Acute coronary syndrome (ACS) refers to a group of clinical conditions caused by myocardial ischemia including unstable angina, non-ST-segment elevation myocardial infarction (NSTEMI), and ST-segmcnt elevation myocardial infarction (STEMI). Appropriate and accurate diagnosis has life-saving implications and requires a quick but thorough evaluation of the patient's history, physical examination, electrocardiogram, radiographic studies, and cardiac biomarkers. The management of patients with suspected or confirmed ACS continues to evolve as new evidence from clinical trials is considered and as new technology becomes available to both primary care physicians and cardiologists. Low- and intermediate-risk patients have frequently been managed in a chest pain center or in the emergency department. While stress testing with or without radionuclide imaging is the most common evaluation method, a CT angiogram is sometimes substituted High-risk patients are often managed with an early invasive strategy involving left heart catheterization with a goal of prompt revascularization of at-risk, viable myocardium. With the increased availability of cardiac catheterization facilities, patients with STEMI are more commonly being managed with primary percutaneous coronary intervention, although thrombolysis is still used where such facilities are not immediately available. This article provides primary care physicians with a concise review of the pathophysiology, clinical evaluation, and management of ACS based on the best available evidence in 2008.

This study involved designing an instrument to estimate self care knowledge levels of post myocardial infarction patients. The instrument subscales were diet, smoking, exercise, signs and symptoms of cardiac distress, medications, stress and high blood pressure. Twenty-six subjects were tested following hospital discharge and again two weeks later. Test-retest reliability was performed to establish stability of the instrument. The preset criterion level of.70 for the total scale was not met. The medication subscale did meet the.70 criterion level. Reliability estimates were conducted to establish internal consistency of the instrument. The preset criterion level of.70 was not met for the total scale; however, the stress subscale did meet the.70 criterion level on the retest. Concurrent validity was estimated by comparing subscale knowledge scores with self report behavior. Point biserial coefficients did not meet the preset.70 criterion levels. These results suggest that reliability and validity estimates in the post myocardial infarction patient population were not statistically significant. (Abstract shortened with permission of author.)

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och orsakas oftast av en blodpropp som bildas från en plackruptur i något av hjärtats kranskärl. Risken att drabbas av en hjärtinfarkt ökar med åldern, även faktorer som diabetes, ärftliga anlag, stress, rökning, högt blodtryck och övervikt är riskfaktorer för att drabbas av sjukdomen. Män drabbas oftare av sjukdomen än kvinnor och kvinnors symptom vid insjuknandet kan ibland vara diffusa och det kan vara svårt ställa en diagnos. För att sjuksköterskan skall kunna tillgodose grundläggande behov hos personer med hjärtsjukdom så krävs god kompetens. Målet är att främja hälsa och välbefinnande hos patienten samt att förebygga ohälsa och lindra lidande.       Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av vardagen efter en hjärtinfarkt. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie bestående av tio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet speglar hur kvinnorna på ett fysiskt och känslomässigt sätt påverkas efter insjuknandet. Rädslan som finns hos dem att de skall drabbas av en ny hjärtinfarkt samt behovet av att utföra livsstilsförändringar. Betydelsen av stöd och hjälp från närstående samt hur arbetet påverkas efter insjuknandet. Vikten av beröring och intima relationer och dess betydande del i återhämtningen för kvinnorna.  Slutsats: Efter genomgången hjärtinfarkt har närstående en viktig betydande roll för återhämtningsprocessen. För att bibehålla en god egenvård är det viktigt att kvinnorna får hjälp från kompetent sjukvårdspersonal. Som sjuksköterska är det viktigt att besitta kunskap kring kvinnornas erfarenheter samt om sjukdomen / Background: Myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden and is usually caused by a blood clot that formed from a plaque rupture in one of the coronary arteries. The risk of suffering a heart attack increases with age, but also factors such as diabetes, hereditary predisposition, stress, smoking, high blood pressure and obesity are risk factors for developing the disease. Men are affected more often by heart diseases than women, and women's symptoms at onset can sometimes be diffuse to make a diagnosis. The nurse need to be able to meet the basic needs of people with heart disease that requires good skills. The goal is to promote health and well-being of the patient and to prevent illness and relieve suffering. Aim: The aim of this study was to describe how women experiences the everyday life after a heart attack. Furthermore, the aim was to describe the articles included data collection method. Method: A descriptive literature of ten scientific articles. Main Results: The results reflect how the women on a physical and emotional way are affected by the myocardial infarction. They feel a fear that they will suffer a heart attack again and they need to do some lifestyle changes. The support and help from the family, is important for them such as touch and intimate relationships and its significant part in the recovery of women. Conclusion: After myocardial infarction have been related to a major significant role in the recovery process. To maintain a good self-care, it is important that women receive help from skilled health professionals. As a nurse, it is important to have knowledge about women's experiences and about the disease

