Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare i årskurserna 1–3 beskriver arbetet med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen och hur de resonerar om möjligheter att anpassa undervisningen till varje elev. Utifrån studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad anser lärarna om användningen med den interaktiva skrivtavlan i NOundervisningen? På vilket sätt beskriver lärarna att de arbetar med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen? Hur beskriver lärarna användningen av den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov? För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts med sex verksamma lärare. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna ser många fördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan, några fördelar som lärarna beskriver är lättillgängligheten av konkret material och att det underlättar planeringen/genomförandet av NO-undervisningen. Åsikterna om individanpassning i NO med den interaktiva skrivtavlan är delad, dels beskriver lärarna att behovet inte är lika stort i NO som i till exempel matematik och svenska. Lärarna beskriver också att de inte hinner anpassa undervisningen i NO. Samtidigt som lärarna upplever att den underlättar individanpassningen genom att det är enklare att använda många olika uttryckssätt. En slutsats är att det finns möjlighet att använda den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen. / <p>NO</p>

Studien har undersökt vilka uppfattningar elever på gymnasiet har av de interaktiva skrivtavlorna (Smartboard, Activboard) som undervisningsstöd för sitt lärande. I studien har sex elever från två olika gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige intervjuats. De interaktiva skrivtavlorna uppfattas av både lärare och elever som ett mycket positivt hjälpmedel. I fler och fler svenska skolor installeras hjälpmedlet och det finns i skrivandets stund ungefär 16000 interaktiva skrivtavlor i Sveriges klassrum. Forskning har inte i någon större utsträckning lyckats hitta signifikanta samband i att använda interaktiva skrivtavlor i undervisningen och förhöjda elevresultat, ändå satsar kommuner och skolor stora pengar i interaktiva skrivtavlor. I den här studien presenteras uppfattningar som elever har. De diskuterar den sparfunktion som finns, hur effektiviteten under lektionen ökar samt hur hjälpmedlet underlättar för läraren att visualisera verkligheten för eleverna. Eleverna i studien har en gemensam uppfattning av interaktiva skrivtavlor som ett positivt undervisningsstöd men tror inte att det påverkar deras elevresultat. Studien redovisar de problem som kan uppstå då lärare saknar kunskap om hur man använder tavlorna samt att eleverna uppfattar det som onödigt att investera i interaktiva skrivtavlor om de sedan inte kommer att användas. I studien görs också ett försök att hitta ämnen som eleverna uppfattar som väl anpassade till användning av interaktiva skrivtavlor. Emellertid kunde inte några slutsatser om några sådana skolämnen dras.

The aim of the study is to investigate how a teacher uses multimodal resources with an interactive whiteboard while teaching reading and writing. The aim is also to investigate what view the teacher has on using an interactive whiteboard while teaching reading and writing. Video-recorded observations and audio-recorded interviews are the methods used to collect data. The analysis was performed from a multimodal perspective and is also inspired by interaction analysis. The result of the analysis showed that the teacher uses several multimodal sign systems in combination with those found on the interactive whiteboard. Another finding is that the attitude of the principal and the school to interactive whiteboards is not always crucial for the extent to which the whiteboard is used. It is instead the time available and the teacher’s attitude to using the interactive whiteboard that enables its use.

