Arbetets syfte var att belysa och kartlägga hur förskolor använder sig av det sociala mediet Facebook. Datainsamlingen har skett genom både kvantitativa och kvalitativa metoder baserade på 56 Pysslingförskolors Facebook-sidor. Materialet har bearbetats med hjälp av statistiskt beskrivande analys samt innehållsanalys. Avsikten med att använda sig av dessa två analysmetoder har dels varit att belysa hur förskolorna kommunicerar genom Facebook och dels för att kunna redogöra för hur interaktiviteten mellan förskolan och användaren ser ut. Pysslingförskolors användande av Facebook har under året ökat med 933 procent jämfört med föregående år. Förskolornas syfte med sina statusuppdateringar har främst varit, att synliggöra den pedagogiska verksamheten. Detta har gjorts genom att personalen lagt upp en ordtext med en bild för att visa upp vad barnen har gjort under dagen. Det näst vanligaste syftet har varit, att informera om särskilda händelser till exempel ändrade öppettider. Det finns flera grupper av intressenter, däribland föräldrar, mor- och farföräldrar och kollegor från andra förskolor. Det vanligaste sättet för Facebook-besökarna att interagera är genom att ”gilla” inläggen. De kommentarer som användarna skriver sker framförallt i ett kommunicerande syfte.

En transmediaberättelse kan beskrivas som ett berättande som sker över flera separata tekniska medier, där varje enskilt mediums innehåll kan stå självständigt, men i läsningen tillsammans bildar en större sammanhållen berättelse. De enskilda mediumen kan vara icke-berättande, interaktiva, uppmuntra till medskapande och vara helt valfria både vad gäller ordningen de konsumeras i och att ta del av över huvudtaget. En sådan berättelse, eller snarare berättelsekonsumtion ställer krav på en analysmodell. Uppsatsens syfte är att att beskriva användarens förhållande till berättelsebeteenden i det pågående transmediaberättandet, avseende tolkning och påverkan av produktionen. I studien genomfördes en explorativ litteraturstudie inom flera olika ämnesområden och resultatet har sammanställts i en beskrivande modell för berättelseprocessen. Modellen inkluderar en ny begreppsapparat, som inte utgår från vilken typ av produktion det handlar om. Den skildrar användarens förhållande till de berättelsestimuli som finns i olika framställningar och hur dessa genom tolkning sammanfogas till sammanhållande berättelser. Modellen berör även skapandet och medskapandet av sådana framställningar. Modellen prövas på ett exempel med samspel mellan en distinkt icke-berättande och en berättande komponent i form av en actionfigur och dess förpackningstext. Exemplet illustrerar hur actionfiguren utan att på något sätt själv vara en berättelse ändå besitter berättelsestimuli som gör att den passar in i den större transmediaberättelsen. Skaparen har planterat berättelsestimuli, men det är läsarens uppgift att knyta samman och genom sin föreställning omvandla en rad stimuli till en faktisk berättelse.

This study investigates if and how grammar instructions and exercises in Spanish textbooks have evolved during the last thirty years. More specifically it focuses on how the grammar is presented (explicit instruction) and on the nature of the exercises (input, production and interaction). The method for investigating these things is firstly an analysis of the explicit instruction, and secondly a quantitative study of the exercises. The number of textbooks analyzed in this study is four and only the chapters that focus on teaching the preterite are included in the analysis. The result shows a tendency towards direct explicit instruction and controlled production practice. However, it also shows some signs that newer perspectives are gaining importance in the textbooks analyzed.

