Studiens syfte är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger på tre förskolor har i arbetet med barns fria lek i inomhusmiljön. Vi genomförde en kvalitativ studie och observerade pedagogers förhållningssätt till barns fria lek. Detta skedde på tre olika förskolor i tre olika kommuner med barngrupper där barnen var i samma ålder, tre till fem år. Vårt resultat har visat vikten av pedagogers förhållningssätt till barns fria lek i inomhusmiljön. Resultatet visar stora skillnader mellan pedagogers förhållningssätt och bemötande i barns fria lek. Resultatet visar också på vikten av rik inomhusmiljö som lockar till lek. Trots medvetenheten påverkas pedagogers handlande av de begränsande ramfaktorer som finns i verksamheten, så som tid, rutiner och styrda aktiviteter.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för den inre förskolemiljöns betydelse för barns handlingserbjudanden. I vår studie har vi valt att fokusera på hur barns interaktionsmöjligheter påverkas av möblering och materialets tillgänglighet såväl som rumsstorlek. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där vi genom strukturerade observationer på åtta olika förskoleavdelningar undersökt vilka aspekter som främjar att interaktion uppstår. I vår analys har vi utgått från det neomaterialistiska perspektivet med fokus på relationen mellan objekt, individ och miljö. Resultatet visar att förutsättningar såsom rumsstorlek och flexibilitet, materialets tillgänglighet såväl som hur inredningen tolkas, påverkar hur barnen uppfattar olika erbjudanden till interaktion. Studien visar att en flexibel planlösning med möjlighet att frigöra golvyta och med tillgängligt och strukturerat material främjar barns interaktionsmöjligheter.

Elevers delaktighet och inflytande måste fritidslärare beakta dels för att styrdokumenten säger att elever ska ha inflytande, dels för att fritidshemmets karaktär förväntas ge inflytande med många valmöjligheter för eleverna. Vårt syfte med denna studie är att ge ökad förståelse kring hur fritidslärare uppfattar och beaktar elevernas delaktighet och inflytande i utformningen av inomhusmiljön. Studien utgår ifrån fritidslärarnas synvinkel där vi anser att de har makten att koda inomhusmiljön och visa vad som kan göras i den, med hjälp av dekorering, möblering samt tillgängligt lekmaterial. Vidare tar studien upp hur fritidslärare kartlägger elevernas idéer genom olika forum, hur fritidslärarna utformar inomhusmiljön med beaktning av elevernas inflytande samt belysa vilka svårigheter fritidslärarna ställs inför med att ge barn inflytande i utformandet av inomhusmiljön. Studien använder sig av Shiers (2001) delaktighetsstege som teoretiskt ramverk, vilket ligger till grund för analysen. Studien har utgått från sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med verksamma fritidslärare. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Studiens slutsatser är att det spontana samtalet används mest frekvent vid kartläggningen av elevernas intressen samt att fritidslärare använder diverse arbetssätt med förändringar i miljön för att kunna beakta elevernas intressen och idéer, dessa analyseras grundligt med koppling till Shiers (2001) delaktighetsstege. Avslutningsvis fastslår studien att fritidslärare har svårt att införliva kravet av inflytande eftersom dåliga förutsättningar som trånga och delade lokaler samt stora barngrupper sätter käppar i hjulen för dem.

Syftet med detta examensarbete var att bidra med kunskap om möjligheter och begränsningar för barns grovmotoriska rörelser i förskolans inomhusmiljö. I denna studie används en kvalitativ intervjumetod för att undersöka hur förskollärare beskriver och talar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Vi observerar även den fysiska miljön och dess möjligheter och begränsningar för barns grovmotoriska rörelser. Teorin affordance har bidragit till förståelse av hur miljö och material kan påverka individen. Vi har genom teorin analyserat gränser och erbjudanden i miljön och material för barns grovmotoriska rörelser. Resultatet visar på skillnader mellan utbudet av material, materialets tillgänglighet, tillgång till stora utrymmen och särskilda rörelserum som kan skapa möjligheter för barn att utöva grovmotoriska rörelser. Under intervjuerna framkom det att informanterna kopplade begreppet grovmotorik till spring. Däremot kunde vi se i observationerna att det fanns fler möjligheter till grovmotoriska rörelser i inomhusmiljön i jämförelse med vad informanterna uttryckte. Det framkom även att det fanns regler för barn, det vill säga bland annat regler om, vem eller vilka som får vara i dessa särskilda rörelserum. Detta gav intrycket att förskollärare styr hur barn får röra sig i inomhusmiljön. Barn blev hänvisade till ett särskilt rum i inomhusmiljön för att ”springa av sig”. Vi tolkade att springa och andra häftiga rörelser som medför höga ljud var ett oönskat beteende inomhus av förskollärarna. Slutsatser vi har kommit fram till är att förskollärare har en betydande roll när det kommer till att skapa möjligheter i förskolans fysiska inomhusmiljö. Vi har även dragit slutsatsen att förskollärare är en av faktorerna till att barn begränsas till grovmotoriska rörelser.

