Ända sedan införandet av de svenska ränteavdragsbegränsningarna, som kan leda till nekat avdrag för räntekostnader inom intressegemenskapen beroende på mottagarens skattesituation och syftet bakom transaktionen, har reglernas förenlighet med EU-rättens etableringsfrihet varit ett omdiskuterat ämne. Syf-tet med denna uppsats är att utröna reglernas förenlighet med EU-rätten på denna grund.EU-rätten förbjuder vanligtvis alla former av hinder mot etableringsfriheten. Avsteg får dock göras i särskilda fall om hindrande åtgärder kan motiveras mot bakgrund av art. 52(1) FEUF eller ett trängande allmänintresse. De hindrande åtgärderna måste vidare ha till syfte att uppnå de anförda rättfärdigandegrun-derna samt inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål.EU-kommissionen menar att reglerna särskilt missgynnar gränsöverskridande verksamhet. Vidare anser EU-kommissionen att reglerna går utöver vad som är nödvändigt, trots att reglerna förvisso skulle kunna motiveras. Regeringen menar att reglerna inte utgör ett hinder mot etableringsfriheten, eller att reglerna i vart fall kan motiveras och är proportionerliga.Vid en granskning av de svenska ränteavdragsbegränsningarna finner författar-na att det föreligger hinder för etableringsfrihetens utövande, men att detta hinder kan motiveras med stöd av behovet att motverka skatteflykt och beho-vet att upprätthålla en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Det svenska regelverket går dock utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, särskilt avseende rättssäkerhet och det totala nekandet av avdrag, och måste därför anses vara oförenliga med unionsrätten. / The Swedish interest deduction limitation rules have been a topic of discussion ever since they were approved. Questions have been raised as to whether the rules restrict the freedom of establishment within EU law. The purpose of this thesis is to assess whether the rules are compatible with EU law in this matter.Restrictions to the freedom of establishment are generally prohibited according to EU law. Such restrictions are warranted only if they adhere to art. 52(1) of the Treaty on the Functioning of the European Union or if they pursue a legitimate objective compatible with EU law and are justified by overriding reasons relating to the public interest, in which case they must be suitable for securing the attainment of that objective and must not go beyond what is necessary in order to do so (rule of reason).The EU Commission claims that the Swedish rules restrict cross border activity and the freedom of establishment. The Commission initially states that the rules could potentially be justified by the rule of reason doctrine, but ultimately concludes that the rules go beyond what is necessary to achieve the objective of the justification grounds. Upon an examination of the rules, the authors find that the rules restrict the freedom of establishment, but that they can be justified by the need to combat tax avoidance and evasion and need to preserve the balanced allocation be-tween Member States. The rules do, however, go beyond what is necessary to achieve the objective, especially when it comes to the principle of legal certainty and the denying of the entire expense instead of adjusting it to market value, and are therefore not compatible with EU law.

Till följd av att Skatteverket hade uppmärksammat problematiken med skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror, infördes de första svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna för koncerninterna lån för företag i intressegemenskap år 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande ränteavdragsbegränsningsregler i Nederländerna. På grund av att skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska ränteavdragsbegränsningsreglernas tillämpningsområde år 2013. Det har dock visat sig att på grund av nuvarande utformning och tillämpningsområde av 2013 års svenska regler, medför reglerna både tillämpningsproblem och fortsatt skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska ränteavdragsbegränsningsreglers ställe, för att analysera vilket av dessa regelverk som bäst uppfyller ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Uppsatsen visar att det finns både likheter och skillnader, i såväl utformningen som i tilllämpningsområdet, mellan de svenska och de nederländska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Det framgår av uppsatsen att skillnaderna inte i varje bestämmelse i det nederländska regelverket leder till en möjlig lösning på den kvarstående problematiken med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Författaren anser att en blandad tillämpning av några nuvarande svenska bestämmelser och vissa bestämmelser lika de nederländska bäst skulle uppfylla ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. / Due to the fact that the Swedish tax authority had paid attention to the issues concerning tax avoidance with the use of interest deduction, the first Swedish rules on interest deduction limitations on intra-group loans were introduced for associated companies in 2009. These rules were inspired by the equivalent Dutch rules on interest deduction limitations. Since the tax avoidance continued, the scope of the Swedish interest deduction limitation rules were extended in 2013. However, it has been shown that due to the formulation and the scope of the current Swedish rules, the legislation causes both interpretation issues and continuing tax avoidance. This thesis aims at examining the outcome of introducing similar rules as the Dutch interest deduction limitation rules in Sweden, instead of the current Swedish legislation, in order to analyze which of these legislations that better fulfills the purpose of the Swedish rules on interest deduction limitations. The thesis shows that there are both similarities as well as differences, with regards to both the formulation and the scope, between the Swedish and the Dutch rules on interest deduction limitations. It appears in the thesis that the differences in every provision of the Dutch legislation do not provide a possible solution to the remaining issues with the Swedish rules on interest deduction limitations. The author of the thesis considers a mixed application, containing some current Swedish provisions and some selected provisions similar to the Dutch provisions, to better fulfill the purpose of the Swedish rules on interest deduction limitations.

