No description available.

Denna studie kretsar kring tre andraspråkselevers samtal om texter. Studien är inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrån frågeställningarna: Hur påverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andraspråkselever? Hur påverkar elevers textsamtal kvaliteten på skriftlig produktion av berättande text? Vad kan jag som lärare göra för att utveckla min nuvarande undervisning? De metoder som använts är dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framväxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som använts är dels utifrån Holmberg & Wirdenäs (2010) och dels utifrån Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5). Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men också avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berättelse kan utvecklas. Textanalysen visar att i jämförelse med elevernas ursprungliga texter var det totalt 444 förändringar efter textsamtalen, 52 procent av dessa var betydelseförändringar och 48 procent var ytliga. Studien bekräftar härmed tidigare studier som visat att textsamtal kan öka elevens kvalitet på texter när den får prata utifrån en given struktur om sina textalster med sina kamrater. Genom strukturerade textsamtal höjer eleverna dels sin verbala förmåga och dels sin skriftliga metaspråkliga kompetens i interaktion med andra. Studien visar att läraren ger eleverna möjlighet till att nå den proximala zonen genom interaktionen i textsamtalet och därigenom kan eleven utveckla sina språkfärdigheter. Resultaten pekar dock på att läraren bör i framtiden utvärdera elevernas genrekunskaper innan eleverna ska skriva en egen text. Dessutom bör läraren säkerställa att eleverna förstår syftet med textsamtalen innan de ger sig in i ett sådant samtal. Att föra ett textsamtal är inte lätt om man aldrig gjort det på sitt andraspråk och därför bör eleverna få öva på detta än mer.

The Internet offers a variety of ways to acquire knowledge. Universities all over the world have embraced the Internet's potential for web-based learning. This development requires new competences for students and teachers. Web-based distance education is flexible and independent of time and place and therefore increases the accessibility for students who may be located outside the university. Distance students have also the possibility to choose the time best suited for their studies. Today's distance education usually includes a web-based learning management system with a discussion forum as a tool for communication and interaction. This study focuses on the discussion forum as a tool for learning in web-based distance education and is based on a group of students with no previous experience in academic studies. The thesis describes, analyzes and explains how students participated in the discussion forum during a university course which lasted for 20 weeks. In addition, the study highlights important aspects that affect students' learning outcomes. Earlier research related to the thesis is presented by Lionarakis’ model for the various disciplines involved in distance education research field. The empirical data is gathered by studying how the students acted and participated in the discussion forum, and by analyzing the content of their postings in the forum.The results of the empirical study show that students' participation varied over time and that they were most active at the beginning of the course. During the course the content of the postings changed. The postings that were not directly related to the task decreased in number, while the task-related postings were constant. The study also shows that the students who completed the course with a maximum number of credits were the most active in starting discussions and that their participation in the discussion forum were consistently high throughout the course. Analysis and interpretation of the study’s results show that the students’ attitude towards learning affects how they participate in a discussion forum, and thus to what extent the discussion forum will contribute to students learning. Moreover, not only the importance of a consistently high participation has a positive impact on learning and study results, but also the content of the students’ postings. Finally, the study emphasizes the teacher's essential role as a guide and a facilitator of students’ web-based learning.

Denna studie behandlar hur företaget Gällöfsta Perlan Ledarskap, verksamt inom utbildningsbranschen, arbetar med att upprätta långsiktiga kundrelationer. Till följd av en ökad konkurrens och att marknader blivit mer komplexa ställs högre krav på att bibehålla befintliga kunder och återta tidigare kunder. Genom att företag betraktar sina kunder som resurser där varje kunds unika preferenser tillgodoses skapas ett värde som främjar att långsiktiga relationer upprättas, vilket frambringar kundlojalitet och ger företaget konkurrensfördelar. Denna studie tar en kvalitativ ansats genom att en fallstudie tillämpas där det empiriska underlaget består av intervjuer med personer inom Gällöfsta Perlan Ledarskap. Studiens resultat påvisar faktorer som blir viktiga för företaget vid upprättande av långsiktiga kundrelationer. Dock har utmaningar framkommit som Gällöfsta Perlan Ledarskap bör beakta för att ytterligare förbättra sitt arbete med att upprätta långsiktiga kundrelationer.

