Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar om utformning och de yngre barnens språkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan användas för främjandet av språkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns språkutveckling. Det är viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder språkstimulering.   Vi har intervjuat sex förskollärare. Syftet med studien var inte att jämföra olika förskolor men resultatet visade på skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollärare och förskollärare som inte arbetar utefter någon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollärare använder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssätt utifrån teman. Dessa teman uppkommer genom barns intresse. De arbetar inte specifikt med barns språkutveckling utan det ingår i temat precis som andra ämnen ingår. Övriga intervjuade förskollärare som inte är Reggio Emilia-inspirerade menar att bilder är ett bra kommunikationsmedel och de använder bilder i den fysiska inomhusmiljön för att skapa tillfällen till språkstimulans, såsom benämning och samtal.

I den här fallstudien jämförs nybyggda förskolor och förskolor i äldre lokaler i syfte att belysa den fysiska inomhusmiljön som en förutsättning för förskolans verksamhet. Studiens syfte innefattar att synliggöra pedagogiska perspektiv och tankar som kan ligga bakom förskollärares arbete med inomhusmiljön. Datainsamling har skett genom intervjuer och observationer på fyra olika förskolor inom en kommun. Resultaten visar att förskolornas verksamheter får olika förutsättningar i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. I äldre förskolor efterfrågades ”ateljé” och bättre insyn i olika rum. Förskolorna i äldre lokaler hade tillgång till större ytor; de nybyggda förskolorna var mer estetiskt än praktiskt byggda: ej vinkelräta väggar, få rum som saknade möjlighet att stängas av samt att hög ljudvolym tenderade att uppstå i lokalerna med öppna ytor och hög takhöjd. En slutsats som dras är att den fysiska inomhusmiljön bidrar till bättre möjligheter till barns lärande och utveckling om barngruppen är åldersindelad.

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att konkretisera och visa på de grundläggande problemen med inomhusklimatet i Brogårdsfabriken i Vetlanda, för att utifrån detta komma fram med åtgärdsförslag för att minska dem. Detta samt att utreda möjligheterna att ta till vara den i fabriken internt genererade överskottsvärmen och minska energianvändningen. Arbetet har skett i ett top-down-perspektiv, vilket betyder att fabriken ses som ett slutet system där tillförd energi in i systemet ställs mot bortförd energi ut ur systemet. Stor del av arbetet har bedrivits i simuleringsprogrammet IDA – Indoor Climate and Energy till vilket data samlats in genom fysiska mätningar i fabriken och genom intern dokumentation på företaget. Problemen med inomhusklimatet för de anställda ute i produktionen är av olika karaktär i olika delar av fabriken och varierar även i intensitet beroende på vilken tid på året som studeras. Dock är de bakomliggande orsakerna till problemen alltid desamma. Det handlar bland annat om bristfällig processventilation, stora öppna lokaler som är svårkontrollerade, problem med infiltration genom portar och andra öppningar i klimatskalet. Förslag att återskapa en tidigare befintlig vägg rekommenderas för att lösa problemet med kalldrag i packhallen. Väggen skulle förhindra luftrörelser i områden där problemen upplevs och nästintill eliminera dem. Fokus på att minska energianvändningen har skett genom att titta på en optimering av ventilationsdriften vilket har resulterat i en kostnadsbesparing på cirka 370 tkr/år vid reducering av driften under enbart helger. Det finns ytterligare potential till kostnadsbesparingar för ventilationsdriften under andra tillfälliga driftstopp eller semesterstängningar av fabriken, om ventilationsdriften anpassas efter detta.

No description available.

Syftet med studien är att skildra hur förskollärare resonerar om utformningen av förskolans inomhusmiljö samt även hur barnen görs delaktig i utformningen.   Studien är kvalitativ och för att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss av semistruktrerad intervju som metod. Urvalet har gjorts utifrån mättnadsprincipen och resulterar i att sex verksamma förskollärare deltar i studien som arbetar på sex olika förskolor. I analysen utgår vi från det som framkommer i tidigare forskningskapitlet medan vi senare i diskussionskapitlet kopplar samman med vårt teoretiska ramverk, det vill säga Harts delaktighetsstege.   Resultatet i studien visar att samtliga förskollärare utformar förskolans inomhusmiljö utifrån tre aspekter, vilka är barns intressen, barns behov samt rummens förutsättningar. Det som sedan skiljer är hur de går tillväga för att skapa en inomhusmiljö som grundar sig i de ovannämnda aspekterna. I resultatet framkommer att förskollärarna gör barnen delaktiga i arbetet med utformningen av inomhusmiljön genom olika arbetssätt. Observation och dokumentation användes av samtliga, men det förekom även intervju och diskussion med barnen angående utformningen av inomhusmiljön. Resultatet har analyserats utifrån Harts delaktighetsstege i diskussionskapitlet. Resultatet visar att förskollärarna genom observation och dokumentation inte gör barnen så delaktiga som de tror sig göra, eftersom de ofta missar att informerar barnen om varför de dokumenterar och observerar dem. När förskollärarna använder sig av intervju och diskussion med barnen uppnår barnen en högre grad av delaktighet. Beroende på val av arbetssätt varierar graden av delaktighet i utformningen av inomhusmiljön, enligt Harts delaktighetsstege. Alla förskollärarna har liknande definitioner av begreppet delaktighet vilket visar sig och blir tydligt i deras arbetssätt i verksamheten.

