<p>Marknaden för läroböcker är stor och för de bokförlag som förstår hur skolorna fungerar finns det pengar att tjäna. Skolvärlden är dock en marknad av speciell karaktär och skolor skiljer sig markant som kund jämfört med vanliga företag med vinstintresse. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieskolors inköpsprocesser ser ut för dataundervisningsböcker. Syftet är vidare att förstå vilka faktorer som påverkar inköpsprocesserna. Undersökningsmetoden som används är fallstudier och uppsatsen innehåller fallstudier på tre gymnasieskolor, nämligen Sigtuna humanistiska läroverk, Fyrisskolan och Vallentuna gymnasium. Av resultatet framgår att tillgång på relevant litteratur är den faktor som påverkar inköpsprocessen mest. Data som ämne skiljer sig från andra ämnen och det saknas anpassad litteratur på skolboksmarknaden. Det är lärarna som bestämmer vilka böcker de vill använda i undervisningen. För att nå lärarna bör bokförlagen vara tillgängliga, komma ut och besöka skolorna för att visa upp sina produkter och förse lärarna med provexemplar på böckerna.</p>

Marknaden för läroböcker är stor och för de bokförlag som förstår hur skolorna fungerar finns det pengar att tjäna. Skolvärlden är dock en marknad av speciell karaktär och skolor skiljer sig markant som kund jämfört med vanliga företag med vinstintresse. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieskolors inköpsprocesser ser ut för dataundervisningsböcker. Syftet är vidare att förstå vilka faktorer som påverkar inköpsprocesserna. Undersökningsmetoden som används är fallstudier och uppsatsen innehåller fallstudier på tre gymnasieskolor, nämligen Sigtuna humanistiska läroverk, Fyrisskolan och Vallentuna gymnasium. Av resultatet framgår att tillgång på relevant litteratur är den faktor som påverkar inköpsprocessen mest. Data som ämne skiljer sig från andra ämnen och det saknas anpassad litteratur på skolboksmarknaden. Det är lärarna som bestämmer vilka böcker de vill använda i undervisningen. För att nå lärarna bör bokförlagen vara tillgängliga, komma ut och besöka skolorna för att visa upp sina produkter och förse lärarna med provexemplar på böckerna.

Bakgrund: Det som skiljer inköpsprocesser mellan privata och offentliga verksamheter åt är att offentliga verksamheter använder så kallade offentliga upphandlingar. Syftet med offentlig upphandling är bland annat att främja kostnadseffektivt användande av skattemedel och underlätta för företag att göra bra affärer med offentlig sektor. Offentliga verksamheter är även tvungna att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), som strikt styr hur upphandlingarna ska gå till. De offentliga inköpen står för cirka 20 % av Sveriges BNP vilket motsvarar cirka 741 miljarder kronor, förespråkar en stor del av de nationella inköpsaktiviteterna och är väldigt viktigt för vår nations ekonomi. Enligt konkurrensverket råder idag övergripande brister i den offentliga sektorns inköpsprocesser som behöver lösas omgående för att skapa en mer effektiv inköpsprocess. Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna de problemområden som existerar i inköpsprocesser för offentliga verksamheter och genom analys av dessa problem sedan presentera förbättringsförslag i ämnet. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie på Växjö Kommun och Linnéuniversitetet med ett deduktivt angreppssätt. Datainsamlingen är utförd med semistrukturerade intervjuer med fallföretagens upphandlare som är utvalda med bekvämlighets- och snöbollsurval. Slutsats: De två fallföretagens inköpsprocesser är mycket lika varandra och det finns många problem inom de båda. Några av problemen som identifierats kan kopplas direkt till verksamheterna och deras sätt att behandla problem som uppstått, medan vissa problem härstammar från ett större, mer strukturellt problem som härstammar från LOU. Det är tydligt att Lag (2007:1091) om offentlig upphandling inte är utformad för att hjälpa offentliga verksamheter att vara så effektiva som möjligt, utan snarare syftar till att upprätthålla konkurrensen och förhindra korruption, vilket hämmar verksamheterna. För att lösa problemen finns det vissa möjligheter för verksamheterna att själva effektivisera sina inköpsprocesser, medan problemområdena som rör LOU kräver mer lagändringar.

