Införandet av en matrisorganisation i en kommunal verksamhet för att främja intern samverkan är en komplex process som kräver noggrann planering och engagemang från olika aktörer. Studien betonar vikten av att skapa övertygelse och konsensus bland divisionerna samt identifierar utmaningar som tröghet i förändringsprocessen och bristande integration av ekonomiska strukturer.

Sedan införandet av nya socialtjänstlagen 1982 har socialtjänsten gått mot en alltmer tydlig specialisering. Specialiseringen gör samverkan mellan olika enheter nödvändig och det är också något som Socialstyrelsens riktlinjer förordar. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka socialsekreterares upplevelse av intern samverkan kring missbrukande föräldrar. Ett mål med studien är att synliggöra vilka främjande och hindrande faktorer socialsekreterarna ser i samverkansarbetet. Studiens material baseras på sju semistrukturerade intervjuer och är bearbetat med tematisk analys. I analysen av materialet används samverkans- och systemteori för att förstå, förklara samt organisera resultaten. De främjande faktorerna som socialsekreterarna upplever är att det finns en god kommunikation, att man har förmöten innan klientmöten, att det finns bra rutiner och stöd från ledning samt att man har goda relationer till sina kollegor. Hindren i samverkan utgörs främst av bristande förståelse för varandras arbetssätt, resursbrist samt stress och hög ärendebelastning. Resultaten visar att hindrande och främjande faktorer finns på olika nivåer ur ett systemteoretiskt perspektiv. På makronivå påverkas samverkansarbetet av lagar samt politiska- och ekonomiska beslut. Faktorer som påverkar samverkan på mesonivå utgörs av de organisatoriska förutsättningarna och innefattar exempelvis policys, stöd från ledning och resurser. På mikronivå påverkas arbetet av de interpersonella relationerna, kommunikationen samt roller och synsätt. / Since the introduction of the new Social Services Act in 1982, social services have moved towards an increasingly clear specialization. Specialization makes cooperation between different units necessary, and this is also something that the National Board of Health and Welfare's guidelines prescribe. The purpose of this qualitative study is to investigate social workers' experience of internal collaboration around abusing parents. One goal of the study is to make visible which promoting and hindering factors the social workers see in collaborative work. The study's material is based on seven semi-structured interviews and is processed with thematic analysis. In the analysis of the material, cooperation- and systems theory is used to organize, explain and understand the results. The promoting factors that the social workers experience is good communication, that you have pre-meetings before client meetings, that there are good routines and support from management and that you have good relationships with your colleagues. The obstacles in collaboration mainly consist of a lack of understanding of each other's working methods, a lack of resources as well as stress and a high caseload. The result shows that hindering and promoting factors exist at different levels from a perspective of systems theory. At the macro level, collaborative work is affected by laws as well as political and economic decisions. Factors that affect collaboration at the meso level are made up of the organizational conditions and include, for example, policies, support from management and resources. On a micro level, work is affected by interpersonal relationships, communication, roles and approaches.

Den här studien handlar om grundskolans interna samverkan kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Syftet med studien var att belysa hur samverkan mellan olika professioner i grundskolan kan utvecklas för att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med NPF. De frågeställningar som besvaras är: Hur beskriver lärare sin samverkan med andra professioner i grundskolan när det gäller skolsituationen för elever med NPF? Vad behöver enligt lärarna utvecklas när det gäller samverkan kring elever med NPF? Studien utgick från verksamhetsteori som bidrog till att samverkan kunde studeras på ett djupare plan. Sex grundskollärare intervjuades med halvstrukturerade intervjuer. Med tematisk- och verksamhetsteoretisk analys på studiens empiri framkom att samverkan mellan lärare och skolans övriga professioner inte sker i den utsträckning som lärare önskar. Kunskapsmässiga svårigheter är det vanligaste motivet för samverkan mellan lärare och andra professioner i skolan, där stöd av elevers sociala svårigheter och skolans förebyggande arbete får stå tillbaka. Det som enligt lärarna behöver utvecklas är att rektorn blir delaktig i skolans specialpedagogiska processer; Skolors organisatoriska arbete kring elever med NPF behöver förtydligas, både gällande motivet för samverkan, professioners ansvarsområden och att skolor skapar forum och rutiner för skolans professioner att mötas kring elever med NPF. / This study is about the primary school's internal collaboration around pupil with neurodevelopmental disorders (NDD). The aim of this study was to highlight how cooperation between different professions in primary school can be developed to create an accessible learning environment for students with NDD. The questions that the study sets out to answer is: How do teachers describe their collaboration with other professions in elementary school regarding the school situation for students with NDD? According to the teachers, what needs to be developed in terms of collaboration around students with NDD? The study was based on an activity theory, which contributed to the fact that cooperation could be studied on a deeper level. Six primary school teachers were interviewed using semi-structured interviews. With a thematic- and activity theory analysis of the study's empirical data, it emerged that collaboration between teachers and the school´s other professions does not take place to the extent that teachers wish. Knowledge-related difficulties are the most common motive for teachers´collaboration with other professions in the school, here support of students´ social difficulties and the school´s preventive work may take a back seat. According to the teachers, what needs to be developed is for the principal to be involved in the school´s special education processes. Schools´ organizational work around students with NDD needs to be clarified, both regarding the motive for collaboration, professions´ areas of responsibility and that schools create forums and routines for the school´s professions to meet around students with NDD.