I tidigare forskning har det framkommit att reglering av miljö och material får konsekvenser för barnen. Konsekvenserna kan vara att kreativitet och lek får stå tillbaka för normer och regler rörande miljön och hur den är planerad. Barnsynen och tidigare erfarenheter som förskollärare har, påverkar den pedagogiska inomhusmiljöns utformning. Materialet som finns tillgängligt är det material som barnen förväntas kunna hantera. Barnets  dentitetsskapande påverkas även av den miljö som barnet vistas i på förskolan. Barnet ställs inför både möjligheter och begränsningar i samspelet med miljö och lekmaterial. Studien har sin utgångspunkt i socialkonstruktionistisk teori. Tanken är att om barns utveckling beror på kulturellt sammanhang och kontext vilket det valda perspektivet hävdar, så är den fysiska miljöns utförande av stor betydelse för förskolebarnets identitetsskapande, lärande och utveckling. Med kvalitativ forskningsintervju samt observationer av miljön som metod har syftet varit att belysa vad som avgör hur miljön på förskolan tar form samt vilka konsekvenser det får för barngruppen och det enskilda barnet. För att kunna påvisa vad som avgör hur miljön utformas har vi sökt förskollärarnas perspektiv, med anledning av att det är de som ordnar och planerar miljön. Det har även varit av intresse att få svar på vilken roll förskollärarna tillskriver miljön och dess innebörd för barnen. Resultatet visar att reglering av miljö, rum och material samt hur det introduceras är centrala teman. Förskollärarna anser att miljö och material behöver introduceras för barnen för att de ska veta hur de sedan ska förhålla sig till det. Det finns möjligheter kring förhandling mellan barn och förskollärare om regler rörande miljön men den vuxne har alltid sista ordet. Reglerna kan exempelvis röra huruvida material får flyttas mellan rummen. Det finns tydliga platsrelaterade normer kring hur förskolebarnet förväntas agera i inomhusmiljön på förskolan. Det finns även en övertygelse hos förskollärarna att miljön påverkar barnen, deras lek, lärande och utveckling på olika vis. Det finns en önskan om en ökad tillgänglighet av materialet men hinder som bristande möjligheter att räcka till leder till att materialet placeras oåtkomligt. Miljön är en aktiv aktör i barnets identitetsskapande på förskolan. Barn beskrivs som olika individer med olika behov. Förskollärarna tar hänsyn till dessa olikheter i bemötandet av barnen och i skapandet av miljön.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljö för att främja kreativitet och lärande. Med inriktning mot skapande verksamhet. Studien ämnade att utifrån ett ramfaktorteoretisikt perspektiv undersöka huruvida verksamma pedagoger upplevde att lokaler inverkade på deras möjligheter att utforma den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen närmar sig även lärande i förhållande till miljön ur ett sociokulturellt perspektiv samt hur pass delaktiga barnen är i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Studiens empiriska data samlades in under fyra samtalsintervjuer för att få en bild av hur de intervjuade förskollärarna arbetar kring dessa frågor. Alla intervjuer är utförda inom samma kommun men på fyra olika förskolor för att få en bredare bild av hur pedagogerna i området tänker. Resultatet visar på att materialets tillgänglighet är en viktig aspekt vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön och att detta uppnås genom att anpassa verksamhetens inredning till barnens nivå, men också genom att aktivt arbeta med barnens eget ansvar för den fysiska inomhusmiljön. Tillgängligheten skiljer sig dock i utsträckning mellan olika åldersgrupper.

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ”den tredje pedagogen”. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande – och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt. Min undersökning visade att det finns ett samband mellan lärande och fysisk miljö och att det finns belägg i forskningen för ett flertal av Reggio Emiliaflosofins idéer om pedagogisk miljö. Till exempel har forskningen lyft fram det positiva med att ha material tillgängligt för barnen och att ha möbler i barnens storlek. Vidare menar man att det finns vinster i att utforma förskolans miljö enligt verkstadskaraktär och i att ha en estetiskt tilltalande miljö. Många forskare poängterar vikten av miljön återspeglar läroplanen och pedagogiken man arbetar efter. Att utgå från barnens intressen i planerandet av miljö och material har också tillskrivits betydelse. Dock efterlyses ytterligare forskning i ämnet om relationen mellan lärande och fysisk miljö då den kan sägas vara eftersatt.