AbstractStudien har utgått ifrån syftet som handlar om pedagogers uppfattning om ålderns betydelse för inskolning. Vi gjorde en kvalitativ studie av fem pedagoger som besvarade intervjufrågor som baserades på våra frågeställningar: Vilka förhållningssätt och strategier har pedagoger vid inskolning av olika åldrar? Vilka erfarenheter har pedagoger av inskolning av barn i olika åldrar? Vilken uppfattning har pedagoger om vårdnadshavarens roll när det gäller inskolning och ålder? För att sedan kunna analysera empirin med hjälp av att koppla den till de olika teoretiska begreppen ur anknytningsteorin. Resultatet i studien från de fem pedagogerna som deltog i undersökningen hittar vi mycket gemensamt i forskningen. Där bland annat pedagogerna anser att skapa trygghet och en trygg anknytningsrelation kommer på första plats oavsett barnens ålder vid inskolning, samt närhet är det främsta arbetssättet som alla pedagoger föredrar. Det finns olika typer av svårigheter som uppkommer under inskolningen, det skiljer sig en del mellan barnen som är under två år och de barnen som är äldre än två år. Men barnens ålder påverkar inte hur inskolningen kommer bli, utan det handlar mer om vilka metoder pedagogerna kan använda beroende på barnens ålder, detta för att skapa förståelse hos barnen i pedagogiken. Däremot har föräldrars uppförande stor påverkan om hur inskolningen ser ut för barnen, där föräldraaktivinskolning b.la har en positiv påverkan i det pedagogiska arbetet enligt pedagogerna, vilket också har benämnts i delar av forskningen.Sammanfattningsvis av arbetets resultat är att pedagoger ska kunna vara lyhörda och fylla barnens behov genom att hela tiden försöka vara engagerade och kontinuerligt närvarande för barnen oavsett åldrar. Detta möjliggör att barnen kan känna sig trygga av pedagogernas närhet och mottaglighet, som de sedan kan knyta an till. Nyckelord: Anknytning, Behov, Inskolning, Närhet, Trygghet.

Syftet med denna studie är att söka svar på hur pedagoger i förskolan organiserar inskolningen för de yngsta barnen, så att barnet ska få en så trygg anknytning som möjligt till pedagogerna på förskolan. Vi vill även öka medvetenheten kring vilka faktorer som kan påverka inskolningsprocessen och hur detta kan påverka barnets möjlighet till att knyta nära känslomässiga relationer. Vår teoretiska utgångspunkt i studien har varit anknytningsteorin samt omsorgsetik. Genom semistrukturerade intervjuer ville vi få en bredare och djupare förståelse av hur erfarna pedagogerna tänker kring dessa frågor. Resultatet av vår studie visar på att det finns faktorer som kan påverkar hur väl pedagogerna lyckas få barnet att knyta an till dem. Barngruppens storlek påverkar barnets möjlighet till att etablera trygga relationer, att ha en kontinuitet i personalgruppen var en faktor som var av vikt för att skapa en trygg anknytning. Informanterna har förståelse för hur viktigt det är att barnet får förutsättningar så att de kan knyta an till dem som anknytningspedagog. I nuläget jobbar samtliga efter den föräldraaktiva inskolningen men de är överens om att det viktigaste i arbetet med att skapa nära trygga relationer med barnet och vårdnadshavarna är deras förhållningssätt. Hur de bemöter, känner av och förstår vad varje barn behöver för att lära, våga utforska och utvecklas. Studiens huvudsakliga slutsats är att pedagoger i förskolan behöver ha kunskap om anknytningsmönster och omsorgsetik för att förstå barns olika beteenden och därigenom kunna bemöta varje barns behov.

