BakgrundArbetet beskriver relevansen av en god anknytning vid inskolning i förskolan. Samverkan diskuteras och vi fokuserar på relationsskapande mellan familj och förskola. Texten redogör även för föräldrars möjlighet att påverka förskolans verksamhet. En definition av hur en inskolning kan gå till utifrån två skilda modeller beskrivs. De teoretiska utgångspunkterna som använts i studien är det sociokulturella perspektivet som fokuserar på individens sociala utveckling som sker i interaktion med andra individer samt ramfaktorteoretiskt tänkande som begränsar eller lyfter olika ramfaktorer i verksamheten.SyfteMed studien vill vi få inblick i föräldrars uppfattningar kring inskolning samt upplevelser av möjlighet till inflytande och delaktighet i samband med inskolning.MetodSom metod har vi använt oss av en enkät. Studien är kvantitativ med delvis kvalitativ analys i form av en öppen fråga. Undersökningen genomfördes på tre förskolor i Västsverige. Enkäten lämnades ut till 58 föräldrar varav 41 föräldrar besvarade enkäten.ResultatI resultatet redovisas föräldrars upplevelser av inskolning i förskolan. Det framkom att föräldrar efterlyste mer samverkan och möjlighet att påverka upplägget innan inskolningen påbörjades. Föräldrar värdesatte den fysiska kontakten och efterfrågade hembesök och föräldramöte inför inskolning. I en jämförelse mellan två inskolningsmodeller synliggjordes skillnader mellan föräldrars positivt upplevda känslor i påståendefrågorna: jag kunde lita på pedagogerna samt jag kände mig betydelsefull. Utifrån påståendefrågorna bidrar studien till ny forskning som visar att föräldrar som upplevt olika inskolningsmodeller lyfter den föräldraaktiva inskolning som mest fördelaktig ur ett föräldraperspektiv. Vidare ansåg föräldrarna inskolningen som betydelsefull ur ett trygghetsperspektiv för föräldrarna. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Hur kan en inskolning gå till och vad finns det för inskolningsformer ochinskolningsstrukturer? För att barnets första möte med förskolan ska bli så bra som möjligtfinns inskolning att tillgå som är en introduktionstid in i verksamheten. När ett barn kommersom ny till en förskola, behöver pedagogerna ta hänsyn till hans/hennes tidiga anknytning ochutveckling för att på bästa sätt bemöta barnet.SYFTE: Syfte är att undersöka hur inskolningar av de yngsta barnen, 1-3 år på sex olikaförskolor kan gå till, ur sex pedagogers perspektiv.METOD: Vi har använt en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som redskap. Sexpedagoger från förskolans verksamhet intervjuades.RESULTAT: I resultatet framgår att pedagogerna betonar vikten av inskolningensbetydelse, för att det nya barnet ska få en trygg start i förskolan. Trygghet är något sompoängteras som viktigt under inskolningen. Pedagogerna framhåller föräldrars delaktighetunder inskolningen och vikten av att samarbetet med föräldrarna fungerar bra. Ävenåterkommande rutiner är av betydelse för inskolningsbarnet, han/hon känner sig då säkrare iden nya miljön. Vid lämning av barnet på förskolan, är det viktigt med tydliga avsked samt attbarnen blir bemötta och tröstade på sätt de föredrar. Pedagoger fungerar som alternativaomsorgspersoner då barnet visats på förskolan och därför arbetar personalen aktivt med attbygga upp en ömsesidighet mellan sig och barnen. / Uppsatsnivå: C

Introduction in preschool – Interaction between preschool teachers and parents.  Syftet med vår studie har varit att se hur samverkan fungerar mellan förskollärare och vårdnadshavare, samt att se om upplevelserna kring inskolningen var likvärdiga från båda parter. Studien utgår främst från anknytnings teorin och begreppen anknytning och föräldrasamverkan, men även kommunikationsteorin då en stor del av inskolningen handlar om informationsutbyte. Studien utgörs av en kvalitativ metod då vårdnadshavare samt förskollärare gavs möjlighet att svara på enkät och frågeformulär. Förskollärarna intervjuades och vårdnadshavarna fick svara på enkäter angående upplevelserna kring inskolning. Förskollärarna arbetar på den avdelning där de berörda vårdnadshavarna har skolat in sina barn. Förskollärarna belyser vikten av att ha en god kommunikation med vårdnadshavare för att minska risken för missförstånd. Resultatet har analyserats med tidigare forskning och teorianknytning som hjälp. Resultatet visar att vårdnadshavarna var eniga om att deras största orosmoment var att deras barn inte skulle trivas och vara ledsna på förskolan. Svårigheter som synliggjordes i resultatet från förskollärarna var kommunikationsproblem, det vill säga att familjer från andra kulturer har svårt med det svenska språket och att ta till sig och förstå den information som förmedlas vid inskolningens start. Dessa kommunikationsproblem hade förskollärarna olika strategier för att lösa. Med denna studie vill vi ge en bredare förståelse kring vårdnadshavares och förskollärares upplevelser om inskolning.