Syftet med studien var att undersöka hur barn är delaktiga vid bokläsning, med tillhörande boksamtal. Undersökningen utgick från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på att allt lärande är situerat, samt att lärande sker i interaktion tillsammans med andra individer. För att synliggöra barns delaktighet vid bokläsningstillfällena och boksamtalen valde vi att använda videofilmade observationer som metod för att samla in material, detta gjordes även för att inte gå miste om värdefull information. Studien genomfördes på en förskola, där det sällan talas om böcker och dess innehåll, vi ville därför föra samtal kring boken med print referencing som bokläsningsmetod, samt med tillhörande boksamtal för att synliggöra barns delaktighet. Vårt resultat visade att barnen var delaktiga när print referencing användes som metod, däremot visade resultatet även att barnen var delaktiga på olika sätt, exempelvis genom sitt tal- och kroppsspråk, samt samspel och interaktion tillsammans med andra individer.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur barn i åldern ett till tre år delar sina upplevelser med andra barn och förskollärare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvärldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt, där vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar. Fältanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. Vår studie utfördes på två olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhållande till sin omvärld. Genom att barnen i vår studie använde sig av ett varierat sätt att kommunicera både kroppsligt och verbalt i dess sammanhang, kan vi förstå hur barns delade upplevelser visar sig och skapar en förståelig livsvärld för oss människor. Vi fann även att barnens inre känslotillstånd är förenligt med kroppen som fysisk del. För att det ska kunna ske ett ömsesidigt kommunikativt möte, blev det för oss tydligt att det kroppsliga yttre är betydelsefullt för att barnet som individ ska kunna tona in en annan individ. Det är betydelsefullt för att barnet ska kunna bilda sig en uppfattning om det bakomliggande känslotillståndet, vilket är en förutsättning för att skapa meningsfullhet. Vår slutsats är att det är först i det skedet möjligt att träda in i varandras livsvärldar och därmed dela en upplevelse med varandra.

I både våra egna erfarenheter och i forskning blir det tydligt att förskolepersonalensinteraktion med barnen på förskolans gård varierar i omfattning. Det här innebär att barnen påförskolans gård har olika förutsättningar till ett utökat lärande genom personalens interaktion.Det finns forskning kring personalens interaktion med de yngsta barnen på förskolegårdenoch hur den här interaktionen kan stötta barnens lärande. Dock saknas det forskning kringpersonalens interaktion med de äldre barnen på gården.Det här examensarbetet tar sin utgångspunkt på förskolans gård som ett socialt sammanhang,hur personalen interagerar med de äldsta barnen på förskolans gård och hur detta kan stöttabarnens lärande. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är mikroetnografi och hela studiengenomsyras av Vygotskijs teori om lärande där stöttning och interaktion är betydelsefullanyckelord. Resultaten har framkommit ur empirin som består av videofilmer ochfältanteckningar vid till viss del deltagande observation av en förskolans utomhusvistelse, därbarnen är 3-5 år. Empirin analyserades utefter interaktionsanalys. Resultatet visar att det somkännetecknar interaktionen på den specifika förskolan är en interaktion som bidrar till attbarnen gör egna konkreta erfarenheter. Det andra som kännetecknar interaktionen är attinteraktionen utgår från personalens frågor i barnens aktiviteter. Dessa frågor utmärks av attde får mer eller mindre respons utav barnen. Slutsatsen utifrån resultatet är att den specifikaförskolans interaktion på förskolegården varierar, dock rör det sig mestadels av en interaktiondär fokus ligger på att förändra eller stötta barnens aktiviteter.

