Studien syftade till att kartlägga lärares strategier för att bedöma elevers laborativa förmåga i kemi på gymnasiet samt vad valen av strategier grundar sig i. Detta kartlades genom kvalitativa intervjuer med sju verksamma kemilärare på fyra olika skolor. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen var ett ramfaktorteoretiskt perspektiv som syftade till att uppmärksamma hur olika ramfaktorer påverkar lärarnas val av bedömningsmetod. Det naturvetenskapliga arbetssättet kommer att ytterligare utgöra en ram för studien, då styrdokument, vilket är en ramfaktor, beskriver att detta arbetssätt ska genomsyra undervisningen på det naturvetenskapliga programmet.   Resultatet visar att de intervjuade lärarna i hög grad använder sig av laborationsrapporter för att bedöma elevernas laborativa förmågor. Valet av bedömningsstrategi baseras på en tolkning av ämnesplanen som inte tydligt fokuserar på en bedömning av elevernas praktiska förmågor. Fokus läggs i stället på förmågorna tolkning och utvärdering av resultat, vilket lärarna i hög grad anser sig se i rapporterna. Valet av bedömningsmetod påverkas av tidsramen samt gruppstorleken, där stora elevgrupper och ofta snäv tidsram försvårar bedömningen av elevers laborativa arbete. Lärarna motiverar även valet med en ovilja att störa elevernas arbetsgång med sin närvaro under passen, varpå en bedömning i huvudsak sker efter laborationerna. Lärarna syftar i hög utsträckning till att skapa en lärandeprocess där elevens utveckling står i fokus, såväl teoretiskt som praktiskt, varpå bedömning av formativ karaktär prioriteras. Denna formativa arbetsgång vittnar om att lärare snarare syftar till att utveckla elevers praktiska förmågor än att bedöma dessa för ett betyg. Valet av rapporter kan dessutom ses som att lärare bedömer förståelsen för det naturvetenskapliga arbetssättet samt teori, snarare än elevernas praktiska laborativa färdigheter.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att belysa estet- och ämneslärares uppfattningar gällande estetisk integrering dels utifrån reformen Lgy 11 och dels utifrån vilka faktorer som påverkat deras förutsättningar att arbeta med estetisk integrering. Genom kvalitativa intervjuer samlades empirin in. Sedan analyserades det insamlade materialet utifrån de frågeställningar som följde på syftet, samt utifrån studiens teoretiska perspektiv, Ramfaktorteorin. Tidigare forskning påvisade att det var svårt att bedriva estetisk integrering. Andra studier framhöll att det fanns positiva följder med estetisk integrering. I denna undersökning visade det sig att lärarna var positiva till integrering, men hade olika syn på vad estetisk integrering innebar. Ett antal faktorer stod i vägen för att kunna integrera. Läroplanerna, skolledningen, tid, schemaläggning, intressen och lokaler var av yttersta vikt för att kunna integrera över huvud taget. En av slutsatserna var att lärarnas synsätt på estetisk integrering var mångfacetterad. Nyckelord: Estetisk integrering, intervjuer, ramfaktorer, läroplaner, skolledning.

