Interaktiva skrivtavlor är en resurs som finns i många svenska skolor idag. Ett problem är att många lärare inte vet hur man skall använda interaktiva skrivtavlor i sin undervisning.  Den här uppsatsen syftar till att redogöra för hur en lärare som är van vid interaktiva skrivtavlor använder den i sin undervisning. Uppsatsen redogör också för hur både lärare och elever ser på användningen av interaktiva skrivtavlor. Uppsatsens frågeställningar berör hur tavlan används i klassrummet, vilka problem och möjligheter den vana läraren ser hos interaktiva skrivtavlor, samt vilka problem och möjligheter eleverna ser hos interaktiva skrivtavlor. Metoden i uppsatsen är kvalitativ och består av en kombination av klassrumsobservationer och intervjuer. Två intervjuer utfördes: en semi-strukturerad intervju med lärare, samt en gruppintervju med tre elever. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i klassrumsobservationerna. Resultatet av studien visar att den interaktiva skrivtavlan används av både lärare och elever i klassrummet. I observationerna används tavlan främst som ett presentationsverktyg. Resultaten av studien tyder på att en positiv effekt av interaktiva skrivtavlor är att elever känner sig mer motiverade till skolarbete. Det framkommer också att det som läraren ser som den största fördelen med interaktiva skrivtavlor är deras möjlighet att samla många resurser på en plats i klassrummet. Negativa aspekter som framkommer i studien är att elever ofta får problem med huvudvärk då undervisningen sker med en interaktiv skrivtavla. För att undkomma detta problem kan man behöva förändra hur klassrummet idag är utformat.

Title: Interactive whiteboard in mathematics education Author: Bc. Jan Cendelín Department:Department of Mathematics Education Supervisor: RNDr. Antonín Slavík, Ph.D., Department of Mathematics Education Abstract: The development of modern technology is very fast. Almost everyone uses the technology at work and at home as well. So it is not unexpected that the technology gets into education at schools. This thesis focuses on the education of modern mathematics, and especially on the use of the interactive whiteboard. The thesis is not only for teachers who can work with an interactive whiteboard, but also for teachers without the access to this technology who can enrich information about Web sites that can be used in their preparation, or projected on an overhead projector during class. Keywords:Interactive whiteboard, teaching materials, website, modern teaching

v anglickém jazyce: This Diploma thesis aim is to describe the issue of the interactive whiteboard use, as well as its advantages and disadvantages at the lessons of Music. The goal of the Theoretical part is to cover the history of the interactive whiteboard application, the main types of boards, their characteristics, programmes, available learning programmes etc. The Practical part offers several personal examples of the work with the interactive board proven to be successful in my educational music practice. A research of the use of the interactive whiteboard by the primary teachers at a chosen sample of elementary schools will also be included.

<p>Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som <em>Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla,</em> där den andra kategorin var vanligast. Jag har i mina studier sett att lärare är mycket positiva till tavlan och också använder många funktioner den har. Dock skulle lärarnas användning av tavlan även vara möjlig med en dator kopplad till en projektor. Behovet av utbildning är stort enligt lärarna själva och även enligt mina slutsatser. Jag anser att utbildning eller fortbildning bör röra både det tekniska, praktiska och det pedagogiska planet. Det är viktigt att man diskuterar och reflekterar över sin egen undervisning med tavlan i klassrummet och hur man med hjälp av tavlans alla möjligheter kan involvera eleverna mer och arbeta mot en god lärande miljö.</p>

