Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare och förskolechefer resonerar kring förskolans arbete med nyanlända flyktingbarn samt vilka typer av verktyg som förskolechefer och pedagoger fått ta del av utifrån, och hur mottagandet av barnen och föräldrarna går till. Vi ville ta reda på hur pedagoger och förskolechefer ser på arbetet med nyanlända barn i verksamheten, hur de kände inför mottagandet av dessa barn, samt om de hade några speciella hjälpmedel till hands.Genom intervjuer som kvalitativ metod har vi samlat in vårt underlag och i studien deltog sju förskollärare från fem förskolor, samt sex förskolechefer, samtliga respondenter från tre större kommuner. Resultatet har sedan jämförts med tidigare forskning kring ämnet.Resultatet visade att den information och de resurser som förskolorna får ta del av inte alltid räcker till, och det saknas tillräcklig kunskap för att kunna hantera situationer som kan uppstå i samband med mottagandet av nyanlända flyktingbarn i förskolan. I resultatet har det även visat sig att modersmålsläraren är en viktig resurs som inte får negligeras.AbstractThis study was made as a result of the current immigrant situation in Sweden, and showcases the thoughts and reactions of seven preschool teachers from five different preschools, aswell as six principals all from within three municipalities in Sweden.The purpose of the study was to find out what the preschoolteachers and principals thoughts were on the reception of immigrant refugee children into preschool and what sort of external resourses they may or may not have access to.Through interviews and research we have gathered the information we needed to conduct this study, and the results show that the information given to the preschoolteachers and principals is, for the most part, not enough, and even though they do the best they can, they feel a lack of the knowledge needed to handle the situations that may arise during the recieving of immigrant refugee children and their families into preschool. we have also noted that the native language teachers are an important resource, and that they should not be neglected.

I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med inskolningsprocessen. Fyra av informanterna har erfarenhet kring tredagars inskolning och de andra fyra har erfarenhet av en tvåveckors inskolning.Studien visar att pedagogers förhållningssätt till barn och vårdnadshavare har en betydelse för hur inskolningen blir och hur det fortsatta samarbetet med familjen fungerar. Det har även framkommit att en anknytningsperson utöver familjen är viktig i barnets liv, för att barnet ska känna sig trygg och kunna utvecklas individuellt och i grupp. Inskolningsprocessen handlar om anknytning, trygghet och relationsskapande. Resultatet visar att det inte finns en inskolningsmetod som passar för alla. Det förskollärare bör lägga tid och kraft på är att vara flexibla, lyhörda och se till familjers olika behov. Det är nyckeln till en god relation mellan hem och förskola.

Inskolningen är en stor omställning för förälder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut på olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer på två förskolor belysts genom att undersöka pedagogers föreställningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebär att målet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning. I analysen av materialet framkom hur två olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmärksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och föräldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktäriseras av en balansgång mellan lärande och omsorg. Samtliga pedagoger benämnde trygghet som det viktigaste målet för inskolningen och pedagogernas utsagor utgör en samlad definition av trygghet i studien. Föräldrasamverkan är en viktig del av förskolans verksamhet och grundläggs redan under inskolningsdagarna. Pedagogernas utsagor skiljer sig något mot den tidigare forskningen och den teoretiska ståndpunkten vad gäller inskolning och ålder på barnet. Bland annat gav pedagogerna uttryck för att det är enklare att inskola de yngsta barnen medan Hårsman (1994) belyser det lilla barnets separationsångest. Paralleller går att dras mellan resultatet i föreliggande studie till resultatet i Simonssons och Thorells (2010) studie vad gäller inskolningen som en aktiv process med flera aktiva deltagare.

I denna studie undersöks den föräldraaktiva inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur små barn reagerar på separationen från sina föräldrar efter en föräldraaktiv inskolning. De frågeställningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den föräldraaktva inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder använts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med föräldrar och förskollärare. Studien omfattar fem barn bestående av två pojkar och tre flickor. De fem barnens föräldrar och två föräskollärare ingår även i urvalsgruppen. De fem barnen observerades i förskolan vid två olika tidpunkter efter det att den föräldraaktiva inskolningen var avslutad. Det har genomförts 3 observationer per dag och observationstillfälle. Totalt genomfördes 29 observationer samt 7 intervjuer med 5 föräldrar och 2 förskollärare. Att utgå från anknytningsteorin i kontakten med barn och pedagoger har gett en möjlighet att sätta fokus på barnets roll och separationsreaktioner efter den föräldraaktiva inskolningen. De beteenden som legat i fokus under alla observationer har sin utgångspunkt i anknytningsteorin när det gäller små barns reaktioner på separationer från sin primära anknytningsperson. Resultatet visar att en majoritet av barnen även efter en längre period på förskolan efter en föräldraaktiv inskolning visar starka separationsreaktioner och har ett stort behov av pedagogens närhet och lyhördhet.

Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen är viktigt att tänka på för att kunna uppfylla läroplanens krav om att erbjuda barn och föräldrar en god introduktion i förskolan. För att få de små barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur små barn samspelar med andra människor.Genom intervjuer fick jag veta hur föräldrar och personal tänker. Jag tittade dessuton på forskning om hur den pedagogiska miljön kan påverka inskolningen. Arbetet resulterade i att jag kompletterade min långa erfarenhet av praktiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om små barns samspelsutveckling. Barn har från ettårsåldern förmåga att samspela och att inleda nya nära relationer. Men de har behov av och rätt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insåg vid mina intervjuer hur viktigt det är med tydlig och riklig information till föräldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förväntas av dem i samband med inskolningen. Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsättningar för en god start för såväl barn som föräldrar.

