Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse för tryggheten och har anknytningsteori och objektrelationsteorin som teoretisk utgångspunkt. Syftet för studien är att synliggöra pedagogernas uppfattningar kring barns anknytning och trygghet under inskolningen i förskolan. Syftet ska därmed få en inblick i hur pedagogerna ser på arbetet för att barnen ska känna trygghet och vad de anser kan påverka deras arbete med att skapa en trygg inskolning. Frågeställningarna är följande: - På vilket sätt anser pedagogerna att anknytningen och tryggheten kan påverka barnen vid inskolningen men även vidare under sin förskoletid? - Hur arbetar pedagogerna i nuläget för att skapa trygghet och anknytning för barnen under inskolningen till förskolan? - Vilka faktorer kan påverka anknytningen vid inskolningen enligt pedagogerna? Studiens metod är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. I analysen framkommer en samstämmig syn hos de fem intervju personerna gällande tryggheten och anknytningens betydelse i förskolan under inskolningstiden. Tryggheten beskrivs som grunden för utveckling och lärande. Betydelsen av anknytning till pedagogen är ett ämne där en delvis varierande och mindre tydlig bild framkommer. Gällande förskollärarnas beskrivningar av hur de arbetar för att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer framkommer ett antal gemensamma strategier hos pedagogerna. Metoder som beskrivs är att bemöta barnen med närhet, lyhördhet, bekräftelse och empati, att ha rutiner, samt att ha en god föräldrasamverkan. Kontakten och bemötandet med föräldern/föräldrarna beskrivs som en stor och viktig aspekt i barnets inskolning. Förskollärarna beskriver även faktorer där de möter svårigheter i arbetet med att tillgodose barnens trygghetsbehov under inskolningen. Stora barngrupper och stor personalomsättning är aspekter som tas upp.

Med denna studie vill vi få mer kunskap kring vårdnadshavarnas syn på inskolningen, deras känslor, upplevelser och perspektiv för att kunna möta upp till eventuella förväntningar så gott som möjligt. Alla barn genomgår en inskolning innan de börjar på förskolan och det är av stor vikt att fokus läggs på denna period, både för barn och vårdnadshavare. Syftet med denna studie är att ta reda på hur samverkan mellan vårdnadshavare och förskola upplevs under inskolningsperioden utifrån vårdnadshavarens upplevelser. De frågor vi kommer utgå ifrån är: Hur samverkar förskolan med hemmet kring inskolning? och hur upplevde vårdnadshavarna känslor, möten och önskemål kring inskolningen? Studien baseras på en kvalitativ metod genom webbenkäter med öppna frågor. Vi ville att vårdnadshavarna skulle kunna svara så utförligt som möjligt på frågorna och genom denna metod fick studien en variation i svaren. Genom att använda webbenkäter gav det oss en bredd i svaren. Utifrån frågeställningar i enkätform fick vi svar på hur vårdnadshavare upplevde inskolningen i form av känslor, samverkan och bemötande. I resultatet framkommer att vårdnadshavarna generellt är nöjda med förskolan och pedagogernas bemötande kopplat till inskolningen. Inskolningen är en känslofylld period där vårdnadshavarna upplevde sorg, glädje, ångest och olika förväntningar. Dessa nyckelord var de som förekom mest av alla känslor som vårdnadshavarna beskrev. Samverkan är en punkt som anses viktigt även för vårdnadshavarna och att denna framkommer i varierade former som exempelvis inskolningssamtal, uppföljningssamtal och den dagliga kontakten i verksamheten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver inskolnings­processen i förskolan. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Teoretisk utgångspunkt i studien är ett norm­kritiskt perspektiv och anknytningsteorin. Analysmetoden i studien är tematisk. Fokus i ana­lys­metoden är centrala teman och subteman. I resultatet lyfter deltagarna tre områden kring inskolningsprocessen. Dessa är hur förskollärare förhåller sig till olika inskolningsformer, familjer med annat modersmål och hur de ser på föräldra­samverkan. Slutsatserna av denna studie är att förskollärarnas förhållnings­­sätt är viktigt för hur inskolnings­processen gen­omförs. Vårdnads­havares delaktighet och inflytande under inskol­nings­­­­­processen är också beroende av förskollärarnas förhållningssätt, och vilket normsystem för­skolan har.

Syftet med denna studie var att undersöka åtta förskollärares uppfattning om begreppet anknytning i förskolan. Metoden för studien är kvalitativ, åtta semistrukturerade intervjuer gjordes. Resultatet i studien visar tydligt att förskollärarna som intervjuats kopplar anknytning till trygghet. Utmaningarna som förskollärarna ser är vårdnadshavares inställning till förskolan, barngruppens storlek, språket och tidsbrist. De möjligheter som förskollärarna ser är att de kan påverka barnets anknytning genom att anpassa sitt förhållningssätt och bemötande.