Sammanfattning Denna studie gick ut på att undersöka ett antal aspekter av mobbningsbegreppet. Syftet var att nå en ökad förståelse om mobbning som företeelse, sett från ett antal mellanstadielevers perspektiv. Fokus var på de resonemang som framträdde utifrån studiens frågeställningar (forskningsfrågor). Dessa gällde definitionen, motverkande arbete, förväntningar på läraren samt orsaker och förklaringar bakom mobbning med koppling till mobbare och offer. Undersökningen utfördes genom enskilda intervjuer på tio elever i årskurs fem och var av kvalitativt slag. Frågorna var av halvstrukturerad karaktär, vilket betyder att de var delvis styrda. Dessa utgick från en intervjuguide som bestod av tre teman, som tillsammans täckte studiens forskningsfrågor. För att dokumentera resonemangen spelades intervjuerna in. Det insamlade materialet transkriberades sedan genom metoden ortografisk karaktär, som innebär att intervjuerna skrivs ner ordagrant innan de analyseras. Analysen skedde utifrån de teman som skapades när intervjuguiden togs fram, vilket innebär en tematisk analysmetod. Därefter organiserades ”Resultat” och ”Analys” utifrån studiens teman och presenterades genom en berättande sammanfattningsteknik. Slutsatserna som analyserna resulterade i har därefter diskuterats i relation till ”Tidigare forskning” och teoretiska perspektiv. Inom  temat ”Definition” var en slutsats att mobbning utgörs av någon eller några komponenter (kriterier). En jämförelse mot ”Tidigare forskning” visade att det rörde sig om samma kriterier som Olweus har i sin definition. En annan slutsats inom detta tema gällde att komponenten ”Negativ handling”, (som kan uttryckas i olika termer) utgör kärnan i mobbning. Detta betyder att den är viktigare än övriga komponenter/kriterier. Detta visade sig bland annat genom att samtliga deltagare talade om kriteriet ”Negativ handling”. När det gäller slutsatserna inom övriga teman framkom en ”bra skolmiljö” som en viktig faktor när det gäller att förebygga mobbning. Vidare fanns i samtliga reonemang en förväntan om aktivitet från lärarens sida vid kännedom om mobbning. Kommunikation med en eller flera parter med koppling till mobbningen var den aktivitet som flest (9 av 10 deltagare) resonerade om. En annan slutsats visade sig vara att ett avvikande från normen var det som flest deltagare tog upp när det gäller orsaker till varför individer mobbas. I resonemangen var 8 av 9 deltagare överens om att det alltid föreligger en orsak till att en person blir mobbad. Samtliga deltagare var också överens om att det alltid föreligger en anledning till att individer mobbar. När det gäller mobbaren samtalade majoriteten av intervjusubjekten om ”Bristande självförtroende” som en faktor bakom mobbarens beteende. Vidare förklarades den som främst individ- och/eller familjrelaterad snarare än kamratrelaterad   Nyckelord: Mobbning, intervjuer, elever, resonemang.

Undervisningsformen samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) har visat lovande resultat vad gäller att höja elevers prestationer och motivation för naturvetenskapliga ämnen. Däremot presenterar litteraturen att bedömningen av elevers kunskaper vid SNI undervisningen, är en utmanande del för läraren I litteraturen framgår inte konkret vad utmaningen innebär. Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om de erfarenheter och åsikter lärare i naturvetenskap, som använder SNI, har genom intervjuer. För att svara på forskningsfrågorna intervjuades fyra gymnasielärare i naturvetenskap om deras uppfattning och synpunkter angående de utmaningar och möjligheter de upplevt vid bedömning inom SNI. Som stöd i intervjuerna utvecklades en intervjuguide med hjälp av lärardiskussion om bedömning i SNI-undervisning. Det visade sig att den svåraste utmaningen för lärare var att hantera den subjektiva aspekten av SNI. De delar som förenklade bedömningen var: Öva eleverna (på SNI), planera inför bedömning, tydliggör kunskapskraven samt (använd) kollegialt stöd.

Formativ bedömning är något som sker i klassrummet oftast utan att dokumenteras. Formativ bedömning ska syfta till att läraren tillgodoses med information om var eleverna befinner sig på sin utvecklingsnivå. Detta för att kunna anpassa undervisningen till den nivå eleverna befinner sig på. Att göra den anpassningen ska, enligt teorier inom formativ bedömning, leda till att eleverna på sikt lär sig mer. Då svensk gymnasieskola tvingades att övergå till distansundervisning i och med Coronapandemin (2020) finns det intresse i att undersöka hur lärare upplever att formativ bedömning fungerar vid distansundervisning i matematik på gymnasienivå. Detta är en kvalitativ studie som baserades på semistrukturerade intervjuer. Resultatet i denna studie visar på att det finns problem att använda sig av flera nyckelstrategier, inom formativ bedömning, vid distansundervisning. Ett exempel är att lärarna upplever att det är svårt att ge relevant feedback till eleverna utifrån deras eget arbete.

Syftet med arbetet är att få en uppfattning om hur lärare upplever distansundervisning i matematik samt hur den påverkar gymnasieelevers möjligheter att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan är en förmåga som elever ska få chans att utveckla under sin skolgång. År 2020 genomfördes gymnasieundervisningen till största del på distans. Genom kvalitativa intervjuer har det undersökts hur denna undervisning har upplevts och om det finns möjligheter för eleverna att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Ett eget ramverk har skapats, utifrån Niss (2006), Niss och Højgaard (2011) och NCTM (2000), som kategoriserar den matematiska förmågan kommunikation. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och visar att distansundervisning är genomförbart men inte uppskattat. Kommunikationsförmågan är något som påverkas av distansundervisning, speciellt den muntliga kommunikationen. Till exempel deltar elever inte lika aktivt muntligt i det digitala klassrummet.

