Hintergrund: Das Internet spielt heutzutage in Gesundheitsfragen eine große Rolle. Fast alle Internetnutzer greifen im Zusammenhang mit Erkrankungen auf Onlineangebote zurück, um beispielsweise Informationen über Krankheitsbilder oder Medikamente zu suchen. Speziell für den Bereich seelische Gesundheit verfügt das Internet darüber hinaus noch über weiteres Potential: Mit der Entwicklung von Online-Programmen wurden in den letzten Jahren neue Behandlungsmöglichkeiten für psychische Erkrankungen geschaffen. Diese verwenden die multimedialen Möglichkeiten des Internets zu therapeutischen Zwecken und konnten in zahlreichen Studien vielversprechende Ergebnisse zeigen. Für die Nutzung der Programme sind dabei regelmäßiger Internetzugang und Routine im Umgang mit unterschiedlichen Internetfunktionen notwendig - insbesondere mit sozialen Medien. Ausmaß und Muster der Internetnutzung psychiatrischer Patienten im Zusammenhang mit ihrer Erkrankung sind jedoch bislang kaum erforscht. Ziel der vorliegenden Arbeit ist es, das erkrankungsbezogene Internetnutzungsverhalten dieser Patientengruppe zu erfassen und zu analysieren. Methode: Patienten aller Stationen und Ambulanzen der Klinik und Poliklinik für Psychiatrie und Psychotherapie des Universitätsklinikums Leipzig wurden mit Hilfe eines Fragebogens zu ihrem Internetnutzungsverhalten befragt. Anhand von 29 Items wurden soziodemographische Daten, das allgemeine Internetnutzungsverhalten und die erkrankungsbezogene Internetnutzung (mental-health related Internet use) erfasst. Die Datenanalyse beinhaltete die Bestimmung von Häufigkeiten und Gruppenvergleiche. Hierzu wurde vornehmlich der Chi-Quadrat-Test verwendet. Ergebnisse: 337 Patienten nahmen an der Studie teil. 79.5% von ihnen waren Internetnutzer und wurden in Abhängigkeit von ihrer wöchentlichen Nutzungsdauer in die Subgruppen Wenig-, Mittel- und Vielnutzer eingeteilt. Soziale Medien wurden von weniger als der Hälfte der Nutzer verwendet: Soziale Netzwerke (47.8%), Foren (19.4%), Chats (18.7%), Blogs (12.3%). 70.9% nutzten das Internet im Kontext ihrer psychischen Erkrankung. Hierbei handelte es sich um folgende Inhalte: Informationen zu psychischen Erkrankungen (57.8%), Informationen zu Medikamenten (43.7%), Suche nach Psychiatern bzw. psychiatrischen Kliniken (38.8%), Erfahrungsaustausch mit anderen Betroffenen (19.8%), Nutzung von Foren mit Psychiatern (17.2%). Unterschiede im Nutzungsmuster zwischen Wenig-, Mittel- und Vielnutzern waren statistisch signifikant für alle Formen sozialer Medien (p<0.01), für die Suche nach Psychiatern und Kliniken (p=0.017) und für die Nutzung von Foren mit Psychiatern (p=0.048). Die Analyse der Internetnutzung in Abhängigkeit von der psychiatrischen Diagnose zeigte mit einer Ausnahme (Suche nach Psychiatern bzw. psychiatrischen Kliniken) keine statistisch signifikanten Ergebnisse. Die Rolle des Internets im Zusammenhang mit psychischen Erkrankungen wurde von den Studienteilnehmern unterschiedlich eingeschätzt: 36.2% waren der Meinung, dass das Internet bei der Bewältigung ihrer psychischen Erkrankungen eine Hilfe war oder sein könnte, während 38.4% das Gegenteil behaupteten. 27.6% der Befragten hatten Interesse an internetbasierten Selbstmanagementprogrammen teilzunehmen. Schlussfolgerung: Die Mehrzahl der psychiatrischen Patienten nutzt das Internet. Die Internetnutzung im Zusammenhang mit psychischen Erkrankungen ist verbreitet und dient vor allem der Informationssuche. Soziale Medien werden generell weniger genutzt, hierbei bestehen jedoch signifikante Unterschiede zwischen den einzelnen Nutzergruppen. Die Möglichkeiten des Internets im Zusammenhang mit Krankheitsbewältigung und Selbstmanagement werden von Studienteilnehmern unterschiedlich bewertet. Die psychiatrische Diagnose und die Krankheitsschwere scheinen auf das Internetnutzungsverhalten einen vergleichsweise geringen Einfluss zu haben. Die Ergebnisse der Arbeit zeigen die Bedeutung des Internets im Kontext psychischer Erkrankungen und könnten bei der weiteren Entwicklung von Internetangeboten für psychisch Erkrankte Berücksichtigung finden.