Bakgrund: I Sverige är den vanligaste dödsorsaken kranskärlssjukdom, vilket kan innebära hjärtinfarkt. Riskfaktorer för hjärtinfarkt är låg fysisk aktivitet, höga blodfetter, rökning, låg inkomst och låg utbildning. En hjärtinfarkt uppstår vanligtvis på grund av att ett åderförfettningsplack har brustit och bildat en blodpropp.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt. Metod: Nio kvalitativa vetenskapliga studier analyserades enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Resultatet sammanställdes i de tre kategorierna Begränsningar i vardagen, Stöd respektive brist på stöd från omgivningen, Förändrad syn på livet.  Konklusion: De personer som drabbats av en hjärtinfarkt lider ofta av hälsoproblem som fatigue i efterförloppet. Livsstilsförändringar kan vara svåra att genomföra och framförallt att bibehålla. Hälso- och sjukvårdspersonal bör vara väl insatta i vad livet efter en hjärtinfarkt innebär och ge gott stöd till de som drabbats. Livsstilsförändringar bör genomföras några få i taget istället för alla på samma gång för att det ska bli hållbart på lång sikt. / Background: The most common cause of death in Sweden is coronary heart disease, which can imply myocardial infarction. Risk factors for myocardial infarction are low physical activity, high blood lipids, smoking, low income and poor levels of education. A myocardial infarction occurs when a fatty, calcified plaque has ruptured and formed a trombosis. Aim: The aim of this literature study is to examine women and men’s experiences after a myocardial infarction. Method: Nine qualitative scientific studies were analyzed according to Friberg’s model for literature review. Results: The results were complied into three categories named Restrictions in daily life, Support or lack of support from the community, Altered life vision. Conclusion: The people who have suffered a myocardial infarction often sustain health problems such as fatigue in the aftermath. Lifestyle changes may be difficult to adopt and above all to maintain. Healthcare professionals should be well informed of what life after a myocardial infarction can implicate and give good support to those affected. Lifestyle changes should be carried out a few at a time rather than all at once to make them sustainable in the long term.

published_or_final_version / abstract / Anaesthesiology / Master / Master of Philosophy

Acute myocardial infarction (AMI) triggers the mobilization of stem/progenitor cells from bone marrow (BMSPCs) into peripheral blood (PB). The underlying mechanisms orchestrating this mobilization and subsequent homing of BMSPCs to the myocardium are poorly understood. While the role of traditional chemokines in the mobilization and homing of hematopoietic stem cell (HSCs) to BM niches is undisputed, their role in directing BMSPCs to the highly proteolytic environment of the ischemic myocardium is debatable and other redundant mechanism may exist. Based on our observation that bioactive lipids, such as sphingosine-1 phosphate (S1P) and ceramide-1 phosphate (C1P), play an important role in regulating trafficking of HSCs; we explored if they also direct trafficking of BMSPCs in the setting of myocardial ischemia. While BMSPCs expressed S1P receptors regardless of the source, the expression of S1P receptor 1 (S1PR1) and receptor 3 (S1PR3), which are responsible for migration and chemotaxis, was elevated in BMSPCs in naïve BM cells and was reduced following mobilization. This expression correlated to differential response of BMSPCs to S1P in chemotaxis assays. By employing flow cytometry analyses, we observed an increase in circulating PB CD34+, CD133+ and CXCR4+ lineage negative (Lin-)/CD45- cells that are enriched in non-HSCs (P < 0.05 vs. controls). This corroborated our mass spectrometry studies showing a temporal increase in S1P and C1P plasma levels. At the same time, plasma obtained in the early phases following AMI strongly chemoattracted human BM-derived CD34+/Lin- and CXCR4+/Lin- cells in Transwell chemotaxis assays in an S1P dependent fashion. We examined other mechanisms that may contribute to the homing of BMSPCs to the infarcted myocardium due to the reduction of S1PRs upon mobilization. We observed that hypoxia induced higher expression of cathelicidins in cardiac tissues. Indeed, PB cells isolated from patients with AMI migrated more efficiently to low, yet physiological, gradient of SDF-1 in Transwell migration assays compared to SDF-1 alone. Together, these observations suggest that while elevated S1P plasma levels early in the course of AMI may trigger mobilization of non-HSCs into PB, cathelicidins appear to play an important role in their homing to ischemic and damaged myocardium.

