Global ETD Search

1	FRÅN RÖKSIGNAL TILL E-MAIL : En uppsats om kommunikationens teknologiska utveckling och dess påverkan på arbetsplatsen Lindgren, Vanja, Vallbo, Pernilla January 2016 (has links) I dagens samhälle ökar användningen av teknologiska kommunikationsmedel i organisationer och kommunikationen tenderar att i hög grad ske via till exempel e-mail och intranät. Ett resultat av denna utveckling är att det har blivit vanligare att sända e-mail istället för att gå och tala med en kollega ansikte mot ansikte.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur anställda inom skolan upplever den teknologiska kommunikationen och hur den påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då syftet är att skapa en förståelse för de anställdas upplevelse. De teoretiska ramverk som används i analysen av uppsatsens resultat är Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv med centrala begrepp som give och give off expression, personlig fasad, roller, dramaturgisk inramning samt bakre och främre regionen. Vidare har Lengels och Dafts (1986, 1988) modell för informationsfyllighet fungerat som ett verktyg i analysen av e-mail och intranätets funktioner och egenskaper. Rubenowitz (2004), Eisele (2007), Maltén(1998) samt Lennéer, Axelsson och Thylefors (2005) visar på sociala relationers betydelse för att en god psykosocial arbetsmiljö ska vara möjlig. Resultaten av denna uppsats visar att det finns en positiv upplevelse av e-mail som effektivt kommunikationsverktyg, men att formulering av e-mail även kan vara tidskrävande. Resultatet visar även att det finns en uppfattning av en ökad distans mellan arbetsledning och personal. De kollegiala relationerna påverkas också då det finns mindre utrymme för sociala möten och spontana situationer för småprat. Vidare är denna minskade interaktion mellan kollegor samt personal och arbetsledning något som påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt. Kommunikation teknologisk kommunikation ansikte mot ansikte kommunikation psykosocial arbetsmiljö mellanmänskliga relationer.
2	Crowdfunding : flera nyanser av engagemang / Crowdfunding : several shades of engagement Eriksson, Kajsa January 2015 (has links) Denna kvalitativa studie behandlar ämnet Internetbaserad crowdfunding, enfinansieringsmetod där ett stort antal människor ger en liten summa pengar vardera till ettprojekt via en crowdfundingplattform på Internet. Studiens fokus är engagemang: vad somskapar engagemang för crowdfunding och vad som kan stärka engagemanget. Studienundersöker också om enbart kommunikation via Internet är tillräckligt för att skapa stortengagemang för crowdfunding. Syftet med studien är att bidra till kunskapsutvecklingen inomforskningsområdet crowdfunding så att skapare av crowdfundingkampanjer, i utvecklandet avsina kampanjer, kan öka engagemanget hos de personer som stöttar eller funderar på att stöttaen crowdfundingkampanj. De problemformuleringar som ska bidra till att nå upp till syftet ärföljande: varför engagerar sig människor i crowdfunding? Hur kan interaktionen mellanstöttare och kampanjskapare förbättras? Hur kan ansikte-mot-ansikte-kommunikation, genomevent, öka engagemanget för crowdfundingkampanjer? För att besvara studiensproblemformuleringar och därmed nå upp till syftet genomfördes semistrukturerade intervjuermed sju personer som stöttat crowdfundingkampanjer. Resultatet av undersökningen visar attdet finns flera motiv till varför människor engagerar sig i crowdfundingkampanjer. De motivsom representerades av flest respondenter var att hjälpa en vän och viljan att ett projekt skafinnas. Andra motiv som delades av flera respondenter var att stötta kampanjer där förtroendeoch tillit finns till kampanjskaparna, för att få belöningar för sitt engagemang, för att bli en delav gemenskapen och för att idén med crowdfunding gillas. Undersökningens resultat visaräven tre förbättringsmöjligheter i interaktionen mellan kampanjskapare och stöttare: 1) mervarierande statusuppdateringar på kampanjsidan på crowdfundingplattformen med fokus påannat än enbart det finansiella, 2) mer uppdateringar även efter kampanjens slut och 3) attkampanjskapare bör visa upp sina projekt i en livestream. Studiens resultat visar också attansikte-mot-ansikte-kommunikation, genom event, kan öka engagemanget förcrowdfundingkampanjer. Detta då stöttare får möta personerna bakomcrowdfundingkampanjen samt får se resultatet av kampanjen de stöttat på riktigt, inte enbartvia Internet. I studiens anges hur skapare av crowdfundingkampanjer praktiskt kan tillämpadenna studies resultat för att öka engagemanget hos stöttare samt potentiella stöttare. / This qualitative study addresses Internet-based crowdfunding, which is a financing methodwhere a large number of people give small amounts of money to a project via a crowdfundingplatform on the Internet. The focus of the study is engagement: what creates engagement incrowdfunding and what can increase the engagement. The study also examines ifcommunication only via the Internet is enough to create great engagement. The purpose of thestudy is to contribute to the knowledge development in the research area of crowdfunding. Bydoing that, it will also increase the knowledge among creators of crowdfunding campaignsand enable them to increase the engagement among backers and potential backers in thedevelopment of their campaigns. The research questions that will help achieve the purpose ofthe study are: why do people engage in crowdfunding? How can the interaction betweenbacker and creator of campaigns improve? How can face-to-face communication, throughevents, increase engagement in crowdfunding campaigns? To address these questions andachieve the purpose seven semi-structured interviews were conducted with people who hadbacked crowdfunding campaigns. The result of the study shows that there are differentmotives to why people engage in crowdfunding campaigns. The motives that was mostrepresented by the respondents was in order to help