BakgrundDenna studie behandlar pedagogers sätt att bemöta och skapa kontakt med barn, äldre än tre år, vid inskolning/överinskolning. Litteratur och forskning kring äldre barns start i förskolan är väldigt sparsamt förekommande vilket ökade vårt intresse allt eftersom mer information hittades. Vi utgår från Sterns teori om barns utveckling och de fem domäner som relaterar till barnets upplevelse av sig själv; samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteVårt syfte är att undersöka pedagogers tankar kring sitt sätt att samspela och knyta kontakt till barn mellan tre och sex år vid inskolning/överinskolning.MetodStudien utgår från en kvalitativ fenomenografisk ansats där verktyget self report använts för att undersöka respondenternas upplevelser kring ett fenomen. Tretton pedagoger deltog i studien.ResultatResultatet i studien visar vikten av engagerade pedagoger i samband med inskolning/ överinskolning av barn äldre än tre år och att hela arbetslaget behöver vara involverade. Vidare visar resultatet skillnader på hur man skolar in ett yngre och ett äldre barn. När ett yngre barn skolas in är det den nära känslomässiga och fysiska kontakten som är i fokus, och när ett äldre barn skolas in är det samtalet, leken och de nya kamraterna som visar sig vara det primära. Studien visar också att uppfattningen är den att pedagogerna anser det svårare att komma känslomässigt nära ett äldre barn. Pedagogerna i studien anser det mer krävande att skola in ett äldre barn utifrån just dessa ovannämnda skillnader. Kontakten med föräldrarna är oerhört viktig enligt resultatet och det visar att deras inställning till inskolningen/överinskolningen speglar av sig på barnet och kan påverka hur det går. / Program: Lärarutbildningen

<p>Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Förskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen. Barns förståelse för olika fenomen i deras omvärld skulle utvecklas genom lärarens aktiva engagemang runt vardagliga upplevelser. Enligt Skolverket (2009) är uppgiften som förskolan har idag att lägga grunden för ett livslångt lärande och vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. I förskolan ges lek, skapande och utforskande stort utrymme. För alla barn som deltar ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik.</p><p> </p><p>Syftet med denna studie är att studera synen på inskolning förr och nu. I studien vill vi undersöka pedagogers och föräldrars upplevelser av inskolning och vad de anser är viktigt vid inskolningen. Vi har gjort en jämförandestudie utifrån litteraturen och intervjuer med pedagoger som arbetat längre än tio år i förskolan, föräldrar som skolade in sina barn för mer än tio år sedan och föräldrar som nyligen skolat in sina barn. I vår studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Dessa har utförts på de tolv respondenterna. Utifrån syfte och frågeställningar har vi bearbetat och jämfört intervjuresultaten med det som framkommit i litteraturstudierna.</p><p>Studiernas teoretiska utgångspunkter baseras på forskarna Daniel Sterns och John Bowlbys teorier. Deras forskning visar att anknytning, trygghet och samspel är centrala begrepp när det gäller barns känslomässiga utveckling. Enligt Stern bygger barn upp sin inre värld utifrån de upplevelser och det samspel som barnets omgivning har förmåga att skapa med barnet. Bowlby visar i sin forskning på hur grundläggande anknytningen är för barnets utveckling. I litteraturstudierna framkommer att barn behöver nära och stabila känslomässiga bindningar till vuxna. Det mest betydelsefulla för barnets utveckling är samspelet mellan barnet och föräldrarna, pedagogerna och andra viktiga vuxna i barnets närhet. Hur barnet kommer att uppfatta sig själv och sin omgivning avgörs av de vuxnas förhållningssätt och samspelets karaktär. Niss (1988) framhåller att förskolan och hemmet ska komplettera varandra. Det mest betydelsefulla under inskolningen är att det skapas goda relationer mellan pedagogerna och barnet för att barnet ska känna trygghet då föräldrarna lämnar barnet. Enligt läroplanen Lpfö98 ska förskolan ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde.</p><p>Det har blivit synligt i studierna att inskolningen är betydelsefull och att tryggheten är det väsentliga, både för barn och för föräldrar. En individanpassad inskolning utifrån förskolans förutsättningar samt barnets och föräldrarnas behov efterfrågas idag. Föräldrarnas delaktighet och möjlighet att påverka har blivit mer framträdande, även relationen mellan pedagoger och föräldrar har utvecklats positivt. Lyhördhet har lyfts fram som den viktigaste egenskapen hos en pedagog vid inskolningen.<em>Nyckelord: anknytning, förskola, inskolning, samspel, trygghet.</em></p><p><strong></strong></p>