This dissertation explores the impact of tax policy and institutions on decisions in the market for housing. The first essay is joint work with Andrew Hanson. In it, we estimate the sensitivity of mortgage interest deducted on federal tax returns to the availability of the Mortgage Interest Deduction (MID). Our primary results show that for every one percentage point increase in the tax rate that applies to deductibility, the amount of mortgage interest deducted increases by $303–590. The second essay simulates changes to average home prices in twenty-seven cities that would result were the MID reformed. I use local variation in housing parameters to simulate home price changes for three different reforms: eliminating the MID, converting the MID to a fifteen percent credit, and capping the MID at fifteen percent. City price changes vary in response to a single policy by as much as 12.8 percentage points. Spatial variation within cities is also notable, with areas high in income experiencing steeper price declines and areas of lower income experiencing shallow declines. The third essay is joint work with Andrew Hanson, Zack Hawley, and Bo Liu. We design and implement an experimental test for differential response by Mortgage Loan Originators (MLOs) to requests for information about loans. Our e-mail correspondence experiment is designed to analyze differential treatment by client race and credit score. Our results show net discrimination of 1.8 percent by MLOs through non-response.

Den 1 januari 2009 infördes regler som begränsar rätten för företag att göra ränteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom ränteupplägg. Två undantag till denna begränsade rätt till ränteavdrag benämns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa får ränteavdrag göras om mottagaren av ränteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet är affärsmässigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts är att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom ränteupplägg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om ränteavdragsbegränsningar och det finns även frågetecken om tioprocentsregeln är förenlig med etableringsfriheten inom EU. Med anledning av detta har regeringen lagt fram förslag om att skärpa reglerna om ränteavdragsbegränsningar. Syftet med denna uppsats är därför att utreda huruvida en skärpning av tioprocentsregeln och ventilen bör ske samt utreda hur en sådan skärpning, med anledning av regeringens förslag, bör utformas. I uppsatsen används en traditionell juridisk metod för att beskriva gällande rätt och uppsatsen gör anspråk på att vara rättsvetenskaplig när frågorna i syftet besvaras. En skärpning av tioprocentsregeln och ventilen är nödvändig då bolagsskattebasen idag är i behov av ett skydd som ingen av dessa två regler i sin nuvarande utformning kan ge. Dock bör ingen av de föreslagna skärpningarna angående tioprocentsregeln som regeringen lagt fram införas, då de måste anses som allt för långtgående. Angående ventilen finns det emellertid två förslag som måste anses så pass välavvägda och stärkande för ventilens utformning att dessa bör införas. / The first of January 2009 rules that limited the right for companies to make deduction of interest were introduced and the purpose was to prevent aggressive tax planning through advanced interest approaches. Two exceptions to this limitation are called the ten percent rule and the valve. Through these exceptions interest deduction can be done if the receiver of the interest is taxed by at least ten percent or if the procedure can be commercially justified. However the ten percent rule and the valve have been subject to criticism. The criticism put forward argue that the aggressive tax planning through interest approach have not declined despite the creation of the rules of interest deduction limitations and there are also ambiguities if the ten percent rule is compatible with the freedom of establishment within the EU. For this reason, the Government has submitted a proposal to tightening the rules of interest deduction limitations. Hence the purpose of this study is to investigate whether a tightening of the ten percent rule and the valve should occur and examine how such a tightening, on the occasion of the government's proposals, should be formulated. The thesis applies a traditional legal method used to describe the law and the thesis claims to be the jurisprudential when the questions in the purpose are answered. The tightening of the ten percent rule and the valve is necessary because the corporate tax base is in need of protection and neither of these two rules in their present form is able to provide this protection. However, none of the proposals regarding the ten percent rule which the government has submitted should be introduced because they must be regarded as disproportionate extensive. Regarding the valve there are two proposals that should be implemented since they must be considered well balanced and invigorating for the valve’s formulation.