Anxiety disorders share the feature of excessive fear, anxiety and related behavioural disturbances. Fear is defined as the emotional response to a real or a perceived imminent threat and anxiety is the anticipation of a future threat. The anxiety disorders covered in this thesis are panic disorder with or without agoraphobia, social phobia, post-traumatic stress disorder, generalized anxiety disorder and anxiety disorder not otherwise specified. Cognitive behavioural treatment protocols are typically designed to target one specific disorder and falls under the definition of disorder-specific cognitive behavioural therapy. It is however unclear if this is the most optimal approach in regards to the high comorbidity between anxiety disorders and depressive disorders. Internet-based cognitive behavioural therapy has in the past generally been disorder-specific and from above mentioned predicament two alternative treatment approaches emerged, the tailored and the transdiagnostic approach that aims to simultaneously treat both principal and comorbid disorders. Previous trials on internet-based cognitive behavioural therapy have targeted adults in general and relatively few target adolescents, young adults and older adults. The aims of this thesis were to further develop and test the effects of tailored internet-based cognitive behavioural therapy on the basis of age, for adolescents, young adults and older adults. Specifically by developing and testing the effects of individually tailored internet-based cognitive behavioural therapy for adolescents with anxiety and comorbid depressive symptoms and by adapting and testing the effects of individually tailored internet-based cognitive behavioural therapy for young adults and older adults with anxiety and comorbid depressive symptoms. These aims were tested in two pilot effectiveness studies (Paper I and III) and two efficacy randomised controlled trials (Paper II and IV). The results from these four trials showed significant results across all outcome measures with overall moderate to large effect sizes. The tentative conclusion based on these results is that tailoring internet-based cognitive behavioural therapy can be a feasible approach in the treatment of anxiety symptoms and comorbid depressive symptoms for adolescents, young adults and older adults. Despite the positive findings of the studies in this thesis, there is a need for more research examining the acceptability and effectiveness of internet-based cognitive behavioural therapy for adolescents, young adults and older adults with anxiety and depression before implementation on a larger scale.

Bakgrund: Långvarig smärta är en av de främsta orsakerna till varaktigt lidande och funktionsnedsättning både i Sverige och globalt. Dagens behandlingsmetoder anses i många fall bristfälliga. I ett allt mer högteknologiskt samhälle utvecklas elektroniska hjälpmedel som stöd till personer med olika sjukdomstillstånd. Tidigare studier visar att internetbaserade interventioner främjar hälsa, lindrar lidande och ökar egenmakten, dock är området fortfarande under snabb utvecklig. Syfte: Att beskriva effekterna av internetbaserade interventioner riktade mot långvarig smärta. Metod: Begränsad systematisk litteraturöversikt med elva kvantitativa artiklar.  Resultat: Fem av artiklarna använde KBT, tre artiklar använde ACT och tre artiklar använde självhanteringsmetoder. Fyra effekter av interventionerna framkom; smärtreducering, smärthantering, livskvalitet och psykisk hälsa. Smärthantering förbättrades signifikant, resterande förbättrades, dock ej signifikant. Effekterna är förbättrade till signifikant förbättrade vid uppföljningar efter avslutad behandling. Slutsats: Att införa internetbaserade interventioner som tillägg till klinisk omvårdnad kan innebära hälsovinster för enskild person samt för samhället. Dock ses svårigheter att implementera den här typen av intervention på en större befolkning då faktorer som tillgänglighet och könsfördelning påverkar negativt. Fortsatt forskning: Jämnare könsfördelning i studier, större geografisk utbredning samt långtidsuppföljningar bör ligga i fokus för framtida forskning. / Background: Chronic pain is one of the primary causes to abiding suffering and disabilities in Sweden and globally. Today’s treatment methods are somewhat considered lacking. In a high technology society, as the one we are living in today, the developing of electronic aids for persons with different disease states increases. Internet-based interventions is considered a part of the future in health care. Aim: The aim of this study was to describe the effects of Internet-based interventions designed for people with chronic pain. Method: A rapid systematic review with eleven quantitative studies. Result: Five studies used CBT, three studies used ACT and three is denominated as self-management. Four effects became clear; mental health, pain management, pain reducing, and quality of life. Pain management showed significant improvement, the other three effects showed improvement, although no significant improvement. At follow-up after post intervention the effects improved, some with significance. Conclusion: To implement internet-based interventions as an addition to clinical care could mean health benefits for the community as well as the individual person. However, this intervention type is not accessible on a larger population. Further Research: There should be focus on gender equality, broader geographic areas and longer follow-ups in future research.

