Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen utvecklas i snabb takt och har idag börjat acklimatiserats till hemmamiljöer. För några år sedan var smarta hem och dess enheter ovanligt men idag är ett smart hushåll mer angeläget än någonsin där allt fler digitaliserade funktioner skapar bekvämlighet för användare världen över. Ett smart hem tillhör Internet of Things (IoT) där enheter bestående av sensorer och datorer kommunicerar och utbyter data med varandra vilket bygger på inbyggd intelligens, insamling, analys och överföring av data. Ett smart hem avser enheter som befinner sig i ett hem och är uppkopplad till ett och samma nätverk vilket bidrar till att skapa en enkel och säker vardag. Det smarta hemmet medför många fördelar men genom fördelar kommer också ofta nackdelar. Varje enhet i hemmet kan bli utsatt för olika typer av attacker av en obehörig individ där varje enhet är mer eller mindre lätt att komma åt och där en attack medför att personliga data blir åtkomlig och kan spridas vidare på nätet. Det utgörs en korrelerad risk med antal uppkopplade produkter vilket medför fler integritetskränkande attacker i samma takt som antalet smarta hem och enheter ökar. Användare kan bli analyserade och kartlagda vilket också motiverar fysiska brottsliga handlingar. Det är svårt för användare att veta vem som får tillgång till deras data vilket också gör det svårt för användare att skydda sig. Studien syftar till att öka kunskap om de bakomliggande risker och integritetsproblem som uppstår genom privat användning av smarta hem och undersöker hur risker kan förebyggas. Forskningen inom förebyggandet av risker är idag förhållandevis smal. Förutsättningarna i studien har varit att samla in tidigare forskning och litteratur följt av en kvalitativ intervjuundersökning. Genom tidigare forskning har val av informanter gjorts och intervjufrågor har utformats för att på så sätt kunna besvara våra forskningsfrågor. Intervjuundersökningen genomfördes semi-strukturerat genom olika kommunikationsplattformar. Intervjumaterialet transkriberades där kodning och val av teman utformades. Utifrån de insamlade material tillsammans med empiri presenteras ett resultat och en analys utfördes. Genom de utvalda teman och genomförda analysen presenteras vår slutsats baserat på  forskningsfrågor följt av förslag till vidare forskning. / Technology and digitalization are developing fast and have begun to acclimatize to home environments. A few years ago, smart homes and smart devices were unusual, today a smart household is more urgent than ever, where more digitized features create convenience for users worldwide. A smart home belongs to the Internet of Things (IoT) where devices, consisting of sensors and computers, communicate and exchange data with each other, which is based on built in intelligence, collection, analysis, and transmission of data. A smart home refers to devices that are connected to the same network which helps to create a simple and safe everyday life for users. The smart home brings many advantages but through advantages there are disadvantages. Each device in the smart home environment can be subjected to different types of attacks by an unauthorized user where each device is easy to access and where an attack means that the personal data becomes accessible and can be spread online. There is a correlated risk through the number of connected products which leads to more privacy infringing attacks. Users can be analyzed, which also justifies physical criminal acts. It is difficult for users to know who is accessing their data, which makes it difficult to protect themselves. This study aims to increase knowledge about the underlying risks and privacy problems that arise through private use of smart homes and also how risks can be prevented. Research in risk prevention is currently relatively narrow. The prerequisites in the study have been to collect previous research and literature followed by a qualitative interview survey. Through the literature study, the choice of informants has been made and interview questions have been designed to be able to answer the research questions. The interview survey was conducted semi-structured through various communication platforms. The interview material was transcribed where coding and choice of themes were designed. Based on the collected materials together with empirical data, a result was presented, and an analysis was performed. Based on the selected themes and the analysis that was performed, our conclusion is finally presented based on our research questions followed by suggestions for further research. This study was conducted in swedish.