Jag valde att som slutprojekt undersöka användandet av interaktivitet under konsertsammanhang eftersom det kombinerade mina intressen för rockmusik och programmering. Jag var intresserad av hur en sådan konsertform skulle mottas av en publik och vad genomförandet skulle ha för påverkan på mig. Syftet var att utforska interaktionen mellan framförare och publik inom musik på en rockkonsert och se på vilka sätt en större delaktighet påverkar den. För att svara på hur publiken upplevde konserten använde jag mig av en enkät som publiken fick möjlighet att besvara och för att kunna värdera min egen upplevelse tittade jag på en dokumentation av konserten och antecknade tankar jag mindes att jag hade. Svaren från de 44 deltagande i enkäten pekade på att en majoritet hade en positiv upplevelse och kände större delaktighet och engagemang. Min egen upplevelse kantades av stress kring en del tekniska missöden som skedde, men var i övrigt positiv. Publikens positiva bemötande tyder på att interaktivitet kan vara ett användbart grepp inom livemusik. Dock kan den innebära mycket stress som utövare ifall tekniken fallerar, av min upplevelse att döma. En viktig lärdom jag tar med mig är därför att det inte går att testa för mycket i förväg. Samt att ha en dedikerad person som sköter det interaktiva. Konsertformen i stort var oerhört spännande och kommer gissningsvis vara något som kommer efterfrågas mer framåt. / <p><strong>Medverkande</strong></p><p>Trummor &amp; sång: Vilhelm Ax</p><p>Bas: Axel Nyman</p><p>Gitarr: Oliver Britts</p><p>Gitarr &amp; sång: Elias Lang</p><p>Keyboard &amp; sång: Robin Novak</p><p>Kör på backtracks: Elias Lang &amp; Elise Nestor</p><p>Keyboard på backtracks: Daniel Kylén</p><p></p><p>Text av Elias Lang &amp; Axel Nyman</p><p>Musik av Elias Lang &amp; Axel Nyman</p><p></p><p>Videodokumentation: Hamoon Tehrani</p><p>Ljud: Erik Metall</p>

Today in 2015 the game industry grows and games become more advanced. This leads to that the ways interactive media such as games portray their narrative are also improving. Therefore we chose to examine what factors affected how five experienced gamers viewed the narrative in the game Dear Esther (The Chinese Room, 2012) the first time they played it. The investigation used stimulated recall in order to collect data and the data were analysed with the help of the EPP methodology. Our study showed there was a diversity in how the game’s narrative was perceived and that a number of factors affected the interpretations of the narrative. These factors were organised in four categories: exploration, feeling and atmosphere, player experience, and identification with the player character and theories around the narrative. A fifth category evaluation of the storytelling, described the player’s thoughts about the way the narrative was told. Our main conclusion was that the factors affecting the way players perceived the narrative of the game varied much depending on who played the game and what their regular experience of games were. For example some were more affected by environment and monologue while others was more affected by earlier experiences of how games used to work. The respondent’s perception of the game narrative were also affected by their own thoughts and theories around the narrative and what might have happened. We could also see there were several different thoughts and opinions on how the narrative style of the game worked and three participants thought it worked well. / Idag 2015 publiceras fler och mer avancerade spel än någonsin tidigare. Hand i hand med denna utveckling borde också utvecklingen av de narrativ som spel kan berätta gå. Därför undersöker vi i denna uppsats vilka faktorer som påverkade uppfattningen av narrativet i Dear Esther hos fem spelvana personer som tidigare inte spelat spelet. Undersökningen gjordes med hjälp av stimulated recall och data analyserades med hjälp av EPP-metoden. Vår studie visade på en stor spridning av upplevelserna och en mängd faktorer som påverkade upplevelsen av narrativet. Dessa faktorer delade vi in i olika kategorier. Dessa var Utforskning, Känslor och stämning, Spelarvana samt Identifikation med berättarkaraktären och teorier kring narrativ. En femte kategori kallad Värdering av berättartekniken beskrev hur spelarna uppfattat spelets berättarteknik. Den främsta slutsatsen vi kan dra är att de faktorer som påverkade hur respondenterna uppfattade Dear Esther och dess narrativ varierade mycket beroende på vem som spelade. Vissa av respondenterna påverkades mer av omgivningar och monologer, medan andra påverkades mer av sin egen vana och insikt i hur spel bör fungera. Alla påverkads dock mycket av sina egna tankar känslor och teorier kring vad som en gång hänt. Vi kunde också se att det fanns olika tankar och åsikter angående hur berättartekniken i spelet ansågs fungera och tre av respondenterna ansåg att det fungerade bra.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjälpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån ett lärarperspektiv ge inblick i vad forskningen säger om vilka kunskaper som är lämpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna användas så effektivt som möjligt i matematikundervisningen. Frågeställningarna behandlar lärares kunskapsbehov, vilka faktorer som påverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lärarens roll förändras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor. Litteraturstudiens resultat visar att en grundläggande kompetens inom IKT underlättar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men är även en förutsättning för en lyckad vidareutbildning inom området. Lärare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebär och hur detta kan förverkligas med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. Här är lärarens egen inställning avgörande för att en förändring av pedagogiken ska kunna ske. Vid en satsning på interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen. Utbildningen bör påbörjas gemensamt men anpassas sedan utefter de olika förkunskaper och behov som lärare har. För att introduktionen ska bli lyckad behöver den vara långsiktig och ge möjlighet för lärare att utveckla den egna färdigheten i användningen av interaktiva skrivtavlor. Den interaktiva skrivtavlan kan under rätt förutsättningar vara en hjälp i att främja en mer interaktiv undervisning där elevers lärande hamnar i centrum och läraren intar rollen som handledare, coach eller samtalsledare.