Med bakgrund i läraryrkets professionaliseringsprocess, som bland annat efterlyser lärares reflekterande och utvärderande förhållningssätt i sin yrkesutövning, avser denna studie att sammanställa och redovisa lärares erfarenheter av och förhållningssätt till IST-användning främst inom ämnet matematik. Genom att studera andra lärares upplevelser av och förhållningssätt till sitt IST-användande kan man öka sitt egna medvetande. Denna litteraturstudie syftar därför till att öka medvetenheten om de interaktiva skrivtavlornas effekter för matematikundervisningen och lärarens arbete. Studiens resultat visar att de interaktiva skrivtavlorna kan bidra med flera positiva förändringar, men för att det ska bli konkreta effekter för lärarna och undervisningen måste en rad andra förändringar först ske. Den mest framträdande faktorn som framkommit i litteraturen är att lärarna upplever att de behöver få möjligheter till en utökad fortbildning och tid till att utveckla sina tekniska och pedagogiska kompetenser. Litteraturen pekar på att en fullgod fortbildning är avgörande för hur väl den interaktiva skrivtavlan kan integreras i undervisningen och för att lärare ska utveckla en säkerhet i att hantera verktyget.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och då specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att främja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning på att integrera dessa interaktiva skrivtavlor är Linköpings och i dagsläget är varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har påverkat undervisningen ur ett lärarperspektiv, och då specifikt lärare i de naturvetenskapligt orienterande ämnena. Genom semistrukturerade intervjuer ämnar studien att sammanställa de förhållningssätt och erfarenheter lärare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lärare anser som betydelsefulla faktorer då en skola genomgår en satsning på interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger på begreppen möjligheter, svårigheter samt kunskaper och andra faktorer. Resultaten av denna studie visar att lärarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och på flera sätt också har det. Att de interaktiva skrivtavlorna möjliggör projektorfunktion och internetuppkoppling på ett snabbt och smidigt sätt är en av de största fördelarna som lärarna i denna studie ger uttryck för. Däremot framkommer även svårigheter med verktyget, och flera av dem är sådana hinder att användningen på ett eller annat sätt begränsas. De hinder som tydligast framträder är tekniska svårigheter, både vad gäller support, mjuk- och hårdvara, fortbildning samt tid. Att lärarna i studien önskar stöttning i sitt arbete med att bekanta sig med verktyget och involvera det i undervisningen är tydligt. Utifrån lärarnas berättelser föreslår studien att ge ökade möjligheter till tid och fortbildning, utveckla den tekniska supporten och öka lärarnas möjligheter till kollegiala samtal för att minska dessa svårigheter och den känsla av oro som de skapar för att utöka användningen och verktygets effekter. Lokala strategier, och deras förankring i verksamheten, har också visats ha en mycket betydande roll i detta, då de kan verka stöttande och styrande i och med ett uttalat syfte, mål och tillvägagångssätt. Att skolornas användning av IKT-verktyg behöver stöttas har även påpekats utifrån av bland annat Skolverket, och det senaste förslaget är att Sverige utarbetar en nationell IT-strategi. Studiens resultat visar på att detta förslag har potential att ge goda effekter på undervisningen.

Målet med denna avhandling är att bidra med kunskap om hur digital teknik kan bidra till att utveckla matematikundervisning. I studien riktades intresset mot undervisning i tredimensionell geometri som skedde med stöd av interaktiva skrivtavlor. Syftet varatt studera hur läraren utnyttjar tekniken för att skapa matematiska situationer vilka kan möjliggöra lärande. Studien har en etnografisk inriktning där forskaren under fem veckor följdeen lärares teknikunderstödda undervisning i en klass i årskurs 9. Det empiriska materialet samlades in genom videounderstödd observation, intervju med läraren, fokusgruppsintervjuer med elever samt elevtester. Detta materialanalyserades med fokus på desätt på vilka läraren utnyttjar tekniken för att lyfta fram och arbetamed det matematiska innehållet. Resultatet visar att läraren utnyttjar flertalet strategier som tekniken erbjuder för att representera det matematiska innehållet och med teknikens hjälp växla mellan olika representationsformer, t.ex. genom att bearbeta, flytta och klona geometriska figurer. Läraren är överlag positiv till användande av teknik i matematikundervisningen, och de fördelar med tekniken som hon lyfter fram är att den hjälper och understödjerhenne utifrån de behov som uppstår i undervisningen och ger henne fler verktyg att belysa sådant som en del elever kan ha svårt att få syn på. Resultatet visar även att det fordras mycket arbete av läraren att sätta sig in i teknikens möjligheter och anpassa dessa till den egna undervisningen. Även eleverna är positiva till undervisning som sker med stöd av teknik då de menar att det hjälper dem att skapa sig en förståelse för tredimensionell geometri. Detta stärks av resultaten på det uppföljandetest som genomfördes efter arbetsområdet vilket visar att eleverna på ett påtagligt sätt utvecklat sin förståelse för geometriska begrepp.