a friend and wanting to realize a certainproject. Other motives that were represented by several respondents were to back campaignsbecause they had confidence and trust in the creators of the campaigns, to receive rewards fortheir engagement, be a part of the community and to back a campaign because they like theidea of crowdfunding. The result of the study also shows three improvement possibilities inthe interaction between creator of the campaigns and the backers: 1) more dynamic updates onthe crowdfunding platform with focus on other than the financial aspect, 2) more updates afterthe end of the campaign and 3) that creators of the campaigns could show their projects in alivestream. The result of the study also shows that face-to-face communication, throughevents, can increase the engagement in crowdfunding campaigns. This is because backers canmeet the persons behind the crowdfunding campaign and see the result of the campaign in reallife and not just via Internet. How creators of crowdfunding campaigns can use the result ofthis study is indicated in the study. The language of the study is Swedish. Crowdfunding engagement event face-to-face communication Internet based communication interaction crowdfunding platform Crowdfunding engagemang event ansikte-mot-ansikte-kommunikation Internetbaserad kommunikation interaktion crowdfundingplattform
3	Interaktionskvalitet - hur mäts det? Friberg, Annika January 2009 (has links) Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i högahastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nyateknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, börinteraktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denneinte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måsteutveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt.För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaperom den mänskliga kognitionen. När kognitiv belastning studeras är det viktigt att en såflexibel, lättillgänglig och icke-påträngande teknik som möjligt används för att få objektivamätresultat, samtidigt som pålitligheten är av största vikt. För att kunna designa gränssnittmed hög interaktionskvalitet krävs en teknik att utvärdera dessa. Målet med uppsatsen är attfastställa en mätmetod väl lämpad för mätning av interaktionskvalitet.För mätning av interaktionskvalitet rekommenderas en kombinering av subjektiva ochfysiologiska mätmetoder, detta innefattar en kombination av Functional near-infraredspecroscopy; en fysiologisk mätmetod som mäter hjärnaktiviteten med hjälp av ljuskällor ochdetektorer som fästs på frontalloben, Electrodermal activity; en fysiologisk mätmetod sommäter hjärnaktiviteten med hjälp av elektroder som fästs över skalpen och NASA task loadindex; en subjektiv, multidimensionell mätmetod som bygger på kortsortering och mäteruppfattad kognitiv belastning i en sammanhängande skala. Mätning med hjälp av dessametoder kan resultera i en ökad interaktionskvalitet i interaktiva, fysiska och digitalagränssnitt. En uppskattning av interaktionskvalitet kan bidra till att fel vid interaktionminimeras, vilket innebär en förbättring av användares upplevelse vid interaktion. / Technical developments have led to the broadcasting of massive amounts of information, athigh velocities. We must learn to handle this flow. To maximize the benefits of newtechnologies and avoid the problems that this immense information flow brings, interactionquality should be studied. We must adjust interfaces to the user because the user does nothave the ability to adapt and sort overly large amounts of information. We must developsystems that make the human more efficient when using interfaces.To adjust the interfaces to the user needs and limitations, knowledge about humancognitive processes is required. When cognitive workload is studied it is important that aflexible, easily accessed and non assertive technique is used to get unbiased results. At thesame time reliability is of great importance. To design interfaces with high interaction quality,a technique to evaluate these is required. The aim of this paper is to establish a method that iswell suited for measurement of interaction quality.When measuring interaction quality, a combination of subjective and physiologicalmethods is recommended. This comprises a combination of Functional near-infraredspectroscopy; a physiological measurement which measures brain activity using light sourcesand detectors placed on the frontal lobe, Electrodermal activity; a physiological measurementwhich measures brain activity using electrodes placed over the scalp and NASA task loadindex; a subjective, multidimensional measurement based on card sorting and measures theindividual perceived cognitive workload on a continuum scale. Measuring with these methodscan result in an increase in interaction quality in interactive, physical and digital interfaces.An estimation of interaction quality can contribute to eliminate interaction errors, thusimproving the user’s interaction experience. interaction cognitive workload interaction quality measure measurement interaktion kognitiv belastning interaktionskvalitet mätning mäta kvalitet quality EEG Electroencephalography elektroencefalografi SWAT Subjective workload assessment technique NASA TLX NASA task load index pupil dilation Modified Cooper Harper Scale MCH skalan Modified Cooper Harper Skalan MCH scale mätmetoder measures subjektiv objektiv subjective objective Skin conductivity response Heart rate variability Functional near- infrared spectroscopy SCR HRV fNIRS kommunikation communication kognition cognition teknikstödd kommunikation ansikte mot ansikte kommunikation face to face interaktivitet information interactivity workload arbetsbelastning cognitive kognitiv Diagnosticity sensitivity upplösning mätinstrument känslighet utvärdering analys utvärderingsprocedur metod method kalibrering calibration Engineering and Technology Teknik och teknologier

1

Page generated in 0.0821 seconds