I alla tider har människor inlett relationer med varandra men sättet att göra det på har kommit att förändras. Idag har nätdejting vuxit fram som ett internetbaserat forum speciellt designat för att man där skall kunna hitta och kontakta partners. Denna studie undersöker användarnas upplevelser av nätdejtingsprocessen. Den syftar till att beskriva och förstå användarnas upplevelser av att interagera med individer via nätbaserade forum i syfte att utveckla någon form av relation. Det metodologiska angreppsätt som valts för att besvara detta är Barney Glasers variant av grundad teori, detta för att förutsättningslöst kunna undersöka området och låta en relevant problemställning växa fram ut data. För att nå en förståelse gällande nätdejtares upplevelser genomfördes åtta stycken intervjuer samt analys av tre stycken bloggar. Det som framkommit ur resultatet är att upplevelserna i nätdejtandet genomgående präglas av en personlig ansträngning när denna aktivitet utförs, vidare innefattar upplevelserna bland annat att berätta vem man är, att leva upp till en presentation samt medvetenhet om att utseendet avgör första intrycket. Det teoretiska ramverk som använts för att förstå resultatet som framkommit utgörs av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället och dess reflexivitet samt Erving Goffmans dramaturgiska teori. Med bland annat hjälp av dessa har en teori formulerats om användarnas upplevelser av nätdejtingsprocessen som genomsyras av en personlig ansträngning.Denna teori tar specifikt fasta på det nätbaserade formatets både möjliggörande och begränsande kapaciteter för användaren. Nyckelord: Nätdejting, grundad teori, personlig ansträngning, upplevelse, relation, interaktion / At all times people have initiated relationships but the way this is being done in has changed. Today online-dating is a rising meeting place that helps individuals to initiate relationships with other people. The purpose of this study is to investigate the users’ experience of the online-dating process. It aims at capturing the users’ own experience of interacting with individuals through internet based meeting places, where the purpose is to develop some kind of relationship. The methodological approach that has been used in this study is grounded theory with roots in Barney Glaser’s version of the method. Through this method it was possible to explore the area of research in an open-minded way and let a relevant approach to a problem rise from data. To approach the experience of the users, eight interviews were conducted and analysis of three blogs was done. What has appeared in the results is that the experience of online-dating is characterized by personal effort when this activity proceeds, further the experience is comprised of telling who you are, live up to a presentation and the awareness of the fact that the physical appearance determine the first impression. The theoretical framework that has been used to interpret the results of this study consists of Anthony Gidden’s theory about the late modern condition and its reflexivity and Erving Goffman’s dramaturgical theory. With help from these this study has formulated a theory about the users’ experiences of an online-dating process which is permeated with a personal effort. This theory specifically draws on the enabling and limiting effects for the user as a result of this internet based form of communication. Keywords: Online-dating, grounded theory, personal effort, experience, relations, interaction

Problematiken som ligger till grund för denna studie är att vi har uppmärksammat tendenser till att bilder och bildskapande används som tidsfördriv på förskolor. Processen och efterarbetet är inget som läggs någon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande är av betydelse för den språkliga förmågan hos barn. Därför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur språkliga praktiker skapas. Med utgångspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjälp av interaktionsanalys. I studien framkom det att pedagogens närvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö är betydande. Slutsatsen i studien är att om pedagogen ska kunna skapa goda språkliga praktiker kring bilder och bildskapande, är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring. Pedagogens fokus försvinner när denne behöver lämna aktiviteten och behöver ha uppsikt även över andra aktiviteter som sker i angränsande rum. Detta är även avgörande för om aktiviteterna med bilder och bildskapande blir som en process eller en produktion.

Syftet med studien är att identifiera aspekter av särskild betydelse för samarbetsläxor inom ämnet svenska. Tidigare forskning visar både negativa och positiva effekter gällande läxanvändning. I Sverige diskuteras utanförskap för de elever utan stöd i hemmet. Dagens läxor bör träna både ämneskunskaper och förmågor, samtidigt som den måste kunna vara genomförbar utifrån elevernas olika förutsättningar i hemmet. Samarbetsläxor har introducerats av Skolverket som ett läxalternativ. Samarbetsläxorna i studien konstruerades med eleverna. De videodokumenterades i samband med framförande av läxorna i klassen och i fokusgrupper. Deras vårdnadshavare svarade på enkäter och i läxornas feedbacksrutor. Resultatet påvisar att majoriteten av eleverna och deras vårdnadshavare upplevde samarbetsläxan som meningsfull, verklighetsförankrad, samt engagerande. Vidare upplevde majoriteten av båda parterna att samarbetsläxorna tränade både ämneskunskaper och förmågor hos eleverna. Samarbetsläxans flexibilitet minskar utanförskapet gällande de elevgrupper vars vårdnadshavare har hinder av olika slag, ex. språk eller funktionsnedsättningar. De elevgrupper som vidare möter svårigheter med samarbetsläxorna, är de vars vårdnadshavare motsätter sig samarbete eller har tidsbrist. Även dessa elevgrupper kunde genomföra samarbetsläxorna, men stötte på fler hinder. Det fordras mer omfattande forskning på nationell nivå om samarbetsläxors eventuella nytta.