Inköp och materialhantering är processer som ofta blir förbisedda vid arbete inom hälso- och sjukvård. Men för att se förbättringspotential i ett system krävs att det finns kännedom om processerna. Genom kartläggning av inköpsprocesser och dess ingående materialflöden inom verksamhetsområdet särskilt boende vid Socialförvaltningen i Motala kommun, skapas grundläggande förståelse för systemet vilket lägger grund till fortsatta förbättringsmöjligheter. Kartläggningen består huvudsakligen av intervjuer och observationer och resultaten inkluderar processkartor för fyra separata materialkategorier. De huvudsakliga färbättringsområdena som identifieras är rutiner, förrådsutrymmen och IT-system. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Within the constantly developing area of technology where digitalization has become a leading factor for success. Where digitalization in a rapid pace is being applied to the majority of businesses, and organizations now for the most part are constructed and based on digital solutions. To conquer the market space and becoming more competitive through the advantages that digitalization brings. This is where the previously to some extent overlooked part of businesses operations, the purchasing process, have come to be increasingly important. Since the amount of information and data that organizations today deal with, has incorrect management of information and ineffective purchasing processes during longer periods of time been seen to accumulate extensive costs, and in the end, time consuming measures. How can digitalization then contribute to a more efficient process, and in what ways.For the study to be carried out, an abductive approach was used where empirical material was acquired through observations, interviews and ten simple questions. This in combination with collecting theories, allowed the writers to form a perception on how far research has come in terms of connecting digitalization and the purchasing processes. This was done by the fact that the study was performed as a case study on the selected company’s purchasing department and its chosen environment. Furthermore, this opened up for the section regarding the company’s present situation which showed that purchasing mainly was done through two approaches, these are förrådsinköp and fritextinköp, that both contain slightly different activities. In these processes there are a handful of systems and activities that have the potential to increase efficiency in different ways. By comparison with the theoretical reference framework, it turns out that the process itself does not include any strange activities. It also shows that the case company is working on digitization at a level that involves ERP systems and its own developed systems. These systems work primarily towards internal communication and information management needs.Shown in the study is that there are systems that can’t be used as intended. This stems from the fact that unnecessary tasks are taking place, even though there are conditions that would allow these to not exist. These tasks can be seen as the likes of controls, faulty handling of information and poor quality of data. In order for the digitalization to work as efficiently as possible, all systems should be reviewed and designed according to a comprehensive digitalization strategy. Once this is determined, then the efficiency and optimization of existing systems can take shape based on this. As a result of this, work regarding concrete efficiency opportunities related to tasks such as order points, controls, increased integration and new applications can be made possible. / I den ständiga utveckling som sker i teknologisektorn har digitalisering kommit att bli en ledande framgångsfaktor. Därför har nu organisationer börjat formats med hjälp utav digitalisering. Digitalisering vid lämplig användning och utformning kan skapa konkurrensfördelar. Den tidigare något förbisedda delen av verksamheters arbetsmoment, inköpsprocessen, har kommit att bli allt mer betydande Det är stora mängder information som organisationer måste behandla. I hantering finns ofta ineffektiva aktiviteter som gör att delar i processer blir kostsamma och tidskrävande. Studiens syfte var att undersöka hur digitalisering kan bidra till effektivare processer och på vilka sätt.Arbetet har realiserats genom en fallstudie där en abduktiv ansats varit tillvägagångssättet för insamling av empiriskt material. Detta material har erhållits från ett fallföretag där dess inköpsprocess studerats. I kombination med kontinuerlig och kompletterande teori-insamling har författarna bildat en uppfattning om hur långt forskningen kommit gällande samband mellan digitalisering och inköpsprocessen. Det empiriska materialet erhölls genom observationer, intervjuer och tio enkla frågor som lett till den nulägesbeskrivning som upprättats. Nulägesbeskrivningen visar att det på fallföretaget finns två processer för olika typer av inköp, som i studien delats upp enligt förrådsinköp och fritextinköp. Dessa innefattar olika aktiviteter. I dessa processer finns en handfull system och aktiviteter som efter en värdeflödesanalys visat sig ha potential att öka effektiviteten på diverse sätt. Genom att jämföra den teoretiska referensramen och nulägesbeskrivningen, visar det sig att processen på fallföretaget är i linje med den generella uppfattningen om hur en inköpsprocess är formad. Det visar sig också att fallföretaget arbetar med digitalisering på en nivå som involverar ERP system och en del egenutvecklade system. Dessa system arbetar främst mot interna behov av kommunikation och informationshantering.Det som visar sig i studien är att det överlag finns system som inte kan användas på önskvärt sätt. Det grundar sig i att onödiga aktiviteter sker även fast förutsättningen att hoppa över dessa finns. Det kan handla om kontroller, bristande informationshantering och dålig datakvalitet. För att effektivisera detta krävs ett gemensamt arbete för hela organisationen. För att digitaliseringen ska fungera på ett effektivt vis, bör alla system granskas och utformas efter en omfattande och övergripande digitaliseringsstrategi. När detta fastställts kan sedan effektivisering och optimering av befintliga system ta form. Det utgör grunden för att ett arbete med effektiviseringsmöjligheter såsom beställningspunkter, kontroller, ökad integration och nya applikationer kan möjliggöras.

<p>Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.</p>

Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.