<p>Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. Där en jämförelse gjorts mellan två skilda inskolningsmetoder. Föräldraaktiv inskolning och individuell inskolning. Föräldraaktiv inskolning innebär att föräldern är aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pågår. Individuell inskolning pågår under två veckor och innebär att föräldern är passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har föräldrar och personal för upplevelser av dessa två skilda metoder?</p>

Lundgren, Johanna &amp; Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning Förskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen. Barns förståelse för olika fenomen i deras omvärld skulle utvecklas genom lärarens aktiva engagemang runt vardagliga upplevelser. Enligt Skolverket (2009) är uppgiften som förskolan har idag att lägga grunden för ett livslångt lärande och vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. I förskolan ges lek, skapande och utforskande stort utrymme. För alla barn som deltar ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik.   Syftet med denna studie är att studera synen på inskolning förr och nu. I studien vill vi undersöka pedagogers och föräldrars upplevelser av inskolning och vad de anser är viktigt vid inskolningen. Vi har gjort en jämförandestudie utifrån litteraturen och intervjuer med pedagoger som arbetat längre än tio år i förskolan, föräldrar som skolade in sina barn för mer än tio år sedan och föräldrar som nyligen skolat in sina barn. I vår studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Dessa har utförts på de tolv respondenterna. Utifrån syfte och frågeställningar har vi bearbetat och jämfört intervjuresultaten med det som framkommit i litteraturstudierna. Studiernas teoretiska utgångspunkter baseras på forskarna Daniel Sterns och John Bowlbys teorier. Deras forskning visar att anknytning, trygghet och samspel är centrala begrepp när det gäller barns känslomässiga utveckling. Enligt Stern bygger barn upp sin inre värld utifrån de upplevelser och det samspel som barnets omgivning har förmåga att skapa med barnet. Bowlby visar i sin forskning på hur grundläggande anknytningen är för barnets utveckling. I litteraturstudierna framkommer att barn behöver nära och stabila känslomässiga bindningar till vuxna. Det mest betydelsefulla för barnets utveckling är samspelet mellan barnet och föräldrarna, pedagogerna och andra viktiga vuxna i barnets närhet. Hur barnet kommer att uppfatta sig själv och sin omgivning avgörs av de vuxnas förhållningssätt och samspelets karaktär. Niss (1988) framhåller att förskolan och hemmet ska komplettera varandra. Det mest betydelsefulla under inskolningen är att det skapas goda relationer mellan pedagogerna och barnet för att barnet ska känna trygghet då föräldrarna lämnar barnet. Enligt läroplanen Lpfö98 ska förskolan ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Det har blivit synligt i studierna att inskolningen är betydelsefull och att tryggheten är det väsentliga, både för barn och för föräldrar. En individanpassad inskolning utifrån förskolans förutsättningar samt barnets och föräldrarnas behov efterfrågas idag. Föräldrarnas delaktighet och möjlighet att påverka har blivit mer framträdande, även relationen mellan pedagoger och föräldrar har utvecklats positivt. Lyhördhet har lyfts fram som den viktigaste egenskapen hos en pedagog vid inskolningen.Nyckelord: anknytning, förskola, inskolning, samspel, trygghet.

Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. Där en jämförelse gjorts mellan två skilda inskolningsmetoder. Föräldraaktiv inskolning och individuell inskolning. Föräldraaktiv inskolning innebär att föräldern är aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pågår. Individuell inskolning pågår under två veckor och innebär att föräldern är passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har föräldrar och personal för upplevelser av dessa två skilda metoder?

Syfte: Syftet med studien var att redogöra för vad vårdnadshavare, pedagoger från förskolan och skolan upplever att syftet med överinskolningen är och vem den är till för. Studien ville ge en inblick i de förväntningar som kan finnas kring överinskolningsperioden från pedagoger och vårdnadshavre.   Teori och metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i studien. Intervjuer hölls med vårdnadshavare och enkäter med pedagoger från förskolan och skolan för att skapa förståelse för hur respondenterna i studien upplevde överinskolningen. Resultat: Studien visade att pedagoger och vårdnadshavare både har gemensamma sätt att se på överinskolningen men också områden där de skiljer sig. Överinskolningens syfte har i studien visat på två tydliga mål. Främst skall den leda till att barnen blir trygga i den nya skolformen men den skall också ge information till skolan för att kunna bemöta varje elev utifrån dess kunskaper och behov.