Background: Although giving birth is a positive experience for many, some 10% of pregnant Swedish women suffer from severe fear of childbirth (FOC), which impairs their daily functioning and poses a risk for a negative delivery experience. This thesis focuses on the mental and health-economic effects of severe FOC, and explores new treatment options for childbirth-related anxiety. Aims: (i) to investigate the prevalence of and variables associated with severe FOC, (ii) to estimate the cost of illness of severe FOC and (iii) to explore whether Internetbased cognitive behaviour therapy (ICBT) is feasible for treating pregnant women with severe FOC and those with childbirth-related symptoms of posttraumatic stress disorder (PTSD). Design and Results: Study 1: In a cross-sectional study 1635 pregnant women were asked about their FOC via the Wijma Delivery Expectancy/Experience Questionnaire (W-DEQ), and provided socio-demographic data and information of their preferred mode of delivery. It was found that 15.6% of the participants had a severe FOC, which also strongly correlated with the preference of a caesarean section. Study 2: In a prospective case-control cohort study we mapped all visits, in-patient care, sick leave and delivery variables from medical records and estimated the societal costs in two groups of women; one group with severe FOC and one with low FOC. The costs for the group with severe FOC were 38% higher than for the low FOC group. Study 3: Twenty-eight nulliparous women with severe FOC were self-recruited to an eight weeks ICBT program for severe FOC. Fifteen women followed the entire program. Their FOC decreased significantly after treatment (Cohen’s d=0.95, p&lt;0.0001), which means that ICBT is feasible and an option for treating women with severe FOC. Study 4: Fifteen participants in Study 3 wrote narratives of the imminent delivery before as well as after therapy. After treatment, the women had a more realistic attitude towards childbirth, more self-confidence and more active coping strategies. Partners and staff were perceived as more helpful, and the women were more aware of the child they were bearing. Study 5: Fifty-six women with a traumatic delivery experience were included in a randomized wait-list controlled study (RCT) of the effects of an eight week long ICBT program for childbirth-related PTSD symptoms. These symptoms decreased in both groups during active therapy, while the between-group effect size varied depending on measurements. Psychiatric comorbidity decreased in both groups after active treatment. Conclusion: Severe FOC is prevalent among Swedish pregnant women, and the cost of illness of this marker of peripartum psychological vulnerability is considerable when treated using standard care. A new treatment option for this group with ICBT seems feasible and is associated with more realistic attitudes towards the imminent delivery. An RCT with eight weeks of ICBT for parous women with PTSD symptoms also had promising results. As severe FOC is prevalent and associated with mental and economic burdens for the individual and the society, there is an urgent need to expand the research field. It is important to find feasible and effective treatments that can be applied on a large scale. / Denna avhandling undersöker (i) hur vanligt det är att svenska gravida kvinnor lider av rädsla för förlossningen, och (ii) hur detta påverkar kvinnornas sjukvårdskonsumtion under denna period samt vilka kostnader detta innebär för samhället; testar och utvärderar (iii) nya behandlingsmetoder för rädsla för förlossningen och för posttraumatiska stressymptom efter en traumatisk förlossning. Avhandlingen består av fem delstudier: Studie 1 var