Syftet med studien är att lyfta vårdnadshavares röster i fråga om inskolning av deras barn i förskolan, hur delaktiga de upplever sig vara samt hur delaktiga de önskat och förväntat sig vara i processen. Studien är kvalitativ och har genom semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare ämnat att lyfta deras röster kring inskolningen, som de tidigare hörts förhållandevis lite kring. Vi har velat skapa ytterligare förståelse kring hur kommunikation och delaktighet ser ut vid inskolning och hur det vidare förstås i relation till barnets anknytningsrelationer till pedagogen. Vidare ville vi undersöka vad det finns för önskemål kring inskolningen hos vårdnadshavare samt vilka förutsättningar våra deltagares inskolningar har haft. Samt synliggöra hur samverkan mellan pedagog och vårdnadshavare har sett ut under inskolningsprocessen, och hur vårdnadshavare upplever att det har påverkat barnets möjlighet att skapa en trygg anknytning och omsorgsrelation till pedagogen. Intervjuerna har bearbetats, analyserats och studerats genom anknytningsteorin och omsorgsetiken. Resultatet av studien har visat på en önskan om tydlig kommunikation mellan vårdnadshavare och pedagog innan och under inskolningen, för att skapa trygghet hos vårdnadshavaren att lämna sitt barn i förskolans händer. Studien visar att kommunikation är grundläggande för att vårdnadshavaren skall känna sig delaktig i inskolningsprocessen, oavsett om det gäller föräldraaktiv- eller traditionell inskolning. Det framkommer också i resultatet att längden på inskolning kan tänkas vara av mindre relevans så länge barn och pedagog hinner skapa en anknytning- och omsorgsrelation sinsemellan innan vårdnadshavaren lämnar.

Syftet med denna studie vara att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter och uppfattningar av inskolning och inskolningens betydelse för barnets anknytning i förskolan. Detta är en kvalitativ intervjustudie som är utförd med totalt åtta pedagoger i tre olika kommuner i Sverige. I resultatet framkommer det att pedagogerna har erfarenhet av olika inskolningsmetoder och att dessa metoder anpassas efter varje familj som ska inskolas i förskolan. För att kunna utveckla en anknytning till barnet under inskolningen uttrycker pedagogerna att pedagogens förhållningssätt anses vara avgörande men även vårdnadshavare ses som en viktig del i detta. De beskriver attbarnetintealltid                 hinner utveckla en trygg anknytning under inskolningsperioden då pedagogernas uppfattningar är att det tar tid att utveckla en anknytning. / <p>2019-12-20</p>

Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa trygghet för de yngre barnen vid inskolning. Utifrån valt syfte har tre frågeställningar utformats: Hur definieras begreppet trygghet vid inskolning, Hur arbetar förskollärare med att skapa anknytning vid inskolning samt Vilka utmaningar och möjligheter identifieras vid skapandet av trygghet för barn vid inskolning. Frågeställningarna utformades på ett sådant sätt för att kunna ta reda på hur förskollärare ser på trygghet, anknytning, utmaningar och möjligheter, samt om de använder olika strategier i arbetet för att skapa trygghet vid inskolning. Bowlbys (2010) anknytningsteori har använts tillsammans med begrepp som tillhör teorin, samt begrepp som kan relateras till förskolans verksamhet. Det har gjorts för att kunna analysera resultatet ur ett helhetsperspektiv, där delar av resultatet har valts ut som ansetts viktiga för att kunna få fram förskollärarnas olika tankar och uppfattningar om studiens valda forskningsområde. Studien byggdes på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare i en kommun från olika förskolor. Det var för att ta reda på hur förskollärarna ser på trygghetsskapandet under inskolningstiden i olika verksamheter. I resultatet framkom det att förskollärarna har en gemensam syn på hur viktig roll tryggheten spelar under inskolningen. Resultatet visade även hur samverkan med vårdnadshavare kan vara avgörande för hur barnen kommer uppleva denna period. Vidare framkom det i resultatet även olika strategier förskollärarna använder sig av i skapandet av trygghet. Dessa olikheter som kommit fram i studien innefattar förskollärarnas olika arbetssätt och inskolningsmetoder samt hur de arbetar med anknytning till varje enskilt barn i verksamheten.

BakgrundDet är en skyldighet att som legitimerad sjuksköterska arbeta för en säker vård, genom att identifiera säkerhetsrisker i den egna vårdmiljön och rapportera dessa som avvikelser. Trots att avvikelserapportering är att lagstadgat krav väljer många sjuksköterskor att inte rapportera avvikelser.  Syftet Studiens syfte är att beskriva inskolningens och vårdkulturens betydelse för den nyutexaminerade sjuksköterskans inställning till avvikelserapportering.  Metod Studien är en intervjustudie, där semistrukturerade intervjuer hölls med sex nyutexaminerade sjuksköterskor som hade arbetat mellan tre månader och två år. Dataanalysen utfördes genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Deltagarna i studien uttryckte en positiv åsikt om avvikelserapportering och dess syfte, men väljer ändå att inte alltid rapportera avvikelser som identifieras. Resultatet indikerar att bristen på introduktion till avvikelserapportering under inskolningen leder till kunskapsbrist och en osäkerhet kring avvikelserapportering, vilket påverkar intervjudeltagarnas inställning till avvikelserapportering. Även vårdkulturen har betydelse, där olustkänslor, påverkan av medarbetare och brist på återkoppling verkar vara faktorer som påverkar inställningen hos studiens deltagare. Slutsats Utifrån det som presenterats i den här studien finns grund för att hävda att den nyutexaminerade sjuksköterskans inställning till avvikelserapportering påverkas av flera faktorer i såväl inskolningens utformning som i vårdkulturen. En förbättrad inskolning och en vårdkultur där avvikelserapportering uppmuntras skulle kunna leda till att sjuksköterskan i större utsträckning väljer att rapportera avvikelser som uppstår. Den kan i sin tur skapa förutsättningar för både en tryggare arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet, vilket är en av hälso- och sjukvårdens viktigaste kvaliteter.