<p>Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen är viktigt att tänka på för att kunna uppfylla läroplanens krav om att erbjuda barn och föräldrar en god introduktion i förskolan.</p><p>För att få de små barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur små barn samspelar med andra människor.Genom intervjuer fick jag veta hur föräldrar och personal tänker. Jag tittade dessuton på forskning om hur den pedagogiska miljön kan påverka inskolningen.</p><p>Arbetet resulterade i att jag kompletterade min långa erfarenhet av praktiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om små barns samspelsutveckling. Barn har från ettårsåldern förmåga att samspela och att inleda nya nära relationer. Men de har behov av och rätt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insåg vid mina intervjuer hur viktigt det är med tydlig och riklig information till föräldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förväntas av dem i samband med inskolningen.</p><p>Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsättningar för en god start för såväl barn som föräldrar.</p>

Syftet med studien är dels att belysa och synliggöra på vilket sätt som ett adopterat barn blir bemött av lärare vid inskolning samt att få en föreställning om hur vårdnadshavarna uppfattar inskolningen. Studien vilar på Bowlbys anknytningsteori och utgår från följande frågor:  På vilket sätt beskriver lärarna en inskolning av adopterade barn?  Hur uppfattar vårdnadshavarna förskolans inskolning? Vi intervjuade två vårdnadshavarpar till adopterade barn och två lärare som har inskolat adopterade barn på förskolan. Barnen som är med i studien var tre respektive fyra år när de började på förskolan. De hade då varit ungefär ett år hos sina vårdnadshavare här i Sverige. Genom att intervjua lärare och vårdnadshavare till adopterade barn har vi fått fram fakta om hur inskolningar kan vara. När vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser är viktiga inslag för en bra inskolning. Både vårdnadshavare och lärare efterlyste kunskap om adopterade barn. De som är adopterade och har bott på barnhem bär med sig erfarenheter som påverkar dem, framförallt i förskolan. Den miljön liknar ofta barnhemsmiljön och väcker känslor hos barnet. Resultatet visar även att vårdnadshavare och lärare bör vara mer lyhörda inför varandra samt att kunskap, förberedelse och tid är viktiga faktorer för en positiv inskolning av ett adopterat barn i förskolan. Genom att ha en anknytningsperson på förskolan kan barnet bygga upp en förtroendefull och trygg relation under inskolningstiden. Resultatet har stöd i forskning och i litteratur.

Det är viktigt att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en varm och trygg start i förskolan. Vårt val att undersöka anknytningskomptens hos pedagoger på förskolan väcktes av de olika debatter och artiklar i tidningar som pågår kring inskolning samt frånvaron av diskussioner kring anknytning. Syftet var att undersöka hur pedagoger upplever barns förmåga att knyta an till pedagogen vid olika inskolningsmodeller samt tydliggöra pedagogernas erfarenheter av dessa alternativformer. Pedagogerna gynnas av att ha en teoretisk samt psykologisk förståelse för hur ett anknytningsmönster ser ut. Pedagogen är den trygga basen som barnet utgår ifrån samt den hamn som de kan återvända till och tanka trygghet. Pedagogen bör också känna till hur den viktiga anknytningen påverkar barnet i framtida relationer. Ett antal pedagoger samt en förskolepsykolog deltog i studien. Vi använde oss av enkäter samt en intervju. Resultatet visar att pedagogerna behöver förändra sitt förhållningssätt till inskolning. Vi menar att kunskapen kring anknytning i hög grad behöver förbättras. Vidare visar vårt resultat på att valet av metod för inskolning vilar på gammal syn på inskolning. En ny syn med nya infallsvinklar med det moderna samhällets inverkan, pedagogers öppenhet för förändring samt ekonomi behövs.

Syftet med arbetet var att beskriva hur pedagoger resonerar kring inskolning i förskolan samt hur man som pedagog arbetar med anknytning under och efter inskolningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare deltog. Det visade sig att alla respondenterna arbetade med den föräldraaktiva inskolningen i sin verksamhet. Det verkar däremot finnas ett ”problem” med hur de ska arbeta med denna metod. För de arbetar olika med organisationen av inskolningen, med anknytning och med separation. Det kan därför vara bra att de olika arbetslagen är väl medvetna om hur de arbetar med inskolning på deras avdelning. Det framkom också att föräldrarna är en betydelsefull del i inskolning för att göra barnet tryggt och för att göra en grund till anknytningsprocessen. Det är viktigt att pedagogerna anpassar inskolningar till individen och inte efter en speciell mall för att det är barnet som är den som ska bli trygg i verksamheten

Syftet med denna studie är att genom ett föräldraperspektiv undersöka hur en inskolning i förskolan kan organiseras, samt hur föräldrarna uppfattade och upplevde dessa. Studien har utforskat vilken betydelse den första kontakten med förskolan hade för föräldrarna, samt vilken betydelse relationsskapande och samverkan hade i samband med inskolningen. I denna kvalitativa studie har åtta föräldrar intervjuats kring sina barns inskolningar i förskolan. Resultatet visar både negativa och positiva upplevelser kring information från förskolan, inskolningsmodell, samverkan med personal samt vidare samarbete kring fortsatt vistelsetid i förskolan. Slutsatsen i denna studie är att trots att inskolningarna såg olika ut på olika förskolor så tillskriver föräldrarna samma önskemål kring vad som är viktigt för dem vid inskolning av sina barn på förskolan. Dessa önskemål handlar om vikten att skapa trygghet för sina barn och samverkan mellan pedagog och förälder.