<p>Syftet med denna uppsats är att få en inblick i pedagogers syn på inskolning. Vi ville ta reda på hur pedagogerna praktiserar sina kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en trygg och positiv start när de börjar skolan. Att ta reda på föräldrarnas uppfattning av inskolning är också en del av syftet i och med att de spelar en viktig roll i inskolningsprocessen. Undersökningsmetoden som vi använde oss av är en empirisk studie. Resultatet bygger på intervjuer med sex pedagoger och insamlade enkäter från 76 föräldrar. De undersökta skolorna använder sig av ett välutarbetat inskolningsschema som var och en av pedagogerna har utvecklat under de åren de har jobbat på skolan. Pedagogerna är välutbildade och engagerade och tillsammans med föräldrarnas hjälp ger barnen en bra start i skolans värld.</p><p>The purpose of this article is to gain an insight into the pedagogue’s views of the adjustment period at the start of school. We wanted to study how the pedagogues exercise their knowledge and experience to give the children a positive and secure start when they begin school. A part of our study is also to understand how parents regard school start due to fact that their involvement plays an important roll in the adjustment period. The article is that of an empirical one. The result is built upon interviews with six pedagogues and information collected from questionnaires from 76 parents. The schools involved used well-prepared adjustment period schedules that each pedagogue had developed during the time they worked with the school. The pedagogues themselves were well-educated and committed and together with the parents give the children the right start when beginning school.</p>

<p>Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation.</p><p>Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper. Därutöver tillfrågades förskollärarna om hur de stimulerar barnens språkutveckling och hur användandet av modersmålsstöd ser ut. Examensarbetet fokuserar på inskolningar av flerspråkiga barn och därför ställdes frågor om hur dessa inskolningar går till, vad som är viktigt att tänka på och vilka skillnader som finns jämfört med en enspråkig inskolning. Resultatet av detta examensarbete är att förskollärare arbetar på ungefär samma sätt vid inskolningar, oavsett barnens modersmål och att det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar. Skillnaden mellan en flerspråkig inskolning och en enspråkig är att förskollärare anser att det är viktigt att använda tolk och språkstöd och även att vara extra tydlig mot föräldrarna och barnen vid en flerspråkig inskolning. Förskollärare samtalar mycket och varierat med barnen i vardagssituationer för att stimulera barnens språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att användningen av modersmålsstöd skiljer sig åt mellan förskolor. Slutsatsen som har gjorts är att majoriteten av förskollärare arbetar i enlighet med det sociokulturella perspektivet, men det görs inte medvetet. Undersökningen visar dock att det finns förskollärare som har uppfattningar och arbetssätt som strider mot det valda perspektivet och den litteratur som använts i litteraturgenomgången. Denna slutsats bygger på en argumentation som finns bland förskollärare om att använda ett förenklat språk vid tal med flerspråkiga barn samt att det är komplicerat att arbeta med dem. Förskollärarnas erfarenhet av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper visade sig inte ha någon betydelse för hur de ser på arbetet med flerspråkiga barn.</p>

Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation. Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper. Därutöver tillfrågades förskollärarna om hur de stimulerar barnens språkutveckling och hur användandet av modersmålsstöd ser ut. Examensarbetet fokuserar på inskolningar av flerspråkiga barn och därför ställdes frågor om hur dessa inskolningar går till, vad som är viktigt att tänka på och vilka skillnader som finns jämfört med en enspråkig inskolning. Resultatet av detta examensarbete är att förskollärare arbetar på ungefär samma sätt vid inskolningar, oavsett barnens modersmål och att det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar. Skillnaden mellan en flerspråkig inskolning