Uppsatsen ; Inskolningens betydelse för det livslånga lärandet av Malmqvist, Annika & Svensson, Sandra handlar om inskolning i förskola och skola. Den belyser barns, föräldrars och pedagogers känslor och tankar kring inskolningen. Barn och föräldrars rätt till trygghet och information ligger som grund för uppsatsen. Vi har utgått från frågeställningarna: Varför har vi inskolning i förskolan? Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Behövs inskolningen i förskolan/skolan? Syftet är att vi vill skaffa oss den kunskap som krävs för att kunna ge barn och föräldrar den start i förskola och skola som de har rätt till. En bra start där barnen känner sig trygga i förskolan och skolan anses enligt gällande styrdokument Lpo ´94 och Lpfö ´98 samt aktuell litteratur och forskning ligga till grund för ett livslångt lärande. Denna undersökning baseras på intervjuer av pedagoger och barn samt av enkätsvar från föräldrar. I analysen har vi även använt oss av litteratur. Viktigaste resultaten pekar på hur viktigt det är att samverkan fungerar mellan föräldrar och pedagoger i förskolan och skolan.Studiens slutsatser pekar på att den samverkan mellan hem och förskola som Lpfö´98 föreskriver fungerar i högre omfattning än motsvarigheten mellan hem och skola.

Studien syftade till att få en fördjupad förståelse för åtta föräldrars perspektiv på föräldraaktiv inskolning i förskolan, vilket har studerats ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Studien utgick från en kvalitativ ansats genom semi-strukturerade intervjuer, via telefon eller zoom. Resultatet visar att föräldrarna upplever den föräldraaktiva inskolningen på olika sätt, vad gäller information, mottagandet och genomförandet. Det synliggörs vidare att föräldrarna upplever en osäkerhet kring såväl sin egen- som förskolepersonalens roll i inskolningen. Studiens slutsats är att föräldrarnas upplevelse av föräldraaktiv inskolning grundas utifrån de förutsättningar som givits och där kommunikation identifierats som en grundläggande förutsättning för trygghetsskapande.

Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen. Resultatet av undersökningen pekar på att pedagoger ifrågasätter anknytningspedagogens betydelse samt att det blivit vanligare med det vi kallar abrupt separation. Enkätresultatet visar en ökning av den föräldraaktiva inskolningsmodellen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger och föräldrar ser på anknytning och inskolning i förskolan. Vi vill nå fram till den erfarenhet pedagoger och föräldrar har från barns första möte med förskolan, samt betydelsen av anknytning för barnets fortsatta tid på förskolan. Inskolningen som sker i förskolan anser vi vara en viktig del för att barnet sedan ska känna sig tryggt där. För att ta del av pedagogers erfarenheter valde vi att utföra enskilda intervjuer och för att få fram föräldrars erfarenheter valde vi att använda oss av enkäter med öppna frågor. Vi har utgått ifrån Bowlbys teori om anknytning samt vikten av den trygga basen för yngre barn och har kompletterat med studier som bygger på anknytningsteorin. De resultat och slutsatser vi har kommit fram till är att föräldrarna har många tankar, känslor och förväntningar i samband med en inskolning, pedagogernas förhållningssätt och bemötande blir därför viktigt. Föräldrarna anser att det är viktigt att barnet knyter an till en pedagog då barnet vistas många timmar i förskolan och behöver en vuxens närhet och trygghet. Pedagogerna betonar att den anknytning som sker i samband med inskolning är helt avgörande för barnets kommande tid på förskolan och den anknytning som sker i förskolan inte ska ersätta föräldrarnas roll utan komplettera den omvårdnad som föräldrarna ger hemma. Föräldrarna menar att trygghet är lika viktigt för dem som för deras barn och betonar att trygga föräldrar speglar trygga barn, och tvärtom.