This qualitative study evaluates what the Internet of Things (IoT) can bring to create benefits in municipal housing companies. Since 2014, there has been a guide from the Swedish Agency for Digital Administration regarding benefits realization that describes how organizations can work to implement IT projects and realize target images, by focusing on the underlying benefits. The issues that this study focuses on are benefits and expectations from completed IoT projects. To answer these questions, five interviews and a pilot study, based on a framework for benefit realization, were conducted with people representing a large number of municipalities in Sweden. The respondents have had good insight into how the operations work in the IoT technology area. The main conclusion of the study is that the work with benefits, has a small role in the organizations consulted. Many of the obstacles identified in the study show that active management is required to change the culture around IoT projects and that the business focuses on the benefits behind the IoT solutions rather than the artifacts themselves. Previous research has shown that IoT is a disruptive innovation, which requires new thinking and other types of skills. Most organizations have built up their own infrastructures with pre-packaged services that have been offered to the businesses in order to create interest and let the businesses themselves discover the benefits that the technology can bring. / I den här kvalitativa studien utvärderas vad Internet of Things (IoT) kan tillföra för att skapa nytta i kommunala bostadsbolag. Sedan 2014 finns det en guide från Myndigheten för digital förvaltning i nyttorealisering, som är ett stöd i hur organisationer kan arbeta för att genomföra IT-projekt och realisera målbilder, genom att fokusera på den bakomliggande nyttan. De frågor som denna studie fokuserar på är nyttor och förväntningar från genomförda IoT-projekt. För att besvara dessa frågor har fem intervjuer och en pilotstudie, utifrån ett ramverk för nyttorealisering, genomförts med personer som representerar ett stort antal kommuner i Sverige. Respondenterna har haft god insikt i hur verksamheterna arbetar inom teknikområdet IoT.   Studiens främsta slutsats är att arbetet med nyttor, har en liten roll i de organisationer som tillfrågats. Många av de hinder som identifierats i studien visar på att det krävs en aktiv styrning för att förändra dels kulturen kring IoT-projekt och dels att verksamheten fokuserar på nyttan bakom IoT-lösningarna snarare än själva artefakterna. Tidigare forskning har visat att IoT är en disruptiv innovation vilket kräver nytänkande och andra typer av kompetenser. De flesta organisationer har byggt upp egna infrastrukturer med färdigpaketerade tjänster som erbjudits verksamheterna i syfte att skapa intresse och låta verksamheterna själva upptäcka de nyttor som tekniken kan tillföra.

IoT-enheter är för många människor idag en del av vardagen och fler och fler enheter ansluts till människors hushåll. Smarta hem har allt från kylskåp och övervakningskameror som är anslutna till ett nätverk och internet. Problematiken med det är att många av dessa enheter har inte tillräcklig kapacitet eller en avsaknad av tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda sig mot potentiella attackvektorer. Bristande säkerheten för enheter i det smarta hemmet kan leda till att enheterna blir hackade och manipulerade av angripare. Den som kan skydda det smarta hemmet mot manipulation av dess IoT-enheter är både användare i det smarta hemmet och utvecklare av enheterna. Men det är inte alltid tydligt för vem åtgärden gäller, vilket är något den här studien vill klargöra. Den här litteraturstudien utgår från befintliga åtgärder identifierade av tidigare forskning. Den skiljer sig från den tidigare forskningen genom att kartlägga vilka åtgärder som är applicerbara för användare och utvecklare för att skydda det smarta hemmet mot manipulation. Med hjälp av en systematisk litteratursökning valdes 22 studier ut för att besvara studiens frågeställning. För att besvara studiens forskningsfråga används en kartläggande granskningsmetod. Metoden används för att kartlägga och identifiera vilka åtgärder som rekommenderas för både användare och utvecklare. Med hjälp av den tidigare forskningen framställs ett ramverk för att förtydliga vad användaren i det smarta hemmet själv utföra och vilka åtgärder utvecklare kan och bör utföra. Ramverket demonstrerar dessutom en rekommenderad ordning från författaren som åtgärderna bör utföras i. / Users of IoT devices are for many people today part of everyday life and more and more devices are connected to people's households. Smart homes have everything from refrigerators and surveillance cameras connected to a network and the internet. The problem with this is that many of these units do not have sufficient capacity or lack adequate security measures to protect themselves against potential attack vectors. Lack of security for devices in the smart home can cause the devices to be hacked and manipulated by attackers. Those who can protect the smart home from tampering with its IoT devices are the users in the smart home and the developers of the IoT devices. Although it is not always clear for whom the security measures apply to, which is something that this study aims to clarify. This literature study is based on existing security measures identified by previous research. It differs from previous research by mapping out which security measures and best practices that are applicable to users and developers to protect the smart home from being manipulated. Using a systematic literature search, 22 studies were selected to answer the study's question. To answer the study's research question, a mapping method is used. The method is used to map and identify which actions are recommended for both users and developers. Using the previous research, a framework is created to clarify what the user in the smart home can do and what actions developers can and should take. The framework also demonstrates a recommended order from the author in which the measures should be carried out.