och en enspråkig är att förskollärare anser att det är viktigt att använda tolk och språkstöd och även att vara extra tydlig mot föräldrarna och barnen vid en flerspråkig inskolning. Förskollärare samtalar mycket och varierat med barnen i vardagssituationer för att stimulera barnens språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att användningen av modersmålsstöd skiljer sig åt mellan förskolor. Slutsatsen som har gjorts är att majoriteten av förskollärare arbetar i enlighet med det sociokulturella perspektivet, men det görs inte medvetet. Undersökningen visar dock att det finns förskollärare som har uppfattningar och arbetssätt som strider mot det valda perspektivet och den litteratur som använts i litteraturgenomgången. Denna slutsats bygger på en argumentation som finns bland förskollärare om att använda ett förenklat språk vid tal med flerspråkiga barn samt att det är komplicerat att arbeta med dem. Förskollärarnas erfarenhet av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper visade sig inte ha någon betydelse för hur de ser på arbetet med flerspråkiga barn.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i pedagogers syn på inskolning. Vi ville ta reda på hur pedagogerna praktiserar sina kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en trygg och positiv start när de börjar skolan. Att ta reda på föräldrarnas uppfattning av inskolning är också en del av syftet i och med att de spelar en viktig roll i inskolningsprocessen. Undersökningsmetoden som vi använde oss av är en empirisk studie. Resultatet bygger på intervjuer med sex pedagoger och insamlade enkäter från 76 föräldrar. De undersökta skolorna använder sig av ett välutarbetat inskolningsschema som var och en av pedagogerna har utvecklat under de åren de har jobbat på skolan. Pedagogerna är välutbildade och engagerade och tillsammans med föräldrarnas hjälp ger barnen en bra start i skolans värld. The purpose of this article is to gain an insight into the pedagogue’s views of the adjustment period at the start of school. We wanted to study how the pedagogues exercise their knowledge and experience to give the children a positive and secure start when they begin school. A part of our study is also to understand how parents regard school start due to fact that their involvement plays an important roll in the adjustment period. The article is that of an empirical one. The result is built upon interviews with six pedagogues and information collected from questionnaires from 76 parents. The schools involved used well-prepared adjustment period schedules that each pedagogue had developed during the time they worked with the school. The pedagogues themselves were well-educated and committed and together with the parents give the children the right start when beginning school.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader i föräldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre föräldrar som under detsenaste halvåret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrån ett fenomenografiskt perspektivanalyserats där fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och föräldrars upplevelser där samtligamenar att barnets trygghet är det primära målet för inskolningen. Det visar sig attföräldrars oro för barnets välbefinnande efter momentet av att lämna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning. I resultatet framkom det skillnader i pedagogersresonemang och föräldrars upplevelser kring förälderns roll under inskolningen.Pedagogerna ser föräldrars aktiva deltagande som en viktig del under inskolningenmedan föräldrarna ser sin roll mer som ett stöd för barnet under inskolningen tillförskolan. Det framkommer också ur resultatet att pedagogerna inte alltid genomför deinskolningsmodeller som finns framskrivna utan att de anpassas efter barnet,föräldrarnas, förskollärarnas eller verksamhetens behov. Studiens kunskapsbidrag harbetydelse för hur pedagoger kan utveckla kommunikationen mellan samtliga parterunder inskolningen. Kunskapsbidraget handlar också om att, för föräldrar ochpedagoger, öka kunskapen kring tre olika inskolningsmodeller samt att belysa de olikabehov och intressen som kan finnas under inskolningsperioden. / The aim of this study was to examine