<p>Myocardial infarction (MI) is often caused by a disruption of an atherosclerotic plaque with activation of coagulation, platelets and inflammation. The aims were; to investigate whether the oral direct thrombin inhibitor, ximelagatran affected markers for coagulation, platelet and inflammation in a patient cohort with recent MI and if the coagulation markers could identify patients with increased risk of new ischemic events; to evaluate some of the mechanisms involved in formation of platelet-monocyte aggregates (PMAs). </p><p>In a biomarker substudy patients with recent MI were randomized to 24-60 mg of ximelagatran or placebo for six months. There was a persistent dose-independent reduction of coagulation markers (F1+2, D-dimer) by ximelagatran treatment. 60 % reduced their D-dimer levels after one week and that group had less ischemic events during treatment. There was an early increase of the platelet activation marker and ximelagatran in higher doses attenuated these increased levels. Both in vivo and in vitro the direct thrombin inhibitor diminished procoagulant activity and tissue factor (TF) presenting microparticles. In contrast, the inflammatory markers increased after six months of ximelagatran treatment. The PMA-levels were elevated for long-term after MI. In vitro thrombin inhibition diminished formation of PMAs. Formation of PMAs in stimulated whole blood was P-selectin dependent and induced TF expression through phosphorylation of the Src-family member Lyn in monocytes.</p><p>Addition of an oral direct thrombin inhibitor reduces coagulation and platelet activation markers for long-term after a MI together with reduced procoagulant activity which may contribute to the clinical benefit of the drug. Early reduction of D-dimer levels seems to be suitable to identify patients with reduced risk of new ischemic events independent of antithrombotic treatment. Circulating PMAs persist after a MI connecting coagulation to inflammation. Within these aggregates P-selectin induces TF, the main initiator of coagulation, partly through phosphorylation of Lyn.</p>

<p>Vetskapen om att hjärtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjärtskyddande livsstil gör området mycket intressant.</p><p><strong>Syfte:</strong> Att göra en undersökning över tid angående livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjärtinfarkt med fokus på fysisk aktivitet, stresspåverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning.</p><p><strong>Metod:</strong> Enkätutskick gjordes till två patientgrupper, som haft hjärtinfarkt för 2-4 månader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 år sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %. </p><p><strong>Resultat:</strong> Kunskapsmässigt framgick det att båda grupperna hade överlägset bäst kunskaper gällande rökning och stress. Störst osäkerhet rådde inom området frukt/grönsaker. Efter två år såg man att samtliga områden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjärtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga områden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant från de övriga. En förändring till något sämre beteende över tid såg man inom rökning och marginellt rörande fysisk aktivitet. Gällande intag av frukt och grönt hade förändring skett både till det sämre och till det bättre. En förändring till ett bättre beteende sågs dock beträffande stresshanteringen. Beträffande hur kunskap stämde överens med beteende ses samma mönster för båda grupperna, d v s att det inom rökningen är bäst överensstämmelse, följt av fysisk aktivitet, intag av frukt och grönt, samt sist området stress. En minskning angående överensstämmande kan konstateras i grupp 2 i följande ordning, frukt/grönsaker, fysisk aktivitet och sist rökning. Inom stressområdet ökade istället överensstämmandet mellan kunskap och beteende över tid.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Denna kartläggning antyder att koronarpatienters kunskaper och beteende är relativt tillfredsställande på kort och lång sikt, men kunskapsmässigt är det främst inom området frukt/grönsaker det finns utrymme för ytterligare förbättringar och beteendemässigt inom stresshantering, vilket bör främjas genom större vårdinsatser inom respektive område. </p>

<p>Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion.</p><p>Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet. Data utgörs av intervjuer med tio hjärtinfarktpatienter cirka två veckor efter utskrivningen. Lindseth och Norbergs (2004) fenomenologiska hermeneutiska metod användes vid analysen av berättelserna. Resultatet visar att samtalen innebär en möjlighet för patienten att få kunskap om sjukdomen men för att samtalet ska hjälpa patienten vidare kan det inte standardiseras utan det måste fördjupas. Patienten måste få känna att sjuksköterskan har tid att lyssna och vara närvarande för att delaktighet ska uppnås. Först då kan samtalet djupna och få den vårdande innebörd som är så viktig för patienten.</p> / <p>That one day be healthy and in the middle of the life and the next day suffering from acute and severe illness leads for the patient to a sense of chaos. During the time at the hospital the nurse will help the patient through this chaos and prepare the patient to leave hospital and get on with his life. This is done through caring conversation, which aims to provide information on the disease, risk factors and lifestyle changes. The caring conversations also have a supporting role.</p><p>The aim of the study is to, on the basis of the heart infarction patient’s perspective, describe the meaning of nurse’s conversation. The frame is the caring conversation. Data consists of interviews with ten heart infarction-patients two weeks after discharge from the hospital. The methodological approach was phenomenological- hermeneutic as described by Lindseth and Norberg (2004). The result showed that the conversation means an opportunity for the patient to get knowledge about the disease, but the conversation can not be standardized if the patient should get help to get on with his life. The patient must feel that the nurse have time to listen, being present and involve the patient in the conversation. At that time, and not before that, the conversation turns to the caring conversation that means so much for the patient’s recovery.</p>

No description available.