Införandet av interaktivitet i berättelser är inget nytt fenomen utan har under en längre tid kunnat urskiljas inom spelvärlden. Idag kan vi dock se att det blir allt mer vanligt att föra in interaktivitet i spelfilm. Därför undersöker vi i denna uppsats hur händelseförloppet förändras i den interaktiva serien You vs. Wild när tittaren agerar som motståndare eller medhjälpare till huvudkaraktären. För att undersöka detta har vi med hjälp av en kvalitativ textanalytisk metod använt oss av interaktivitet, teorin narratologi, det vill säga läran om berättelser, och redskap inom teorin som modellen hjältens resa. Med hjälp av denna modell kan vi närma oss berättelsestrukturen i serien You vs. Wild och även se om och i så fall hur denna förändras när tittaren interagerar med berättelsen. Då tittaren blir delaktig i berättelsen kan vi också med hjälp av interaktivitet och förgrenade narrativ undersöka hur händelseförloppet förändras samt vilken betydelse detta har. Vi har närmat oss texten förutsättningslöst och under arbetsprocessen ställt frågor till texten för att kunna fördjupa oss i den. Under arbetet har vi analyserat de tre första avsnitten i serien utifrån två olika perspektiv - som motståndare och som medhjälpare. Utifrån ett motståndarperspektiv hade vi som mål att förstöra så mycket som möjligt för huvudkaraktären för att han inte skulle kunna genomföra sitt uppdrag. Som medhjälpare försökte vi istället endast fatta bra beslut och valde de val huvudkaraktären föredrog för att han skulle klara uppdraget. Efter att ha analyserat utifrån de två perspektiven jämförde vi dessa för att kunna se skillnader och likheter i händelseförloppet. Under analysarbetet har vi nått slutsatsen att interaktiviteten i serien You vs. Wild är begränsad. Serien ger tittaren en stark känsla och relation till berättelsen genom dess struktur samt hur den berättas. Då seriens huvudkaraktär, äventyraren och tv-personligheten Bear Grylls, också är seriens berättare för han ett samtal med tittaren vilket förstärker känslan av interaktivitet. När tittare närmar sig texten vid flera tillfällen och gör olika val kan det dock urskiljas att serien endast består av mindre eller måttliga förgreningar. Detta innebär att berättelsen inte är särskilt komplex eller har någon större möjlighet till förändring och på så vis inte är så interaktiv som den upplevs.