Huvudregeln inom svensk skatterätt är att ränteutgifter ska dras av inom inkomstslaget nä- ringsverksamhet. För ett antal år sedan uppmärksammade Skatteverket ett förfarande där internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsrätten i ett skatteplanerings hänse- ende. Höga vinster i svenska bolag flyttades genom höga räntor på interna lån till bolag i lågbeskattade länder. Efter ledande praxis visade det sig att möjligheten till att angripa för- farandet genom lag saknades och Skatteverkets kartläggning visade att ränteavdrag av skat- teplaneringsskäl utnyttjades i hög utsträckning, uppmärksammades behovet av lagstiftning på området. I syfte att förhindra förfarandet, som givits smeknamnet räntesnurror, infördes lagstiftning gällande ränteavdragsbegränsningar år 2009. Skatteverkets fortsatta kartläggningar tyder på att det trots införandet av lagstiftningen finns betydande möjligheter för bolag att undgå bolagsbeskattning i Sverige. Lagens ut- formning har oönskade effekter, den är oförutsebar och miljardtals kronor försvinner från den svenska skattebasen årligen. I mars 2012 lade finansdepartementet fram ett förslag till effektivare ränteavdragsbegränsningar. Syftet med denna uppsats är att analysera lagförsla- get i finansdepartementets nya promemoria gällande effektivare ränteavdragsbegränsningar utifrån ändamålet om att förhindra skatteplanering jämfört med dagens lagstiftning. Efter en granskning av förslaget och den kritik det bemött jämfört med dagens lagstiftning fram- kommer att förslaget bättre uppfyller statens mål om att förhindra skatteplanering. Ur ett bolagsperspektiv förefaller förslaget dock utöka oförutsebarheten och vara något väl om- fattande. Slutsatsen är att förslaget bättre uppfyller målet om att förhindra skatteplanering genom ränteavdrag men att det bör bearbetas för att inte missgynna näringslivet. / <img src="file:///page3image4536" /> The general principal within Swedish tax law is that interest expenses are deductible on in- come derived from business. A procedure, where international corporate groups abused the right of interest deduction in order to accomplish tax avoidance, was discovered a few years ago. High profits in Swedish companies were moved to companies in tax havens through high interest rates. After established practice showed that there lacked a possibility of preventing these procedures and the Swedish Tax authority discovered the extent of which they were used the need of extended regulations for interest deductions became clear. In order to prevent these procedures, new rules regarding interest deduction were laid down in law during year 2009. The tax authority’s researches showed that even though new regulations had been laid down there still existed a substantial possibility for companies to avoid tax in Sweden. The regulations today have an undesirable effect, are unpredictable and allow billions of kroner to disappear from the Swedish tax base each year. In March 2012 the ministry of finance presented a proposal for more effective regulations on interest deduction. The objective this thesis is to analyse the proposed regulations in comparison to current legislation in the light of preventing tax avoidance. After a review of the proposal and the criticism it has re- ceived, compared to the current legislation, it appears that the proposed regulations better can accomplish the states goal of preventing tax avoidance. However when the new regula- tions are seen through a company perspective they seem to be too extensive and increase unpredictability. The conclusion is nonetheless that the proposal better fulfils the goal of preventing tax avoidance through interest deduction, however it is in need of some changes in order to not disbenefit the industrial economy.