en studie bland 1635 gravida kvinnor och visade att mer än var tionde gravid kvinna har svår förlossningsrädsla. Denna hade samband med kvinnornas önskemål om planerat snitt som förlossningssätt, och hos omföderskor, med tidigare negativa upplevelser av förlossningen. Studie 2 jämförde sjukvårdskonsumtion och sjukskrivning under graviditet och den första tiden efter förlossningen hos förstföderskor med svår respektive lindrig förlossningsrädsla, vilka omhändertagits i den ordinarie förlossningsvården. Gruppen med svår förlossningsrädsla visade sig ha avsevärt högre kostnader orsakade av att de i genomsnitt hade högre sjukskrivningstal under graviditet och fler besök på grund av psykiska besvär, samt oftare förlöstes med kejsarsnitt och hade komplicerade förlossningar. I Studie 3 testade 28 förstföderskor med svår förlossningsrädsla en ny behandlingsmetod med kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet. Behandlingen medförde att kvinnornas rädsla kraftigt minskade från företill efter behandling. I Studie 4 skickade 15 av kvinnorna i Studie 3 in berättelser via nätet om hur de föreställde sig att deras förlossning skulle bli, såväl innan terapin startade som när den var avslutad. Efter genomförd terapi hade kvinnorna en mer realistisk attityd till förlossningen än före terapin och visade tecken på att ha ett bättre självförtroende och mer aktiva strategier att hantera den kommande förlossningen. Studie 5 utforskade om kvinnor, som upplevt en traumatisk förlossning, kan bli hjälpta av behandling med KBT via internet. Traumatiserade kvinnor slumpades till att antingen få behandling direkt eller få behandlingen efter en väntetid (kontrollgruppen). I båda grupperna minskade kvinnornas posttraumatiska stressymtom, liksom förekomsten av depression och andra ångestproblem. Sammanfattning: Avhandlingen visar att svår förlossningsrädsla är vanligt förekommande och medför lidande för kvinnor och ökade kostnader för samhället i samband med graviditet och förlossning, när detta problem hanteras i den vanliga vården. Två internetbaserade studier testar kognitiv beteendeterapi som behandling för svår förlossningsrädsla och för problem efter en traumatisk förlossning och visar att dessa behandlingsformer tycks fungera väl och i framtiden skulle kunna utgöra ett alternativ som medför att vård görs tillgänglig också för kvinnor som inte har tillgång till kvalificerade hjälpinsatser på andra sätt. Svår förlossningsrädsla och ångestproblem efter en traumatisk förlossning föreligger ofta tillsammans med annan psykisk sjuklighet varför diagnostik och behandling behöver utföras av personer med tillräcklig kompetens för dessa uppgifter. Otillräckligt behandlad/icke behandlad svår förlossningsrädsla ökar riskerna för att kvinnan upplever en kommande förlossning som traumatisk. Avhandlingens slutsatser behöver undersökas i fler och större studier, och, avseende behandlingsstudierna, i undersökningar som har tillräckligt stora kontrollgrupper. Om sådana studier bekräftar dessa preliminära fynd, blir frågan om screening för svår förlossningsrädsla aktuell eftersom det då finns såväl bra screeninginstrument som behandling som skulle kunna göras tillgänglig för stora grupper. Kommer samhället i denna situation att ha råd att inte försöka förebygga individuellt lidande och stora merkostnader för kvinnor med svår förlossningsrädsla? / Tämän tutkimuksen tavoitteena on tutkia (i) kuinka yleinen synnytyspelko on ruotsalaisten raskaana olevien naisten keskuudessa ja (ii) kuinka se vaikuttaa heidän terveyden‐ ja sairaanhoitopalveluiden kulutukseen raskauden aikana ja sen jälkeen, sekä selvittää miten synnytyspelko vaikuttaa yhteiskunnan kustannuksiin; kehittää, testata ja arvioida (iii) uusia hoitomuotoja synnytyspelon sekä synnytyksestä johtuvien psykologisen trau man (posttraumaattinen stressi, PTSD) hoitoon.' Tämä väitöskirja koostuu viidestä osatyöstä: 1. Ensimmäinen osatyö tutki synnystyspelon yleisyyttä 1635 raskaana olevan naisen keskuudessa. Tutkimus osoitti että joka seitsemäs raskaana oleva nainen Ruotsissa kärsii vakavasta synnytyspelosta. Keisarinleikkaus toiveen takana on usein vakava synnystyspelko. Uudelleen synnyttäjillä synnytyspelkoon vaikuttaa myös aiempi traumaattinen synnytyskokemus. 