Syftet med studien är att belysa förskollärares beskrivningar av arbetet med motorik i förskolans inomhusmiljö, med hjälp av två frågeställningar: vad beskriver förskollärare att de skapar för förutsättningar för barns motorik i inomhusmiljön? samt vad ser förskollärarna för möjligheter och utmaningar i arbetet med motorik i inomhusmiljön? Som teoretiskt perspektiv för att analysera studiens resultat används de sociokulturella begreppen: den proximala utvecklingszonen, scaffolding samt medierande redskap. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna skapar förutsättningar för barnen att utveckla sin motorik genom att planera en pedagogisk miljö, genomföra planerade och spontana aktiviteter samt genom att ge barnen utmaningar och stöttning under hela dagen. Resultatet visar även att utmaningen som förskollärarna ser i arbetet med motorik i inomhusmiljön är det begränsade utrymmet. De möjligheter som förskollärare ser i inomhusmiljön är att de kan anpassa miljö, aktiviteter samt storlek på barngrupp för att ändå kunna arbeta med motorik inomhus.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sin praktik med den fysiska inomhusmiljön. Studien har en kvalitativ ansats. Enligt Skolinspektionen (2018) saknar många av Sveriges förskolor en inomhusmiljö med hög kvalitet. Genom semistrukturerade intervjuer söker studien svar på två frågeställningar: Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att utforma inomhusmiljön för barns förutsättningar och behov och hur beskriver förskollärare förutsättningar för arbetet med förskolans fysiska inomhusmiljö? Resultatet visar att förskollärarna beskriver att de utformar inomhusmiljön utifrån barns intressen, behov och förutsättningar. Förskollärarna beskriver att de utformar rum i rummen för att kunna dela upp barnen och att de mestadels använder återbruksmaterial. Studiens resultat analyseras utifrån den sociokulturella teorin såsom den är tolkad av Säljö (2010). Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning. Slutsatsen är att förskollärarna har en didaktisk medvetenhet vid utformandet av miljön och att de går runt ekonomiska hinder genom att använda gratis återvunnet material.

This report consists of two parts, out of which the first deals with the planning and designing of a small house in the Swedish city of Huddinge, using the weather conditions of the Swedish city of Malmö. The house has to be in accordance with the Swedish building- and construction regulations, as well as with the limitations in energy consumption given. The house itself has to consist of at least two bedrooms, and blueprints of the house, various constructional elements, ventilation, sanitation and electricity have to be drawn. Calculations of these aspects also have to be made, to ascertain that the different parts function as they should, and that the dimensions are sufficient. The second part is called “Allergy free home”, and investigates how indoor climate affects us, and whether it has changed during the last few decades. It also makes an effort to see whether the increase of allergies and asthma is correlated with possible changes in indoor climate, and whether technical solutions might help to handle or even decrease the issues arisen. The main focus will be on dust mites and the effect they have on people with asthma, given that dust mites is the biggest factor regarding indoor climate and allergies.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver förskolans inomhusmiljö i relation till ett normkritiskt perspektiv. Studiens frågeställning är: Hur beskriver förskollärarna förskolans rum och material i relation till normer inom kön och genus? Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två fokusgruppssamtal har ägt rum för att bidra med åtta förskollärares gemensamma erfarenheter och beskrivningar av inomhusmiljön.  Studiens resultat visar att det finns en hel del normer kopplat till förskolans inomhusmiljö, både i val av material och skapandet av miljön. Förskollärarna beskriver att barnens könstillhörighet även kan skapa förväntningar kring hur barnen bör vara och agera i inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter dock betydelsen i att se varje barn som en individ, inte utefter könstillhörgihet och därefter utforma en inomhusmiljö som stimulerar deras intressen och behov. Resultatet belyser att barnen behöver känna en trygghet både i sig sjäva och i miljön de befinner sig i, vilket skapar möjligheten att våga prova på nya saker. Resultatet visar dessutom betydelsen i ett normkritiskt perspektiv och ett kontinuerligt jämställdhetsarbete. Förskollärarna uttrycker dock en utmaning att konkret utföra det i verksamheten.

Syftet är att bidra med kunskap om hur den pedagogiska inomhusmiljön kan verka som språkstimulerande. Studien kommer även att behandla förskollärares förhållningssätt i förhållande till miljö och barns språkutveckling. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där vi har genomfört intervjuer med sex förskollärare. Tre av intervjuerna var halvstrukturerade och tre intervjuer har varit gående intervjuer. Resultatet visar att förskollärare ser på den pedagogiska inomhusmiljön kopplat till språk utifrån ordförråd, utforma mötesplatser där interaktioner sker, förhållningssätt, tillgänglig miljö och digitala verktyg. Resultatet visade även att förskollärares förhållningssättet sågs också som en viktig aspekt eftersom det kunde få betydelse för både den fysiska miljöns utformning samt stämningen i den sociala miljön.

SammanfattningI Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av Emelié Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern på barnen är tre-fem år. Syftet med denna studie är att förstå arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsätt, samt att vi även är intresserade över hur pedagogerna ser på detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. Våra teoretiska begrepp är delaktighet, inflytande och makt.Under arbetets gång har vi förstått det som att man som pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det är mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs. Inom arbetslaget måste man vara överens vilket arbetssätt man vill ha och som pedagog måste man vara tydlig mot barnen kring hur man vill att de ska vara med på ett demokratiskt sätt. Arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv är inget som sker automatiskt. I arbetslaget måste man hela tiden uppdatera varandra om vad det är som sker och följa upp sitt arbete så att det hela tiden passar den barngrupp man har och det arbetslag som finns på avdelningen.