similarities and differences in parents’experiences and teachers reasoning of the introduction of children with no previousexperience of educational activities in preschool. The reason for this study is all abouthighlighting the different interests and needs that may exist during the introductionperiod. The survey is based on a qualitative approach in the form of six interviews withthree teachers working in preschool, and three parents who in the past six monthintroduced their child to preschool without any experience of the given topic. Thematerial have been analyzed with a phenomenographic perspective, where the focus hasbeen in finding differences and similarities in respondents experiences and reasoning ofthe phenomenon of children´s introduction to preschool. Finally, in the discussion, theempirical results are problematized with the literature that is presented in the sectionbackground. The result showed similarities in teachers reasoning and parentsexperiences where all think that the child´s security is the primary concern for theintroduction period. It turns out that parents concern for the child´s well-being after themoment of leaving the child can be a barrier to the child´s introduction. The resultrevealed differences in teachers reasoning and parents experiences of the parent's roleduring the child’s introduction. Teachers see parent`s active participation as animportant part during induction while parents see their role more as a moral support forthe child. It is also evident from the result that the teachers do not always follow theestablished introduction models. They seem to adapt the models in consideration to thechildren´s, parents, preschool teachers or the organization needs. The knowledge thatthis study contributes is important for how teachers can develop communicationbetween all parties during the child´s introduction to preschool. This study alsoincreases teachers and parents knowledge about three different introduction models andit highlights the different needs and interests that may exist during the induction period.

När barnet ska börja i förskolan kan det vara en stor omställning för hela familjen. Från att barnet varit hemma under lång tid tillsammans med någon av sina föräldrar ska barnet nu få lära känna nya barn och vuxna som de behöver knyta an till. Syftet var att undersöka hur inskolningen utförs och på vilka grunder förskollärarna har valt den inskolningsmodell de praktiserar, samt att undersöka vilken betydelse inskolningen har för det enskilda barnet, barngruppen och familjen. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare och tre föräldrar. Resultatet visar att valet av inskolningsmodeller ser olika ut i förskolorna. Vår tolkning är att valet av modell inte grundas på någon forskning, det har framkommit att pedagogerna i förskolan för diskussioner och även provar olika modeller. Det visade sig även vara vanligt med gruppinskolning och den har tillkommit mycket på grund av att inskolningen inte ska dra ut på tiden och påverka den ordinarie verksamheten under allt för lång tid. Något som alla informanter uttryckte att de vill uppnå med inskolningen är trygghet för barnet och föräldrarna.

Inskolning i förskolan -med fokus på innehåll!Introduktion into preschool - with focus on content! Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är viktigast för förskollärarna i val av inskolningsmetod. De inskolningsmetoder vi valt att undersöka är traditionell inskolningsmetod samt föräldraaktiv inskolningsmetod. Vi valde att intervjua åtta förskollärare vid den här studien, där samtliga hade lång erfarenhet av inskolningar med de yngsta barnen. Studien beskriver vad förskollärare anser är betydelsefullt i val av inskolningsmetod. Det framkom att pedagogerna valde att utgå från sin yrkeserfarenhet, och därtill mixa samman delar från den föräldraaktiva inskolningen samt från den traditionella inskolningen. Ytterligare visade empirin att det var innehållet i inskolningen som var det mest väsentliga. Flertalet pedagoger anpassade också sin inskolning efter familjen samt barnets behov. Det framkom även att inskolningen skulle få ta tid. Pedagogerna belyser även hur viktigt det är att föräldrar och barn får en bra start i förskolan.