The purpose of this thesis is to find out if people have changed the way in which they write since the introduction of the internet. Men and women have been writing books, articles, letters, diaries and different types of literature for centuries. To give the reader some background about the weblog as a literary media, this thesis has a whole chapter on half-public literature that includes the history of letters and diaries. The weblog is a unique way for anyone to be whoever they want, whether it be a man or woman, old or young. The reader has no possible way of knowing if the script is true or not. The reader also may not conclude anything personal about the writer at all. The writer essentially remains anonymous. We have followed eight weblogs; four male and four female. To gain a close relationship with our writers we followed them for two years from 2005 to 2006. We decided to analyze them with quantative as well as qualitative methods as well as using text analysis. The methods used are derived from the theories of Jurgen Habermas and Anthony Giddens. We have also used some genus theory for the purpose of showing the differences between the way men and women write and communice on the internet. What we are trying to show with this thesis is that with the new techniques women and men have at their disposal to publish themselves and reach out into cyberspace, have people change the way in which they write at all? / Uppsatsnivå: D

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med vår uppsats är att undersöka hur dramapedagogik kan användas inom företagsutbildning, och att diskutera dess eventuella för- och nackdelar. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer och en workshop har vi sökt ta reda på hur människor i olika positioner uppfattar dramapedagogik.</p><p><strong>Metod och teori:</strong> De metoder vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer med en dramapedagog, en personalchef och en medarbetare, en workshop med tio projektledare som fått göra värderingsövningar och rollspel samt en enkätundersökning. I teoriavsnittet har vi beskrivit dramapedagogik samt tagit fram fyra grundstenar för en effektiv företagsutbildning. Vi definierar dramapedagogik som en pedagogisk metod där fokus ligger på processen och deltagarnas egna erfarenheter. Det finns olika metoder inom dramapedagogik, de vi berör är rollspel, improvisation och värderingsövningar. De fyra grundstenarna för en bra utbildning är: motivation, improvisation och interaktivitet, minska kunskapstappet samt utvärdering.</p><p><strong>Resultat och slutsats:</strong> Samtliga intervjuade var överens om att lärande med hög grad av interaktivitet, då man får göra något, var den bästa formen av inlärning eftersom kunskaperna då satte sig djupare. Dessutom uppfattades dramapedagogiska metoder som roliga, vilket gav en positiv syn på utbildningsformen.Genom att använda sig av dramapedagogiska metoder kan de fyra grundstenarna tillgodoses, men man måste vara medveten om de nackdelar dramapedagogik kan innebära. Den allmänna kännedomen och förståelsen för vad dramapedagogik innebär är låg, och därför är det viktigt att de företag som köper in tjänsten och de som levererar den är tydliga med vad syftet är, så att deltagarna kan känna sig trygga. Dessutom kan metoden vara kostsam, då de grupper som utbildas endast kan ha en begränsad storlek.  Om man är medveten om dessa risker så kan dramapedagogik vara en mycket lämplig metod, då utbildningen uppfattas som rolig och personlig, deltagarna har stora möjligheter att relatera till sig själva och sitt arbete, samt kan vara aktiva under hela utbildningen.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Vi hoppas att människor genom att läsa denna uppsats får en större förståelse för vad dramapedagogik innebär, samt nya uppslag och idéer till hur en lyckad företagsutbildning kan se ut.</p>

Utvecklingen inom digitala medier har gått väldigt fort under de sista åren vilket i sin tur har lett till att användningsområden för digitala medier även har ökat. Ett av dessa användningsområden har varit inom event-industrin där ökandet av digitala medier märks väldigt tydligt. Denna studie ska undersöka om det kan vara så att event-industrin gynnas av digitala medier och kan sammanfattas med en huvudfråga samt en viktig underfråga: • Hur använder event-industrin sig av digitala medier? o Ökar interaktiviteten då digitala medier används? Jag har intervjuat två personer, Magnus Milefors från BSP Marketing och Ulf Lesley från Unify för att ta reda på hur de använder sig av digitala medier i sina events. Med hjälp av min undersökning kring digitala mediers utveckling och användningsområden har jag kommit fram till att det idag finns större möjlighet att göra mer attraktiva events med hjälp av digitala medier. Då det gäller interaktiviteten på events är både Milefors och Lesley överens om att det är en av de viktigaste sakerna att uppnå. När det gäller påverkan av vår identitet så tror jag att vi alltid kommer att ha ett behov eller intresse att ändra vår identitet. Eftersom identitetsförändring i datorspel och Internetsammanhang blir allt vanligare så tror jag att det kommer att bli svårt att undvika att det kommer att integrerar med event industrin mer i framtiden.