2. Toisessa osatyössa verrattiin ensisynnyttäjien terveyden- ja sairaanhoitokustannuksia sekä sairaslomapäiviä raskauden aikana, synnyksen yhteydessä sekä sitä seuraavan kolmen ensimmäisen kuukauden aikana. Vertailuryhmät seurasivat tavallista äitiysneuvolaohjelmaa, ryhmistä toisella oli vakava ja toisella lievä synnytyspelko. Vakavasta synnytyspelosta kärsivien naisten terveyden ja sairaanhoitopalvelujen käyttö osoittautui huomattavasti korkeammaksi kuin vertailuryhmässä. 3. Kolmannessa osatyössa 28 vakavasta synnytyspelosta kärsivää ensisynnyttäjää, testasi uutta ratkaisukeskeiseen terapiaan (KBT) pohjautuvaa Internetin kautta ohjattua psykologista hoito-ohjelmaa. Hoito lievensi huomattavasti osallistujien synnytyspelkoa. 4. Neljännessä osatyössä 15 naista (edellisestä osatyöstä 3) kirjoittivat osana terapiaansa kertomuksen tulevan synnytyksensä odotuksista. Sama tehtävä kertautui ennen terapian alkua sekä sen jälkeen. Kertomusten yhtäläiset teemat tunnistettiin minkä jälkeen ennen ja jälkeen hoitoohjelmaa kirjoitettujen kertomusten teemoja vertailtiin. Hoidon jälkeen naisten odotukset pohjautuivat suuremmassa määrin tietoon, he kuvailivat itsensä varmemmiksi sekä paremmin  valmistautuneiksi tulevaa synnytystä ajatellen. 5. Viides osatyö tutki Internetin kautta ohjatun ratkaisukeskeisen terapian (KBT) vaikutusta naisiin jotka kärsivät synnytyksen jälkeisestä henkisestä traumasta. Naiset satunnaistettiin tutkimuksessa joko välittömän hoidon ryhmään tai odotuslista ryhmään, joka sai saman hoidon myöhemmin. Hoidon jälkeen PTSD oireet vähenivät sekä hoitoettä kontrolliryhmässä. Myös masentuneisuus ja ahdistusoireet väheniväthoidon myötä. Yhteenvetona voidaan oheisista tutkimuksista todeta että synnytyspelko on yleinen ruotsalaisten raskaana olevien naisten keskuudessa. Synnytyspelko aiheuttaa kärsimystä sekä raskaana olevalle naiselle mutta myös lisäkustannuksia yhteiskunnalle. Kahdessa Internetin kautta ohjatussa ratkaisukeskeisessä hoito-ohjelmassa testattiin uusia hoitomuotoja raskaana oleville ensisynnyttäjille sekä synnytyksen jälkeisistä traumaoireista kärsiville naisille. Tulokset osoittavat, että Internetin kautta ohjattu hoito toimii näissä ryhmissä hyvin ja saattaisi tulevaisuudessa olla vaihtoehto kohderyhmille, joille sopivaa terapeuttista hoitoa nykytilanteessa ei voida tarjota. Koska vaikea synnytyspelko ja synnytystä seuraavat PTSD oireet esiintyvät usein muiden mielialahäiriöiden rinnalla, on tärkeää, että näitä naisia hoitavalla henkilökunnalla on tarpeellinen pätevyys hoitaa myös mielenterveysongelmia. Hoitamatta jätetty tai puutteelisesti hoidettu synnytyspelko lisää raskaana olevan naisen riskiä kokea synnytyksensä traumaattisena. Tulevissa tutkimuksissa tämän tutkimusprojektin tulokset ja johtopäätökset on syytä toistaa useammissa ja ennen kaikkea suuremmissa ryhmissä. Jos tutkimustemme alustaville tuloksille löytyy tukea, nousee kysymys synnystyspelon seulonnasta äitiysneuvoloissa ajankohtaiseksi; sekä seulontamenetelmä että tehokas hoitotapa ovat olemassa ja voitaisiin tarjota suuremmille kohderyhmille. Onko yhteiskunnalla sellaisessa tilanteessa varaa olla ennaltaehkäisemättä synnystyspelkoisten naisten kärsimystä?