Syftet med denna studie är att undersöka samt redogöra för vilka möjligheter några lärare i årskurserna 1–3 har att bedriva undervisning med informations- och kommunikationsteknik som verktyg, vad användandet av IKT kan tillföra och vilka svårigheter det kan skapa i deras undervisning. Vi har utfört en kvalitativ studie med skriftliga och muntliga intervjuer. Vårt resultat visar att alla lärare har tillgång till digitala verktyg och ser det som ett naturligt arbetssätt, oberoende av vilken utbildning de har inom området. Det finns en stor variation i mängden digitala verktyg som finns tillgång till och hur eleverna får arbeta med dem. Lärarna anser att IKT i undervisningen ger möjlighet för lärarna att bredda utbudet och variera val av arbetssätt, men det är när IKT inte fungerar som svårigheter uppstår.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka de bakomliggande orsakerna, motiven, till varför två lärare i en klass i årskurs två valt att använda sig av en interaktiv skrivtavla i sin matematik-undervisning. Jag undersöker även om eleverna har liknande åsikter som lärarna och vilken typ av interaktivitet som dessa lärare genererar med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. En kvalitativ forskningsmetod fungerade bäst för att besvara mina forskningsfrågor. Den socio¬kulturella teorin ligger som grund då bruket av artefakter ses som centralt tillsammans med männi¬skans relationer. De metoder som använts för att besvara mina frågeställningar är observationer av tre olika lektioner som videofilmats, intervjuer av lärarna och en fokusgruppsdiskussion med elever.Resultatet visar att lärarnas motiv är flera och utgår ifrån dels ett lärandeperspektiv där eleverna är i fokus dels ett didaktiskt perspektiv där effektivitet och tidsvinster under lektioner är fokus. Elevernas upplevelser är begränsade till sig själva och sitt lärande. Både lärare och elever är ense om det positiva med användandet av en interaktiv skrivtavla i undervisningen. Undersökningen har också visat att flera typer av interaktivitet äger rum i klassrummet i olika grad. Utifrån detta dras slutsatsen att typen och mängden interaktivitet är beroende av läraren och att den interaktiva skrivtavlan inte kan betraktas som en mirakelmedicin för lärandet trots att både elever och lärare är eniga om dess positiva egenskaper.

Studien har  undersökt matematiklärare på gymnasiet och deras erfarenheter från att använda interaktiva skrivtavlor (Smartboard, Activboard &amp; Teamboard). Åtta lärare har blivit intervjuade i en kvalitativ undersökning med fenomenografiskt fokus. Det blir idag allt mer populärt med interaktiva skrivtavlor i svenska skolor. Många skolor har valt att satsa mycket pengar på att installera interaktiva skrivtavlor, trots att det råder delade meningar om huruvida det finns något samband mellan tavlorna och förhöjda elevprestationer. Skolan har under många år haft en hög förväntan på IT. Trots att flera av de undersökta lärarna i studien är positiva så finns det också många negativa erfarenheter att ta lärdom av. Inte minst ifrågasätts hur man infört tekniken på de olika skolorna och vilka intressen som ligger bakom. I studien kan du läsa om goda användningsexempel i matematikundervisningen. Du kan också ta del av de begränsningar som lärare upplever att tavlan har då den används i matematiken. Lärare diskuterar bland annat följande teman; förberedelse, spara och publicera, motivation och skriv- och rithjälp.

The purpose of this study was to explore students' and teachers' experiences of the new pedagogical teaching tool, interactive whiteboard, which have gained increased popularity and wide spread usage in the classrooms. An observation during a mathematical lecture was conducted as a pilot study prior to the main research method of phenomenology; based on students’ self-descriptions and interviews with two teachers, this methodological approach was used to investigate the subject matter. The interpretation, comparison and analysis of the results surrounding this new teaching method is explained by two theories, constructivism and socio-cultural perspective. The information shared by the students and teachers have been broken down into four categories: enjoyment &amp; interest, practical, insight and no different. Students felt that enjoying and interesting lectures strengthened their knowledge, a statement also confirmed by the teachers. The data also showed that the interactive whiteboard, highly favored among students, has a positive effect on the learning outcomes, however, it seem to be limited to the pedagogical practices adopted by the teachers.