<p>Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvis</p><p>datorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk. Whiteboard, men i princip utgör den via den</p><p>projicerade bilden en förlängning av datorns bildskärm samtidigt som möjlighet finns att via tavlan styra vad som visas. Vid litteraturgenomgång har framkommit att Storbritanniens satsning på IT i skolan har fått stort genomslag via införandet av den IAT:n i näst intill varje klassrum. Det som framkommit i både studiens litteraturgenomgång och resultatdel är bland annat vikten av utbildning gällande IAT:ns teknik och funktioner. Syftet med detta</p><p>examensarbete är att studera en pedagogs användande, för- och nackdelar med IAT:n som ett pedagogiskt verktyg. De frågeställningar som ställts i studien är: Hur använder en pedagog den interaktiva tavlan? och Vilka eventuella för- och nackdelar finns?</p><p>I studien som utförts har data samlats in och där källorna som använts för datainsamlingen har varit (a) videoupptagning,</p><p>(b) ostrukturerad intervju och (c) analyser av datakällor.</p><p>Videoupptagningarna genomfördes i klassrummets befintliga miljö vid sju olika lektionstillfällen och där ämnena varierade. Den ostrukturerade intervjun som var baserad på temafrågor utfördes med pedagogen och pågick i cirka 50 minuter. (A) Analys av videoupptagningar och intervju utfördes av författarna som studerade de data som framkommit av källorna och vid ett senare tillfälle utfördes även en (B) analys av videoupptagningarna. Denna utfördes av pedagogen som fick möjlighet att reflektera och kommentera över sitt eget agerande. Vid datainsamlingen har utgångspunkterna för temafrågorna varit de frågeställningar som legat till grund för studiens syfte.</p><p>En intressant aspekt som framkommit i studien är vilken inverkan IAT:n fått på undervisningseffektiviteten, vilket kan få både positiv och negativ effekt. En negativ effekt kan vara om hastigheten på undervisningen går för fort fram för att eleverna skall hinna</p><p>befästa sina kunskaper. En positiv effekt som framkommer är att pedagogen kan vinna tid när denne planerar och förbereder sin undervisning. Ett annat viktig påpekande som framkommit i denna studie är att pedagogen bör planera och lägga upp undervisningen så att eleverna känner sig delaktiga och engagerade i den nya tekniken. De skall känna att IAT:n även är deras verktyg och inte bara pedagogens. Engagemang från eleverna kan åstadkommas på många olika sätt. Det gäller för pedagogerna att hitta en bra väg som passar alla olika individer och detta kan åstadkommas genom att hitta elevernas olika intressen och utifrån dessa planera undervisningen. I studien har uppmärksammats att det som behövs för att kunna använda tekniken till fullo är utbildning och ett intresse från pedagogen.</p>

Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvis datorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk. Whiteboard, men i princip utgör den via den projicerade bilden en förlängning av datorns bildskärm samtidigt som möjlighet finns att via tavlan styra vad som visas. Vid litteraturgenomgång har framkommit att Storbritanniens satsning på IT i skolan har fått stort genomslag via införandet av den IAT:n i näst intill varje klassrum. Det som framkommit i både studiens litteraturgenomgång och resultatdel är bland annat vikten av utbildning gällande IAT:ns teknik och funktioner. Syftet med detta examensarbete är att studera en pedagogs användande, för- och nackdelar med IAT:n som ett pedagogiskt verktyg. De frågeställningar som ställts i studien är: Hur använder en pedagog den interaktiva tavlan? och Vilka eventuella för- och nackdelar finns? I studien som utförts har data samlats in och där källorna som använts för datainsamlingen har varit (a) videoupptagning, (b) ostrukturerad intervju och (c) analyser av datakällor. Videoupptagningarna genomfördes i klassrummets befintliga miljö vid sju olika lektionstillfällen och där ämnena varierade. Den ostrukturerade intervjun som var baserad på temafrågor utfördes med pedagogen och pågick i cirka 50 minuter. (A) Analys av videoupptagningar och intervju utfördes av författarna som studerade de data som framkommit av källorna och vid ett senare tillfälle utfördes även en (B) analys av videoupptagningarna. Denna utfördes av pedagogen som fick möjlighet att reflektera och kommentera över sitt eget agerande. Vid datainsamlingen har utgångspunkterna för temafrågorna varit de frågeställningar som legat till grund för studiens syfte. En intressant aspekt som framkommit i studien är vilken inverkan IAT:n fått på undervisningseffektiviteten, vilket kan få både positiv och negativ effekt. En negativ effekt kan vara om hastigheten på undervisningen går för fort fram för att eleverna skall hinna befästa sina kunskaper. En positiv effekt som framkommer är att pedagogen kan vinna tid när denne planerar och förbereder sin undervisning. Ett annat viktig påpekande som framkommit i denna studie är att pedagogen bör planera och lägga upp undervisningen så att eleverna känner sig delaktiga och engagerade i den nya tekniken. De skall känna att IAT:n även är deras verktyg och inte bara pedagogens. Engagemang från eleverna kan åstadkommas på många olika sätt. Det gäller för pedagogerna att hitta en bra väg som passar alla olika individer och detta kan åstadkommas genom att hitta elevernas olika intressen och utifrån dessa planera undervisningen. I studien har uppmärksammats att det som behövs för att kunna använda tekniken till fullo är utbildning och ett intresse från pedagogen.

Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla, där den andra kategorin var vanligast. Jag har i mina studier sett att lärare är mycket positiva till tavlan och också använder många funktioner den har. Dock skulle lärarnas användning av tavlan även vara möjlig med en dator kopplad till en projektor. Behovet av utbildning är stort enligt lärarna själva och även enligt mina slutsatser. Jag anser att utbildning eller fortbildning bör röra både det tekniska, praktiska och det pedagogiska planet. Det är viktigt att man diskuterar och reflekterar över sin egen undervisning med tavlan i klassrummet och hur man med hjälp av tavlans alla möjligheter kan involvera eleverna mer och arbeta mot en god lärande miljö.

The aim of this study was to investigate the effects of using interactive whiteboard and computer technology on graduate language and mathematics student&rsquo / performance in quadratic equation functions graphics. Two groups of language and mathematics graduate students were selected for the study / one for experimental group and the other for control group. The experimental group consists of 32 students, and control group consists of 33 students. The control group is thought by traditional learning whereas the experimental group is thought the same topic by interactive whiteboard and computer technology. Graphic Achievement Test (GAT), Attitudes toward Technology Scale (ATTS) and Attitude toward Mathematics Scale (ATMS) and interviews were used as a data collection instruments. GAT applied as a pre-test, post-test and delayed post-test on both of the groups. However the attitudes scales applied only experimental group before and after the treatment.

Η εργασία αυτή παρουσιάζει έξι (6) διδακτικά σενάρια τα οποία έχουν σχεδιαστεί για τη διδασκαλία της γλώσσας σε μαθητές που φοιτούν στη Στ΄ τάξη του Δημοτικού Σχολείου. Σκοπός αυτής της εργασίας είναι να τονίσει ότι τα διδακτικά σενάρια, ως μέθοδος διδασκαλίας, μπορούν αποτελεσματικά να βοηθήσουν την εκπαιδευτική διαδικασία. Πιο συγκεκριμένα ακόμη, τα ψηφιακά μέσα και ειδικότερα ο διαδραστικός πίνακας δίνουν τη δυνατότητα σε όλους τους μαθητές να συμμετέχουν ενεργά στην εκπαιδευτική διαδικασία μέσα από την ανακαλυπτική μάθηση. / This study presents six (6) instructional scenarios that have been designed for the language tutoring in students that study at the 6th grade of Elementary School. The purpose of this study is to point out that instructional scenarios, as teaching method, can really be effective at the educational procedure. More specifically, digital media and especially the interactive whiteboard give the ability to all students to participate actively in the educational procedure through the discovery learning.

The purpose of this document is to design and record a Kindergarten visual arts unit using the Activboard to determine how student achievement, motivation, and interest are impacted. Methods of data collection include both observational recording and student interviews. The Activboard facilitates a highly interactive study of the art curriculum and data collected throughout the unit indicates a positive impact on student achievement, motivation, and interest.