<p>The aim of this study is to examine the experienced life situations of siblings growing up with a brother or a sister diagnosed with autism. The study is qualitative and therefore suitable to the purpose of studying the informants´ own experiences. Three women and one man, aged between 18-24 years, were interviewed through chatt programs on the Internet. The constituted perspective is phenomenological and the analysis were made by identifying meaning units in the text from the interviews. The theory used to interpret the result is systems theory and more specifically the structual family therapy by Salvador Minuchin. The data was also compared to earlier research. The result showed that the siblings were affected by growing up with a brother or sister with autism. Their experiences were both of positive and negative kind. The findings further showed that the siblings had similar as well as various experiences.</p>

A computational grid is a hardware and software infrastructure that provides dependable, consistent, pervasive, and inexpensive access to high-end computational capabilities. This talk is divided into three parts. Firstly, we give an overview of the main issues in grid computing. Next, we introduce ALiCE (Adaptive and Scalable Internet-based Computing Engine), a platform independent and lightweight grid. ALiCE exploits object-level parallelism using our Object Network Transport Architecture (ONTA). Grid applications are written using ALiCE Object Programming Template that hides the complexities of the underlying grid fabric. Lastly, we present some performance results of ALiCE applications including the geo-rectification of satellite images and the progressive multiple sequence alignments problem. / Singapore-MIT Alliance (SMA)

The aim of this study is to examine the experienced life situations of siblings growing up with a brother or a sister diagnosed with autism. The study is qualitative and therefore suitable to the purpose of studying the informants´ own experiences. Three women and one man, aged between 18-24 years, were interviewed through chatt programs on the Internet. The constituted perspective is phenomenological and the analysis were made by identifying meaning units in the text from the interviews. The theory used to interpret the result is systems theory and more specifically the structual family therapy by Salvador Minuchin. The data was also compared to earlier research. The result showed that the siblings were affected by growing up with a brother or sister with autism. Their experiences were both of positive and negative kind. The findings further showed that the siblings had similar as well as various experiences.

Denna kvalitativa studie behandlar ämnet Internetbaserad crowdfunding, enfinansieringsmetod där ett stort antal människor ger en liten summa pengar vardera till ettprojekt via en crowdfundingplattform på Internet. Studiens fokus är engagemang: vad somskapar engagemang för crowdfunding och vad som kan stärka engagemanget. Studienundersöker också om enbart kommunikation via Internet är tillräckligt för att skapa stortengagemang för crowdfunding. Syftet med studien är att bidra till kunskapsutvecklingen inomforskningsområdet crowdfunding så att skapare av crowdfundingkampanjer, i utvecklandet avsina kampanjer, kan öka engagemanget hos de personer som stöttar eller funderar på att stöttaen crowdfundingkampanj. De problemformuleringar som ska bidra till att nå upp till syftet ärföljande: varför engagerar sig människor i crowdfunding? Hur kan interaktionen mellanstöttare och kampanjskapare förbättras? Hur kan ansikte-mot-ansikte-kommunikation, genomevent, öka engagemanget för crowdfundingkampanjer? För att besvara studiensproblemformuleringar och därmed nå upp till syftet genomfördes semistrukturerade intervjuermed sju personer som stöttat crowdfundingkampanjer. Resultatet av undersökningen visar attdet finns flera motiv till varför människor engagerar sig i crowdfundingkampanjer. De motivsom representerades av flest respondenter var att hjälpa en vän och viljan att ett projekt skafinnas. Andra motiv som delades av flera respondenter var att stötta kampanjer där förtroendeoch tillit finns till kampanjskaparna, för att få belöningar för sitt engagemang, för att bli en delav gemenskapen och för att idén med crowdfunding gillas. Undersökningens resultat visaräven tre förbättringsmöjligheter i interaktionen mellan kampanjskapare och stöttare: 1) mervarierande statusuppdateringar på kampanjsidan på crowdfundingplattformen med fokus påannat än enbart det finansiella, 2) mer uppdateringar även efter kampanjens slut och 3) attkampanjskapare bör visa upp sina projekt i en livestream. Studiens resultat visar också attansikte-mot-ansikte-kommunikation, genom event, kan öka engagemanget förcrowdfundingkampanjer. Detta då stöttare får möta personerna bakomcrowdfundingkampanjen samt får se resultatet av kampanjen de stöttat på riktigt, inte enbartvia Internet. I studiens anges hur skapare av crowdfundingkampanjer praktiskt kan tillämpadenna studies resultat för att öka engagemanget hos stöttare samt potentiella stöttare. / This qualitative study addresses Internet-based crowdfunding, which is a financing