Internet of things är idag en utveckling som starkt går framåt för att göra samhället mer tekniskt styrt, modernt och för att underlätta för människor. Det finns många branscher och arbetsområden för denna teknik och hissbranschen är en utav dessa. I denna rapport utreds de fördelar som finns med Internet of things inom hissövervakning. Företaget Safeline Sweden AB har tagit fram en produkt för att underlätta övervakningen av hissar på avstånd. En utredning av denna produkt och dess kostnadsfördelar togs fram, för att sedan kunna ta fram en affärsmodell för Safelines nya produkt IMS. Genom intervjuer med potentiella kunder kunde information tas fram angående dagens läge inställningen till ny teknik. Den informationen som kom fram under dessa intervjuer användes för att skapa en affärsmodell som ska användas som grund för en affärplan för Safeline.En affärsmodell skapades för Safeline Sweden AB och deras nya produkt IMS. I affärmodellen framgår det bland annat hur företaget bör lansera den nya produkten, hur kundrelationer ska skapas, utvecklas och behållas. Utifrån intervjuerna valdes det att IMS bör säljas som en systemlösning då det anses vara det bästa för att det ska vara attraktivt och prisvärt för kunderna. / Internet of things is today a development that is strongly moving forward to make society more con-trolled by technology, modern and it will be easier for many people. This technology can be used in many diffrent industries and work areas, such as elevator monitoring. This report evaluates the benefits with Internet of things within elevator monitoring. The company Safeline Sweden AB has developed a product that will make it easier to monitor elevators from a distance. An investigation of this product has been done and what their advantages were. After that, a buisness model was formed for Safelines new product IMS. By interviewing potential customers, the information about the sitaution today and the approach for new technology was discovered. The information from the interviews was then used to create a good and sustainable business model for Safeline.A buisness model was created for Safeline Sweden AB and the produkt IMS. The business model describes how the company should launch the new product, how the customer relations should be created, developed and retained. The information from the interviews made it clear that the IMS should be sold as a system solution because it is considered to be more attractive and be more valu-able for the customers.

In the global and dynamic business environment of today, Industry 4.0 and the development of digital networking and real-time connection are pushing manufacturing companies to introduce new technologies into their manufacturing processes. IIoT is seen as a key element of Industry 4.0 that enable the virtualization of manufacturing processes that can ensure smooth operations across the supply chain through real-time information collection. While researchers and practitioners alike agree that there are potential advantages of implementing real-time monitoring through IIoT they also uphold that there are critical challenges for adoption. Research shows that few companies have developed the structured strategies necessary to attain a consistent competitive advantage while implementing IIoT into their manufacturing processes. A large reason contributing to this is that there is no established industry standard for how to ensure interoperability, i.e the ability of different computerized products or systems to connect and exchange information with one another. To bridge the gap between theoretical knowledge of IIoT and the practical challenges of its implementation in a manufacturing process, the purpose of the study is to present a framework of the potential challenges and enablers of implementing IIoT for real-time monitoring. To meet the purpose of this study a multiple case study was performed at Volvo Construction Equipment sites in different stages of IIoT implementation. As a result, four categories related to potential challengers and enablers of implementing IIoT for real-time monitoring were identified. These categories were: external environments, IT infrastructure, technology, and human factors. Four project phases of implementing an IIoT platform were also identified, which lays the foundation for the proposed framework. The framework provides a general understanding of how manufacturing companies can implement IIoT to achieve real-time monitoring in practice by highlighting potential challenges and enablers in each project phase. Contributing to current research, this thesis considers the holistic perspective of the research area, i.e a combination of both technical and social aspects, where the resulting framework provides guidance on how to implement IIoT for real-time monitoring. Future research may include confirmation of the framework in practice and performing a quantitative