Denna studie har undersökt hur män som kommer från, och lever i, Norrbotten tycker att tv-serien Leif och Billy, som verkar under Sveriges Television, representerar maskulinitet och Norrbotten. För att ta reda på det har sju kvalitativa forskningsintervjuer gjorts, där intervjupersonerna är män i 20 till 50 årsåldern. Intervjupersonerna har tagit del av klipp och avsnitt från serien innan intervjutillfällena. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur männen ser på maskuliniteten som serien representerar, om det förekommer stereotyper i representationen av Norrbotten samt om männen kan relatera serien till sina egna verklighet. Det med tv-serien som grund och utgångspunkt. Studien utgår från en kvalitativ undersökning som från teori om representation, intern orientalism samt maskulinitet analyseras. Analysen av respondenternas utsagor har resulterat i fyra stycken övergripande teman; norrbottniska stereotyper, landsbygden kontra det urbana, alfahannens känslor och verklighetsförankringen. Centralt i undersökningen är respondenternas upplevelse av att Leif och Billy porträtterar stereotyper i Norrbotten i form av bland annat deras intressen och ekonomiska situation. Studien visar även att respondenterna upplever att det finns en maskulinitet präglad av aggression och en strävan efter en roll som alfahanne hos karaktärerna.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur Norrland och norrlänningar skildras i TV-serien Rebecka Martinsson, samt om Norrland skildras från ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Metoden som använts är fallstudie och data har insamlats genom egna observationer med Faircloughs tredimensionella analysmodell som teoretisk ram. Resultatet pekar mot att Norrland och norrlänningar förvisso skildras på ett stereotypt sätt i Rebecka Martinsson, men att det också förekommer en stor mängd nyansering där människormed norrländskt ursprung också tillåts att bryta mot den rådande diskursen. I diskussionssegmentet lyfts blicken och där görs jämförelser med andra populärkulturella verk. I det segmentet diskuteras också studiens styrkor såväl som svagheter, bland annat att det utvalda materialet är relativt litet och att med ett annat urval hade resultatet eventuellt kunnat bli annorlunda. Som förslag till fortsatt forskning ges att göra en undersökning på samma utvalda material, men med annan metod, alternativt använda samma metod och teoretisk ram men välja ut annat eller en större mängd material att analysera.

Minnet av minoritetspolitiken i Sverige under 1800-talet och en stor del av 1900-talet harpåverkat den tornedalska identiteten och lämnat efter sig en känsla av utanförskap ochtudelning hos befolkningen. Populärkulturen spelar en betydande roll i att förmedla minnenoch skildra den representerade gruppens identitet och i att påverka identitetsskapandet hosåskådaren. Detta sker i representationens gestaltning samt omfattning, och filmenPopulärmusik från Vittula (Reza Bagher, 2004) är en av få spelfilmer som utspelar sig iTornedalen. Den här studien undersöker representationen av befolkning, miljö och språk iTornedalen samt relationen mellan nationell och regional identitet i filmen och på vilka sättintern orientalism och postkolonialism framträder i materialet. Filmens bildspråk och handlinganalyseras utifrån kritisk diskursanalys, semiotisk bildanalys, filmpoetisk analys samt KristinaBoréus analysfrågor som formats efter denna studies syfte och frågeställningar. Utifrån teorierkring representation, stereotyper och normer, identitet och minne, postkolonialism, internorientalism samt konceptet sårbarhet studeras gestaltningen av identitet i filmen och hur ettkulturellt minne skapas och förmedlas. Analysen visar att filmens narrativ, stil, framställning av karaktärer, val av inspelningsplatsoch språkbruk bidrar till att förmedla en splittring i identiteten hos den tornedalskabefolkningen som kommit till av tvåspråkigheten, känslan av att vara både finsk och svenskoch en paradoxal inställning till den egna kulturen. Gestaltningen av utanförskap, skam ochtraumatiska sårbara minnen i filmen blir en tydlig identitetsskapande effekt. En mobiliseringav konceptet sårbarhet bidrar till identifikation med karaktärerna och därmed Tornedalenskollektiva minne och identitet. De tema som filmen berör, som exempelvis identitetsförlust,utanförskap, diskriminering, exploatering och våld, bidrar till en stärkt individuell ochkollektiv identitet och som genom att delas i filmen blir ett kulturellt minne som förmedlas tillgruppen som representeras, samt till övriga grupper.

The student thesis Nationalism and Norrientalism: A Discourse Analysis of the Norrlandic Independence Debate of Late Summer 2016 and Beyond aims to examine the style and content of the recent secession debate in the Swedish and Norrlandic printed press. From the late summer of 2016 to the beginning of 2017 the question of Norrlandic sovereignty was a prioritized topic in the legacy media debate, as well as in social media. It commenced after the Swedish government enterprise Vattenfall planned to relocate forty employment opportunities from Jokkmokk, raising the question of Norrlandic independence based on a post-colonialist view of the region. This thesis examines how the framing of Northern Sweden as a colony has been established, re-established or refuted in the different discourses of the printed debate, through a faceted lens composed of various theories of Orientalism and nationalism. Rooted in the discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, merged with the critical discourse analysis of Norman Fairclough, and leaning against media theories of inoculation and framing, the study takes aim at the myths, metaphors, articulations and antagonisms which constituted the polemics in the printed press of the period. The results conclude that the debate revolved around independence, resources, and the myth regarding Norrland—often described as a barren landscape, marked by vast distances and a lack of social services. The term colony was used to describe Norrland as marginalised and robbed of its natural resources, whereas the term was met by opposition from the objecting side, who emphasised the historic and present representation of Norrlanders in high politics. The colonial identity was constituted in the press through internal Orientalism by Stockholm writers and self-Orientalisation by Norrlandic ones. The most distinct patterns of difference between the objecting side and the advocating side of independence was the determination of the real economic loser of a Norrlandic secession from Sweden.