies and might lead to more work being made in this area in the future.</p><p>In conclusion, more effort needs to be put into education on all levels and the application of educational methods and tools is advised.</p><p> </p>

This investigation strives to determine the level of ecodesign awareness as well as to map the use of methods and tools for this concept in the electrical and electronics industries of Thailand. The foundation of the thesis is eight semi-structured qualitative research interviews performed with various people at Thai organisations, an electronics manufacturer in Thailand, and experts from Swedish, Danish and Thai universities. The research method has yielded the following results: The level of ecodesign awareness within the country is low, and so is the general level of environmental knowledge. The concept of Life Cycle thinking is mostly unknown, and at best used only to parts of its full potential. The ecodesign education is limited to basic courses at university level and much of the problems with the use of methods and tools for ecodesign can be traced to the lack of ecodesign knowledge amongst its presumptive users. Respondents of this research suggests that the ecodesign knowledge and awareness is significantly higher amongst larger companies with foreign connections than it is amongst Small and Medium sized Enterprises of Thailand, which often have no such contacts. At present, efforts are being made to educate Thai companies in ecodesign through networking, seminars, workshops and student/expert internships. These endeavours have been arranged by various organizations with the aid from foreign experts and have resulted in successful ecodesign/redesign of products within Thailand. Stakeholder demands such as cost-down or legislation compliance demands are the main driving forces for ecodesign in Thailand, and very few attempts at ecodesign for the pure benefit of the environment are being made. Present trends suggest that the future of ecodesign in Thailand will include the finalisation of a Thai-RoHS directive and possibly further work on a Thai-WEEE directive as well. As for Life Cycle thinking, practices of Life Cycle Assessment (LCA) are still basic, but some uses of such LCA tools as SimaPro and GaBi have been proven. Commercial LCA software licenses are considered expensive by most Thai companies and it has become common practice to utilize licenses bought by organisations instead of buying licenses for one’s own company. This results in high costs having to be carried by the organisations and diminishes investment possibilities in other ecodesign fields. At current, LCI data is being requested by companies and might lead to more work being made in this area in the future. In conclusion, more effort needs to be put into education on all levels and the application of educational methods and tools is advised.

Industrisektorn står inför omfattande omställningsutmaningar i samband med dess höga klimat- och miljöpåverkan. Trots att en omställning av fossilintensiva industrier är högst nödvändig är samhället fortfarande beroende av dem på flera sätt eftersom de bidrar till viktiga samhällsfunktioner, arbetstillfällen och produkter. Omställningar är ofta omtvistade, där framför allt klimat- och miljöfördelar ställs mot ekonomiska och sociala nackdelar. Detta har skapat en debatt om hur omställningsarbetet ska genomföras på ett rättvist sätt. Rättvis omställning är ett koncept som ska minimera de negativa effekterna som omställningar kan resultera i och samtidigt maximera de positiva effekterna. Både EU och Sverige har politiska ambitioner för att underlätta genomförandet av en rättvis omställning, exempelvis genom den gröna given, fonden för rättvis omställning och nationella styrmedel. Syftet med denna studie är att utforska hur rättvis omställning speglas i debatten kring omställningen av svensk industri. Mer specifikt kommer åsikter om de två fossilintensiva industrierna Cementa och Preemraff att undersökas genom att analysera delar av mediedebatten. För att undersöka aktörernas åsikter har kvalitativa innehållsanalyser och intervjuer genomförts. Studien visar att motståndarna till industrierna framför allt lyfter argument om den negativa klimat- och miljöpåverkan som industrierna har, medan förespråkarna främst lyfter argument kopplat till negativa ekonomiska och samhällsmässiga effekter som en omställning kan innebära. Även om åsikterna går isär kring hur omställningen av fossilintensiva industrier ska genomföras på ett rättvis sätt belyser vår studie vikten av att beakta olika perspektiv i omställningar. / Deep decarbonization of fossil-intensive industries will be necessary to keep global warming well below 2°C. However, industries play an important role considering their contribution to jobs, local society, and necessary materials. Industries multifaceted advantages and disadvantages often result in infected debates considering how a just transition should be implemented. Just transition is a concept where the negative impacts a transition could result in should be minimized and simultaneously maximize the positive effects. There are political ambitions in both the EU and Sweden to facilitate a just transition, for example through the European Green Deal, the fund for a just transition and national policy instruments. The aim of this study is to explore how a just transition is framed in parts of the media debate concerning transitions of Swedish fossil-intensive industries. More specifically the study investigates the opinions about the two fossil-intensive industries, Cementa and Preemraff. This has been made possible to investigate through qualitative content analysis and interviews. The analysis shows that opponents to the industries mainly highlight the negative climate and environmental impacts while the advocates mostly highlight social and economic concerns. Even though the opinions about how a just transition of industries should be made differs, our study illustrates the importance of implementing justice in the transition process of fossil-intensive industries.