methodwhere a large number of people give small amounts of money to a project via a crowdfundingplatform on the Internet. The focus of the study is engagement: what creates engagement incrowdfunding and what can increase the engagement. The study also examines ifcommunication only via the Internet is enough to create great engagement. The purpose of thestudy is to contribute to the knowledge development in the research area of crowdfunding. Bydoing that, it will also increase the knowledge among creators of crowdfunding campaignsand enable them to increase the engagement among backers and potential backers in thedevelopment of their campaigns. The research questions that will help achieve the purpose ofthe study are: why do people engage in crowdfunding? How can the interaction betweenbacker and creator of campaigns improve? How can face-to-face communication, throughevents, increase engagement in crowdfunding campaigns? To address these questions andachieve the purpose seven semi-structured interviews were conducted with people who hadbacked crowdfunding campaigns. The result of the study shows that there are differentmotives to why people engage in crowdfunding campaigns. The motives that was mostrepresented by the respondents was in order to help a friend and wanting to realize a certainproject. Other motives that were represented by several respondents were to back campaignsbecause they had confidence and trust in the creators of the campaigns, to receive rewards fortheir engagement, be a part of the community and to back a campaign because they like theidea of crowdfunding. The result of the study also shows three improvement possibilities inthe interaction between creator of the campaigns and the backers: 1) more dynamic updates onthe crowdfunding platform with focus on other than the financial aspect, 2) more updates afterthe end of the campaign and 3) that creators of the campaigns could show their projects in alivestream. The result of the study also shows that face-to-face communication, throughevents, can increase the engagement in crowdfunding campaigns. This is because backers canmeet the persons behind the crowdfunding campaign and see the result of the campaign in reallife and not just via Internet. How creators of crowdfunding campaigns can use the result ofthis study is indicated in the study. The language of the study is Swedish.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för olika former av psykisk ohälsa har presenterats som ett alternativ till traditionell samtalsbehandling baserat på forskning från det senaste decenniet. Trots klinisk relevans och flera fördelar för patienter och behandlare går implementeringen långsamt i flera europeiska länder. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka behandlares erfarenheter av att implementera IKBT i sina verksamheter. Intervjuer genomfördes med åtta behandlare hos en svensk offentlig vårdgivare, varefter en tematisk analys gjordes. Fyra huvudteman arbetades fram: En ny metod, En ny roll, Premisser och Lärande. Behandlarna har en övergripande samstämmighet och förståelse kring IKBT och dess användning, vilket är en viktig aspekt av implementeringen. Behandlarna beskriver dock också att kollegor som inte arbetar med behandling, men har en roll i implementeringen, ibland har bristande kunskap och negativa fördomar som förhindrar arbetet. Vidare berättar behandlarna att organiserat samarbete mellan aktiva behandlare bortprioriteras i den kliniska vardagen. Resultaten från analysen diskuteras med utgångspunkt i Normalization Process Theory. Vidare forskning kan utforska upplevelsen hos IKBT-utbildade behandlare som inte börjat arbeta med IKBT och hos icke-behandlande kollegor på arbetsplatser där metoden implementeras. / Internet-based Cognitive Behavioral Therapy (ICBT) for different kinds of mental health issues has been presented as an alternative to traditional face-to-face treatment based on research from the last decade. Despite clinical relevance and several advantages for both patients and therapists the implementation of the method is progressing slowly in many European countries. The purpose of this study was to examine therapists’ experiences of implementing ICBT in their everyday work. Interviews were conducted with eight therapists in a Swedish public health care setting, after which a thematic analysis was made. Four main themes were defined: A new method, A new role, Premises and Learning. The therapists have an overarching mutual comprehension of ICBT and its use, which is an important aspect of the implementation. The therapists explained that colleagues that don't work with ICBT, but still have a role in the implementation, sometimes lack knowledge and have negative preconceptions which obstruct the work. Furthermore, therapists talked about organized collaboration between active therapists not being prioritized in the everyday clinical work. Results from the analysis are discussed by applying Normalization Process Theory to the findings. Further research could examine the experiences of ICBT-trained therapists who have not yet started working with ICBT and of colleagues who do not work with treatment in workplaces where ICBT is being implemented.