case study to achieve generalized results. / I dagens globala och dynamiska affärsmiljö driver Industri 4.0 och utvecklingen av digitala nätverk och realtidsanslutning tillverkande företag till att introducera ny teknik i sina tillverkningsprocesser. IIoT ses som ett nyckelelement i Industri 4.0 som möjliggör virtualisering av tillverkningsprocesser som kan säkerställa smidig drift över hela försörjningskedjan genom informationsinsamling i realtid. Även om både forskare och praktiker är överens om att det finns potentiella fördelar med att implementera realtidsövervakning genom IIoT, hävdar de också att det finns kritiska utmaningar för adoption. Forskning visar att få företag har utvecklat de strukturerade strategier som krävs för att uppnå en konsekvent konkurrensfördel samtidigt som de implementerar IIoT i sina tillverkningsprocesser. En stor anledning till detta är att det inte finns någon etablerad branschstandard för hur man säkerställer interoperabilitet, det vill säga förmågan hos olika datoriserade produkter eller system att koppla ihop och utbyta information med varandra. dess implementering i en tillverkningsprocess, är syftet med studien att presentera ett ramverk för de potentiella utmaningarna och möjliggörarna för att implementera IIoT för realtidsövervakning. För att uppfylla syftet med denna studie utfördes en multipel fallstudie på Volvo Construction Equipment-anläggningar i olika stadier av IIoT-implementering. Som ett resultat identifierades fyra kategorier relaterade till potentiella utmanare och möjliggörare för implementering av IIoT för realtidsövervakning. Dessa kategorier var: externa faktorer, IT-infrastruktur, teknik och mänskliga faktorer. Fyra projektfaser för att implementera en IIoT-plattform identifierades också, vilket lägger grunden för det föreslagna ramverket. Ramverket ger en allmän förståelse för hur tillverkningsföretag kan implementera IIoT för att uppnå realtidsövervakning i praktiken genom att lyfta fram potentiella utmaningar och möjliggörare i varje projektfas. Som ett bidrag till aktuell forskning tar denna avhandling hänsyn till forskningsområdets helhetsperspektiv, det vill säga en kombination av både tekniska och sociala aspekter, där det resulterande ramverket ger vägledning om hur man implementerar IIoT för realtidsövervakning. Framtida forskning kan innefatta bekräftelse av ramverket i praktiken och utförande av en kvantitativ fallstudie för att uppnå generaliserade resultat.

Internet of Things utvecklas och växer konstant. Det blir allt vanligare att applikationer och enheter kopplas samman via nätverk. En av teknikerna som används för att trådlöst sammankoppla enheter är Bluetooth Low Energy. Preferenser för kvaliteten i en kommunikation kan variera. Det är därför viktigt att utföra prestandamätningar för att veta vilka fördelar och nackdelar en nätverksteknik har.  Detta examensarbete handlar om prestandamätningar vid datasändningar mellan mobila enheter och trådlösa sensorer, och övervakning av parametrar som fås under mätningarna. En metod med monitoreringspaket inspirerad från tidigare forskning, utformades och implementerades i ett system för Bluetooth Low Energy, vilken därefter har utvärderats.  Resultatet blev att två system skapades som visade dataförluster, fördröjningsvariation och genomströmning, löpande på en mobil enhet. Det ena systemet använde metoden med monitoreringspaket. Det andra systemet använde en egengjord metod som gjorde mätningar med hög precision, men som ställde högre krav på funktioner och prestanda på sensornoden, och på den mobila enheten. Experiment med hjälp av systemen utfördes och resulterande värden analyserades. / Internet of Things develops and grows constantly. It becomes increasingly common that applications and units are connected through a network. One of the technologies used for wirelessly linking together units is Bluetooth Low Energy. Preferences for the quality of a connection can vary. It is therefore important to conduct measurements of performance in order to know advantages and disadvantages that a networking technology has.  This thesis is about measurements of performance during data transfers between mobile devices and wireless sensors, as well as monitoring parameters that are given during the measurements. One method using monitoring packets inspired from previously made research, were designed and implemented in a system for Bluetooth Low Energy, which was then evaluated. The result was that two systems were created that presented data loss, delay variation and throughput, continuously on a mobile device. One system used the method with monitoring packets. The other system used a self-made method which made measurements with high precision, but that places higher demands on functions and performance of the sensor node, and on the mobile device. Experiments were conducted by using the systems and resulting values were analyzed.

