Syftet med studien är att undersöka hur kvalitetssäkring av utförandet kan säkerställas i internationella byggprojekt. Även om det svenska företaget ansvarar för detaljutformningen är det oftast lokala entreprenörer, anställda av kunden i det landet där produkten levereras, som utför arbetet vilket försvårar kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning. Studien kretsar runt kvalitetssäkringen och kvalitetsstyrningen på två projekt som Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång arbetade på: ett i Rya, Göteborg och ett i Perm, Ryssland. Siemens Finspång ansvarade för att upprätta kombikraftverk för energi produktion men en del av projektet var att gjuta betongfundament för utrustningen. De två projekten var avslutade då detta arbete påbörjades. För att svara på syftet och uppfylla frågeställningen har metoderna för kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning undersökts på de båda projekten. De problem som uppstått och deras orsaker har också undersökts och sammanställts. Metoderna har sedan jämförts för att urskilja var skillnaden låg i processen för kvalitetssäkring i Rya och Perm.

<p>Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och därmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvägagångssätt, idéer, traditioner och normer möts på nya sätt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie är en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ”Pegasus” på Skanska Sverige AB. Dessutom kartläggs förberedelser en organisation och dess medarbetare bör beakta. Resultatet baseras på halvstrukturerade intervjuer med åtta medarbetare, med god erfarenhet ifrån det gällande cross-culture, tvärkulturella, projektet. Dessa tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. Studien visar på vikten av att tillägna sig och försöka få en så god förförståelse, uppfattning och medvetenhet som möjligt för vad det innebär att komma ifrån olika kulturer. Det handlar om att gå in i projektet med öppna ögon och se till, istället för att bortse ifrån, de kulturella skillnaderna så att internationella projekt kan nå bästa möjliga resultat.</p>

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och därmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvägagångssätt, idéer, traditioner och normer möts på nya sätt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie är en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ”Pegasus” på Skanska Sverige AB. Dessutom kartläggs förberedelser en organisation och dess medarbetare bör beakta. Resultatet baseras på halvstrukturerade intervjuer med åtta medarbetare, med god erfarenhet ifrån det gällande cross-culture, tvärkulturella, projektet. Dessa tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. Studien visar på vikten av att tillägna sig och försöka få en så god förförståelse, uppfattning och medvetenhet som möjligt för vad det innebär att komma ifrån olika kulturer. Det handlar om att gå in i projektet med öppna ögon och se till, istället för att bortse ifrån, de kulturella skillnaderna så att internationella projekt kan nå bästa möjliga resultat.

The aim of this study was to understand how project participants in a project between a Western country and an Africa country experience the exchange of knowledge and experiences. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with a hermeneutic approach. We interviewed nine participants from the project Tlokwe Inclusivity Disability Sector II, an international project between Växjö in Sweden and Potchefstroom in South Africa. Four of the interviews were conducted with participants from South Africa, and five of the interviews were conducted with participants from Sweden. The analysis of the material was based on previous research in the field and the theories of postcolonialism and indigenization. The result of the study shows that the participants from South Africa have received knowledge from Sweden that they have tried to adjust to their local conditions. The Swedish participants also feel that they have learned from this project, but a different kind of knowledge than the theoretical knowledge that they have conveyed to the South African participants. Cultural differences were central in all interviews, but although all participants that we have interviewed talked about these differences, it was not seen as a problem in the project.

<p>Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.</p><p>Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European</p><p>Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa.</p><p>Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna.</p><p>I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde.</p><p>Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?</p>

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång. Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa. Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna. I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde. Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?