Submitted by Geandra Rodrigues (geandrar@gmail.com) on 2018-06-26T11:37:53Z No. of bitstreams: 1 rafaelarussiervilha.pdf: 864688 bytes, checksum: f2556d9167ddf31606e364b302e6154b (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2018-06-27T10:44:26Z (GMT) No. of bitstreams: 1 rafaelarussiervilha.pdf: 864688 bytes, checksum: f2556d9167ddf31606e364b302e6154b (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-27T10:44:26Z (GMT). No. of bitstreams: 1 rafaelarussiervilha.pdf: 864688 bytes, checksum: f2556d9167ddf31606e364b302e6154b (MD5) Previous issue date: 2018-03-23 / CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / O tabagismo é considerado a principal causa de morte evitável no mundo, sendo responsável por cerca de seis milhões de óbitos por ano e também é reconhecido como uma doença epidêmica que causa dependência física, psicológica e comportamental. Dados da Vigilância de Fatores de Risco e Proteção para Doenças Crônicas por Inquérito Telefônico de 2017, apontaram uma prevalência de 12,7% de homens e 8% de mulheres fumantes no Brasil. Formas inovadoras de tecnologia de comunicação, como a internet, estão sendo cada vez mais utilizadas para fornecer informações e apoio aos fumantes que desejam parar de fumar. As intervenções mediadas por internet apresentam muitas vantagens quando comparadas às intervenções tradicionais. O objetivo do estudo foi analisar e descrever quais são as melhores estratégias para auxiliar os fumantes que querem parar de fumar através de um serviço de intervenção computadorizado. Foi realizado um estudo qualitativo, no qual foram analisadas mensagens de 270 usuários da intervenção Viva sem Tabaco. As mensagens foram coletadas através do banco de dados do servidor do programa e examinadas através da técnica da análise de conteúdo de Bardin, por meio de pré-análise, exploração do material e tratamento dos resultados. Os resultados sugerem que as estratégias relatadas pelos usuários da intervenção online, podem auxiliar no processo de cessação do tabagismo. Além disso, as estratégias também podem ser expandidas para a Atenção Primária à Saúde, de forma a colaborar com o tratamento oferecido pelos profissionais da rede pública de saúde no Brasil. / Smoking is the leading cause of preventable death, accounting for about six million deaths per year and also recognized as an epidemic disease that causes physical, psychological and behavioral dependence. Data from the Surveillance of Risk Factors and Protection for Chronic Diseases by Telephone Survey of 2017, indicate a prevalence of 12.7% male and 8% female smokers in Brazil. Innovative forms of communication technologies, such as internet are increasingly being used to provide information and support to smokers who want to quit. Internet-based interventions have many advantages compared to traditional interventions. This study aimed to analyze and describe the best strategies to help smokers who want to quit through a interner-based intervention. Qualitative study, in which messages from 270 users of the “Viva sem Tabaco” intervention were analyzed. The messages were collected through the server’s database of the program and examined through the Content Analysis technique by Bardin, according to the following steps: pre-analysis, exploration of the material and treatment of the results. The results suggested that the use of strategies reported by the users of “Viva sem Tabaco” online intervention can help in the process of smoking cessation. Furthermore, strategies can be expanded to Primary Care, in order to collaborate with the treatment to smokers by professionals of the Public Health network in Brazil.