With an increasing number of people currently living in urban areas, many cities around the globe are faced with issues such as increased pollution and traffic congestion. In an effort to tackle such challenges, governments and city councils are formulating new and innovative strategies. The integration of ICT with these strategies creates the concept of smart cities. The Internet of Things (IoT) is a key driver for smart city initiatives, making it necessary to have an IT infrastructure that can take advantage of the many benefits that IoT can provide. The Cloudlet is a new infrastructure model that offers cloud-computing capabilities at the edge of the mobile network. This environment is characterized by low latency and high bandwidth, constituting a novel ecosystem where network operators can open their network edge to third parties, allowing them to flexibly and rapidly deploy innovative applications and services towards mobile subscribers. In this thesis, we present a cloudlet architecture that leverages edge computing to provide a platform for IoT devices on top of which many smart city applications can be deployed. We first provide an overview of existing challenges and requirements in IoT systems development. Next, we analyse existing cloudlet solutions. Finally, we present our cloudlet architecture for IoT, including design and a prototype solution. For our cloudlet prototype, we focused on a micro-scale emission model to calculate the CO2 emissions per individual trip of a vehicle, and implemented the functionality that allows us to read CO2 data from CO2 sensors. The location data is obtained from an Android smartphone and is processed in the cloudlet. Finally, we conclude with a performance evaluation. / Med en befolkning som ökar i urbana områden, står många av världens städer inför utmaningar som ökande avgaser och trafikstockning. I ett försök att tackla sådana utmaningar, formulerar regeringar och stadsfullmäktige nya och innovativa strategier. Integrationen av ICT med dessa strategier bildar konceptet smart cities. Internet of Things (IoT) är en drivande faktor för smart city initiativ, vilket gör det nödvändigt för en IT infrastruktur som kan ta till vara på de många fördelar som IoT bidrar med. Cloudlet är en ny infrastrukturell modell som erbjuder datormolnskompetens i mobilnätverkets edge. Denna miljö karakteriseras av låg latens och hög bandbredd, utgörande ett nytt ekosystem där nätverksoperatörer kan hålla deras nätverks-edge öppet för utomstående, vilket tillåter att flexibelt och snabbt utveckla innovativa applikationer och tjänster för mobila subskribenter. I denna avhandling presenterar vi en cloudlet-arkitektur som framhäver edge computing, för att förse en plattform för IoT utrustning där många smart city applikationer kan utvecklas. Vi förser er först med en överblick av existerande utmaningar och krav i IoT systemutveckling. Sedan analyserar vi existerande cloudlet lösningar. Slutligen presenteras vår cloudlet arkitektur för IoT, inklusive design och en prototyplösning. För vår cloudlet-prototyp har vi fokuserat på en modell av mikroskala för att räkna ut CO2 emissioner per enskild resa med fordon, och implementerat en funktion som tillåter oss att läsa CO2 data från CO2 sensorer. Platsdata är inhämtad med hjälp av en Android smartphone och behandlas i cloudlet. Det hela sammanfattas med en prestandaevaluering.

To enable high performance data management for sensor-based systems the system components in an architecture has to be tailored to the situation at hand. Therefore, each component has to handle a massive amount of data independently, and at the same time cooperate with other components within a system. To facilitate rapid data processing between components, a model detailing the flow of information and specifying internal component structures will assist in faster and more reliable system designs. This thesis presents a model for a scalable, safe, reliable and high performing system for managing sensor-based data. Based on the model a prototype is developed that can be used to handle a large amount of messages from various distributed sensors. The different components within the prototype are evaluated and their advantages and disadvantages are presented. The result merits the architecture of the prototype and validates the initial requirements of how it should operate to achieve high performance. By combining components with individual advantages, a system can be designed that allows a high amount of simultaneous data to be disaggregated into its respective category, processed to make the information usable and stored in a database for easy access to interested parties. / Om ett system som hanterar sensorbaserad data ska kunna prestera bra måste komponenterna som ingår i systemet vara skräddarsydda för att hantera olika situationer. Detta betyder att varje enskild komponent måste individuellt kunna hantera stora simultana datamängder, samtidigt som de måste samarbeta med de andra komponenterna i systemet. För att underlätta snabb bearbetning av data mellan komponenter kan en modell, som specificerar informationsflödet och interna strukturer hos komponenterna, assistera i skapande av snabbare och mer tillförlitliga systemarkitekturer. I denna uppsats presenteras en modell för skapande av skalbara, säkra, tillförlitliga och bra presterande system som hanterar sensor-baserad data. En prototyp utvecklas, baserad på modellen, som kan hantera en stor mängd meddelanden från distribuerade sensorer. De olika komponenterna som används i prototypen utvärderas och deras för- och nackdelar presenteras. Resultatet visar att arkitekturen hos prototypen fungerar enligt de initiala kraven om hur bra systemet ska prestera. Genom att kombinera individuella styrkor hos komponenterna kan ett system skapas som tillåter stora mängder data att bli fördelat enligt deras typ, behandlat för att få fram relevant information och lagrat i en databas för enkel tillgång.