This paper examines one of the most controversial items of the new GOP tax bill, the Mortgage Interest Deduction. The paper seeks to identify which groups would feel the greatest financial burden if the deduction is limited in the future tax code. The author identifies potential declines in mortgage interest rates and expensive home values as two key motivations behind the lobbying efforts for this deduction to remain untouched. Using data on mortgages originating in 2016, the author estimates a decline in mortgage interest rates between .039 and .043 percent for every $1,000 borrowed above the 2016 MID limits for taxpayers. The paper then goes on to discuss interest rate volatility implications for Mortgage Servicing Assets. The paper ends with a discussion on the downward pressure the new tax reform may have on expensive home values.

We contribute to the empirical literature on the debt bias of corporate income taxation through a firm-level evaluation of the European Commission's recent proposal of an Allowance for Growth and Investment (AGI). We use the introduction, the application and the repeal of a similar allowance in Austria during the early 2000s to evaluate the effects of the AGI on corporate equity and profit distribution. Our analysis provides evidence that such an allowance could increase corporate equity ratios by 5.5 percentage points and reduce profit distributions by 7.6 percentage points. These effects are stronger than those the previous literature for traditional Allowance for Corporate Equity (ACE) tax systems has identified. Additionally, we contribute to the recently expanding literature on the influence of ownership on tax planning as we find significant differences in the utilization of the AGI depending on individual specifics of the majority shareholder as well as depending on the number of shareholders of the respective firms. / Series: WU International Taxation Research Paper Series

Den 1 januari 2019 trädde nya skatteregler för företagssektorn i kraft i Sverige för att förhindra skattebaserosion till följd av skatteplanering med ränteavdrag samt en ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital. Den nya regleringen innehåller en generell ränteavdragsbegränsningsregel som återfinns i 24 kap. 24 § IL. Regeln stadgar att ett bolags negativa räntenetto får dras av upp till maximalt 30 procent av avdragsunderlaget. Den nya regleringen baseras på ett EU-direktiv om skatteundandragande och till stor del stämmer de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna överens med vad som stadgas i EU-direktivets artikel fyra. OECD har även lämnat rekommendationer mot skattebaserodering och vinstförflyttning, vari ränteavdragsbegränsningar föreslås i deras åtgärdsplan fyra. I 24 kap. 24 – 29 §§ IL beskrivs det hur avdragsutrymmet beräknas, hur kvarstående negativa räntenetton ska hanteras samt ges en möjlighet för koncerner att kvitta positiva räntenetton mot negativa räntenetton. Problemen som uppdagas med de nya reglerna är att de särskilt kommer påverka koncerner negativt. Detta beror dels på att det är stora multinationella koncerner som primärt är avsedda att träffas av reglerna och dels på grund av att koncernbidragssystemet inte längre kommer kunna fungera helt i enlighet med sitt syfte, det vill säga att skapa skattemässig neutralitet mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och verksamhet som bedrivs i ett bolag. Denna effekt grundar sig i att avdragsunderlag riskerar att ”fastna” i det koncernbidragsgivande bolaget, till följd av turordningen för tillämpning av koncernbidragsreglerna i 35 kap. IL och de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna. En annan effekt som förväntas drabba koncerner i högre utsträckning är att de riskerar att permanent gå miste om sina negativa räntenetton. Det uppdagas även att underskottsbolag riskerar att koncernbidragsspärra sitt egenupparbetade underskott om de inte kan få avdrag för sitt negativa räntenetto.   Det faktum att reglerna påverkar koncerner särskilt negativt kan ifrågasättas ur ett neutralitetsperspektiv med utgångspunkten att skatteregler inte ska påverka den skattskyldiges val av handlingsalternativ. Vidare kan de nya reglerna diskuteras ur ett neutralitetsperspektiv som baseras på den nationalekonomiska tanken om att bäst resursallokering uppnås om skattereglerna är så neutrala som möjligt. Detta med hänsyn till förarbetenas fokus på ökad samhällseffektivitet, till följd av att reglerna har kombinerats med en generell sänkning av bolagsskattesatsen från 22 till 20,6 procent. Däremot har det inte fokuserats särskilt mycket på effekterna på samhällseffektiviteten vad avser det faktum att lånat kapital genom reglerna blir dyrare. De nya reglerna kan inte motiveras ur ett neutralitetsperspektiv vad avser valet mellan att bedriva sin verksamhet i ett eller flera bolag. Däremot är ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital ett önskvärt syfte som åstadkoms genom lagstiftningen, liksom minskad möjlighet till skatteplanering med ränteavdrag. Särskilda undantagsregler för att mildra effekterna för koncerner har dock tillåtits i direktivet, samt föreslagits i OECD:s rekommendationer. Det är därav överraskande att Sverige har valt att inte anta sådana regler, med tanke på hur mycket hårdare den nya regleringen slår på de koncerner som träffas av den. Neutralitet mellan eget och lånat kapital samt undvikande av skattebaserosion och breddade skattebaser är samtliga önskvärda och legitima målsättningar, som skulle kunna rättfärdiga ett eventuellt avsteg från neutralitet mellan enskilda bolag och koncerner. Däremot är det svårt att rättfärdiga avsteget i förevarande fall, eftersom det inte har införts tillåtna undantagsregler för koncerner i lagstiftningen. Med andra ord, målen hade kunnat åstadkommas fast på en mindre bekostnad av neutraliteten mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och verksamhet som bedrivs i ett enda bolag. Det ifrågasätts även om lagstiftaren, genom nya regler, verkligen borde få urholka effektiviteten i tidigare regler. Med detta avses hur ränteavdragsbegränsningarna påverkar koncernbidragssystemets möjlighet att vara effektiv i förhållande till sitt syfte.