Vi behöver inte leta länge för att finna elever som är omotiverade inför uppgiften att skriva en text; orsakerna kan vara många, individuella och generella. Ett av svensklärares uppdrag är att stimulera elevers intresse till att skriva, men frågan är: hur kan det gå till? Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 resonerar kring betydelsen av motivation till skrivande, samt arbetar för att motivera dem till skrivande i svenskämnet. Vilka tankar och strategier har lärare kring att stimulera elevers intresse till att uttrycka sina tankar och åsikter genom skrivande och bearbetning av olika slags texter? I detta examensarbete har en kvalitativ studie genomförts, där datainsamlingen skett genom intervjuer med verksamma svensklärare. Sammanlagt genomfördes fem enskilda intervjuer med svensklärare i årskurs 4- 6, från delar av södra Sverige. Intervjuerna med lärarna visar på olika faktorer som lärarna menar har betydelse för elevers motivation för skrivande. Dels vikten av att utforma skrivundervisningen utifrån elevernas intressen och behov, så att en inre motivation kan stimuleras. Men också värdet av bekräftelse i form av externa faktorer, för att öka den yttre motivationen. Dessutom visar resultatet av detta arbete på vikten av att skapa relation till eleverna, för att utifrån den kunna motivera eleverna till skrivarlust.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad F-3 lärare grundar sina val av undervisningsmetoder på. Metodik var ett ämne på lärarutbildningen fram till år 1988, under den tiden handlade det mer om teoretisk undervisning än om praktiska undervisningsmetoder. Metodikämnet var inte baserad på forskning, därav avlägsnades den från lärarutbildningen år 1988 (Moberg, 1999, s.14). I vår studie har vi gjort kvalitativa intervjuer med sex F-3 lärare, för att ta reda på vad de grundar sina val av undervisningsmetoder på, vid respektive arbetsplatser. Den teoretiska utgångspunkten den här studien har utgått ifrån är didaktikens hur-fråga. Resultatet visade att lärarna grundade sina val av undervisningsmetoder på den erfarenhet de hade fått på sina respektive VFU (verksamhetsförlagda utbildning) och/eller på deras arbetsplats av kollegor. Därmed visade resultatet även att den nuvarande läroplanen och styrdokumenten är av betydelse i deras val av undervisningsmetoder.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med läs-och skrivutveckling i svenska på mellanstadiet. Frågeställningarna i studien fokuserar på lärares olika erfarenheter och hur de utformar sin undervisning för att utveckla komplexa färdigheter som läsning och skrivning hos eleverna. Dessutom vilka hinder och svårigheter som lärarna kan tänkas möta i undervisningen samt hur de skapar motivation, intresse och engagemang hos eleverna i undervisningen. Ett sociokulturellt perspektiv har varit utgångspunkt för denna studie. Perspektivet har använts för att belysa betydelsen av individens förmåga att tänka, lösa problem och utvecklas i ett socialt samspel. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som forskningsmetod. Intervjuerna har genomförts på två olika skolor med sex mellanstadielärare som arbetar med läs-och skrivutveckling i svenskämnet på mellanstadiet. Resultatet visar att majoriteten av lärarna uppger att undervisningen i skrivutveckling bygger på att de tydligt visar syfte, struktur och språkliga drag i olika typer av texter och successivt bygger upp elevernas kunskaper vilket Gibbons (2012), Liberg (2007) och Molloy och Westlund (2018) menar på är mycket viktigt. Lärarna uppger att undervisning i läsutveckling bygger på att deaktivt arbetar med olika läsförståelsestrategier som ger eleverna möjlighet att använda informationen i texterna i olika sammanhang. Samtliga lärare uppger att de skapar motivation, intresse och engagemang genom att välja ut elevnära texter samt att förmedla mål och syfte med varför de ska tillgodogöra sig nya kunskaper. Lärarna lyfter fram att bristen på tid och resurser leder till svårigheteratt ge alla elever rätt förutsättningar och möjligheter att utvecklas. Att arbeta med motivationen har visat sig vara av vikt enligt de resultat som kom fram i OECD rapporten (Skolverket, 2016, s.39) då det är just lågpresterande elever som stod för höjningen i den senaste PISA resultaten (Skolverket, 2019). I våra resultat kom vi fram till att lärarna arbetar mycket med att utveckla elevernas läsförståelse och försöker med den tid och resurser som de har till hands att individualisera undervisningen