På Hannovermässan, världens ledande mässa inom industriell teknologi, i Tyskland år 2011 myntades begreppet Industrie 4.0 som beskriver den fjärde industriella revolutionen. Denna handlar om att integrera affärsprocesser med ingenjörsprocesser och på så sätt göra produktionen mer effektiv, miljövänlig och flexibel. Sedan 2011 har man även börjat tala om smarta fabriker och införande av smart teknik inom tillverkningsindustrin. Många hävdar att smart teknik och Industrie 4.0, tillsammans med vår tids krav på kundanpassade produkter, kommer att revolutionera den tillverkande industrin och förväntningarna är stora på vad smartteknik kan komma att bidra med. Denna studie syftar till att undersöka hur produktionen i tillverkande företag påverkas med hjälp av införande av smart teknik. Studien kommer att identifiera och analysera de främst påverkade faktorerna vid införande av smart teknik från år 2011 och framåt. De faktorer som identifierats och studeras närmare är; flexibilitet, kostnader, ledtider, miljöpåverkan, produktkvalitet och tillförlitlighet. I arbetet att hitta de faktorer som främst påverkar produktionen i tillverkande företag vid införande av smart teknik har främst två metoder använts. En inledande litteraturstudie gjordes för att identifiera de vanligast förekommande faktorerna. Valda faktorer verifierades därefter med hjälp av intervjuer och studiebesök hos två tillverkande företag som implementerat smart teknik, Scania CV AB och Volvo Car Corporation. Under vald tidsperiod har dessa företag tillsammans med KTH genomfört projektet FFI Line informationsystem architecture (LISA), där LISA är en variant av en smart fabrik. En slutsats som dragits i denna studie är att de faktorer som främst påverkas med hjälp av smart teknik inom tillverkningsindustrin är några av de som identifierades vid undersökningens start; flexibilitet, kostnader, miljöpåverkan och tillförlitlighet. Exempel på hur dessa påverkas presenteras vidare; om en informationsarkitektur (såsom LISA) implementeras blir det lättare att genomföra förändringar i maskinparken, det gör processkedjan mer dynamisk vilket ger en ökad flexibilitet för företagen. Med hjälp av uppkopplade enheter kan företagen snabbare informeras om fel i produktionen och på så sätt minska mängden kassationer vilket innebär kostnadsbesparingar. Genom att hastighetsanpassa motorer samt att optimera robotars rörelser, exempelvis genom att i större utsträckning använda mjuka rörelser, kan energi sparas och därmed ge en minskad miljöpåverkan. Dock blir företagen vid införande av smart teknik beroende av uppkoppling och det blir då viktigt att säkerställa att tillförlitliga system används om problem uppstår. Andra faktorer som påverkas är ledtider och produktkvalitet, som dock snarare påverkas som konsekvenser av att ovan nämnda faktorer påverkas. Ytterligare en slutsats är att Industrie 4.0 inom svensk tillverkningsindustri betraktas som en evolution snarare än en revolution och att den smarta tekniken är något som implementerats gradvis. / The term Industrie 4.0 was first coined in Germany 2011, at the Hannover Messe, the world’s leading Trade Fair for Industrial Technology. It is a term describing the fourth Industrial Revolution. This revolution concerns making production more efficient, environmentally friendly and flexible, by integrating business processes with engineering processes. Since 2011, smart factories and implementation of smart technology in manufacturing has also been a major talking point. Many claim that smart technology and Industrie 4.0, together with the increasing demands for customization, will revolutionize the manufacturing industry and the expectations for what smart technology will contribute with are great. The purpose of the study is to investigate what factors of the production in manufacturing companies are affected by the introduction of smart technology, from year 2011 onwards. The factors identified and investigated are; flexibility, costs, lead times, environmental impact, product quality and reliability. The study was conducted in two stages. First, a literature study to identify and investigate the factors, and second, visits, interviews and verification of