Denna uppsats undersöker de rums- och identitets(re)konstruktioner som sker i mötet med De Andra. Semistrukturerade djupintervjuer med elva personer som har erfarenhet av arbete i postkolonial miljö – i detta fall Tanzania - samt platsobservation av ett så kallat ”expatriate community” ger empiri som analyseras med en dekonstruktiv intersektionell ansats. Studien visar att identitetsmarkörer korsas och skapar identitets(re)konstruktioner. Processen framkallar det objekt som inte tillhör det egna Jaget och skapar ett Dem – samtidigt som det sker omförhandlingar beträffande hemlandet och dess invånare. Det uppstår både ett avståndstagande och ett närmande till det som ses som ”svenskt” eller ”skandinaviskt”. Representationer skapas och förhandlingar sker mellan lokalbefolkning och expatriates men även inom den vita gruppen, baserat på faktorer som utbildning, ålder, inkomst, familjekonstellation, tid i landet och yrkestillhörighet. Detta påverkar rummet – i form av sociala rum såväl som konkreta platser. En slutsats är att intersektionalitet är ett användbart instrument för att se hur olika identitetsmarkörer (re)konstrueras i tid och rum – att vara ”vit” och ”svensk” är inte samma sak ”här” som ”där”. Den svenska kolonin i Tanzania kan inte ses som en homogen grupp, varvid denna studie bidrar till ökad förståelse för den diversitet som präglar den privilegierade transnationella arbetskraften – expatriates.

Migrationsverket har ett stort antal asylboenden för familjer och ensamkommande vuxna i privat och offentlig regi. Familjer som migrerar till Sverige och söker asyl hamnar ofta på någon av dessa. Personal på asylboenden möter familjer i kris, familjer som söker asyl och vars framtid är oviss. Våld i nära relation är ett globalt problem som finns oavsett social, kulturell eller geografisk kontext. Personer som befinner sig i en asylprocess är speciellt utsatta då de blir offer för våld i nära relation, dels på grund av den uppryckning ur ens sociala kontext som migration innebär, men även på grund av att de inte får tillgång till information och stöd. En kvalitativ studie som med hjälp av Intersektionell analys undersöker asylboendepersonals beskrivningar av erfarenheter och strategier av och för att möta våld i nära relation.

The aim of this study was to determine how the gender aspect is highlighted in the description of protagonists within twelwe young adult novels. The novels were the most read novels among teenagers in 2017, according to the statistics from two libraries in Sweden. By intensive reading of all the novels, we could conclude that the protagonists weren’t described with stereotypical characteristics for male and female, regardless of the biological sex. Furthermore, we could also conclude that the construction of gender could be problematised among the protagonists in these twelwe novels. / Undersökningens syfte är att utröna hur genus kommer till uttryck i beskrivningen av protagonister i tolv ungdomsromaner. Ungdomsromanerna är utvalda genom utlåningsstatistik över de mest utlånade år 2017 från folkbibliotek i två svenska städer. Genom närläsning av romanerna kunde vi konstatera att protagonisterna inte beskrevs med stereotypa egenskaper för män och kvinnor i litteraturen oavsett biologiskt kön. På detta sätt problematiseras genuskonstruktionen hos protagonisterna i utvalda ungdomsromaner.

Skönlitteratur är ett vanligt inslag i skolundervisningen, men vilka normer och värderingar sänder lärare till sina elever via böcker? Enligt läroplanen för grundskolan skall ingen elev bli diskriminerad i skolan oavsett av bland annat: kön, genus, ålder och funktionsnedsättning. Med detta som utgångspunkt har jag valt att studera ett antal bilderböcker där en karaktär har en uttalad eller outtalad ADHD diagnos.      Syftet med denna studie är att synliggöra bilderbokens potential som läromedel i svenskämneskonceptionen som demokratiämne samt inkluderande undervisning. Detta genomförs genom en kvalitativ bilderboksanalys ur ett intersektionellt perspektiv. Med utgångspunkt i kön, genus, ålder och funktionalitet analyserar jag 21 bilderböcker normkritiskt med hjälp av ett schema och en analysmodell som inspirerats av Nikolajevas schema över genusstereotyper och från Graeskes förslag på frågor att använda i en läromedelsanalys.      I bilderböckerna har jag sett en homogen bild för hur flickor och pojkar med ADHD karaktäriseras i symptom och genusbeteende. Barnens utseende är könsstereotypiskt. Barn med ADHD kategoriseras vanligtvis efter sin funktionsnedsättning och upplevs som avvikande. Däremot finns det bilderböcker som inkluderar barnen och skildrar dem som en i gemenskapen. I mitt resultat kom jag fram till att bilderböcker kan användas som läromedel för att verka identitetsskapande och för att träna sin förståelse för andra människor. Lärare har ett stort ansvar i val av böcker för att inkludera alla elever och inte förstärka normer. För att arbeta inkluderande och normkritiskt i ämneskonceptionen svenskämnet som demokratiämne med bilderböcker bör lärare genomföra en analys för att synliggöra vilka normer och värden som bilderboken förmedlar och planera sin undervisning därefter med ett inkluderande förhållningssätt.