No description available.

The debate over federal income tax treatment of home mortgage interest (HMI) has largely overlooked an important, and possibly unintended political and economic consequence of our federal income tax system. The distribution of the for home mortgage interest deduction tax benefit across states is a possible missing consideration. Specifically, this study offers a federalist1 perspective on the federal income tax benefit from the deduction for HMI - one of the largest personal federal tax expenditures on the books. This dissertation analyzes current national political rhetoric from a federalist perspective. Discussion also includes background, current status, and proposed changes to the tax code for of the HMI deduction. First, a Tobit regression is used to analyze the distribution of the HMI tax benefit across states and to test for disproportionate distribution across states in benefit derived from the federal income tax deduction for home mortgage interest beyond that which is explained by income. This initial part of the study is also the precursor to a hierarchical analysis seeking to identify significant factors affecting the distribution of the benefit of the HMI deduction across states. The Ernst and Young/University of Michigan Individual Model File of 1992 tax returns is the primary data source for this initial part of the investigation. The second part of the analysis examines the effect of sets of factors in a causal hierarchy on the HMI deduction benefit. By first controlling for the effects of personal and identifiable state characteristics on HMI deduction benefit, the possible existence of a residual socio-political force is tested. The primary data sources for this part of the study are the 1990 Census of Population and Housing 5% Public Use Microsample as well as tax data extracted from the Statistics of Income, Individual Public Use Tax File, Level III Sample, as well as others. Ridge regression is used for hypothesis testing. Results indicate the existence of a significant difference in the benefit from home mortgage interest deduction across states holding income constant. This study also finds that a set of personal as well as a set of state market, legal and tax characteristics significantly influence the taxpayer's HMI deduction benefit, and that a residual difference in benefit across states after controlling for personal and identified state attributes. Future study should examine the source of residual across state differences (attributed to socio-political differences between states). Federal housing goals may be frustrated as the effective subsidy actually helps support higher home prices in areas where high housing costs may already be a barrier to potential new homeownership. The concepts and techniques applied in this study could easily be applied to other provisions of federal tax, or to any other tax system in a federation for that matter.