the factors with two manufacturing companies who have both implemented smart technology; Scania CV AB and Volvo Car Corporation. During the selected time period, these companies have, together with KTH, participated in the FFI Line information system architecture project (LISA) project where LISA is a type of smart factory; an information architecture. A conclusion to be drawn is that the factors mostly affected by smart technology within the manufacturing industry are some of those identified in this study; flexibility, costs, environmental impact and reliability. Examples of impact are; if an information architecture (for example LISA) is implemented, it becomes easier to implement changes in the factory. This makes the process chain more dynamic, which gives the company greater flexibility. With the help of connected units, companies are faster informed about errors in the production, which makes it possible to decrease the amount of scrap. This leads to cost savings. Also, by using speed-controlled engines and by optimizing the movements of robots, energy can be saved, which leads to less environmental impact and also cost savings. Though, by implementing smart technology, companies also make themselves dependent on wireless connectivity. Therefore, it becomes important to make sure reliable systems are used. Other factors affected by the implementation of smart technology are lead times and product quality, but they are rather affected as consequences of the affection of the other factors, mentioned above. Another conclusion to be drawn is that Industrie 4.0, within Swedish manufacturing, is considered to be an evolution rather than a revolution and smart technology is something that is implemented gradually.

Internet of Things (IoT) devices are devices with embedded sensors or software. Their usage is becoming more prevalent. They are used for smart homes, traffic tracking, weather data and sensor networks. Often IoT devices communicate wirelessly using low-power protocols. A wireless connection provides an easy way to eavesdrop on personal data or even hijack connections. Thus security measures need to be taken. Our thesis looks at a specific IoT operating system, Contiki-NG, and describes the porting process of a Transportation Layer Protocol (TLS) protocol library, MbedTLS. The porting process consists of specific modules that need to be adapted to the Contiki-NG environment. After porting, example programs that send and receive datawere written to enable performance testing that includes execution time, runtime memory usage and code space. The results of the tests were analyzed and evaluated. The produced implementation from porting MbedTLS to Contiki-NG provides a secure connection between two hosts running the TLS protocol. The highly configurable nature of MbedTLS allows the implementation to be adapted to comply to the resource constraints of platforms supported by Contiki-NG. / Internet of Things (IoT)-enheter är enheter med inbyggda sensorer eller mjukvara. Deras användning blir allt vanligare. De används för smarta hem, trafikspårning, väderdata och sensornätverk. Ofta kommunicerar IoT-enheter trådlöst med protokoll med låg energiförbrukning. En trådlös anslutning ger ett enkelt sätt att avlyssna personuppgifter eller till och med att kapa anslutningar. Därför måste säkerhetsåtgärder vidtas. Vårt examensarbete täcker ett specifikt IoT-operativsystem Contiki-NG och beskriver en portningsprocess av ett TLS-protokollbibliotek (Transportation Layer Protocol), MbedTLS. Portningen består av specifika moduler som behöver anpassas till den ursprungliga Contiki-NG-miljön. Efter portningen skrevs exempelprogram som skickar och tar emot data för att möjliggöra prestandatestning som inkluderar exekveringstid, minnesanvändning och kodutrymme. Resultaten av testerna analyserades och utvärderades. Den framställda implementeringen från att överföra MbedTLS till Contiki- NG gav en säker anslutning mellan de två ändpunkterna som kommunicerar med TLS-protokollet. Den i hög grad konfigurerbara karaktären hos MbedTLS gjorde det möjligt att anpassa implementeringen för att följa resursbegränsningarna för plattformar som stöds av Contiki-NG.