Syftet med den här uppsatsen är att undersöka begripligheten i sex domar från Kammarrätten i Jönköping. Jag undersöker texterna med hjälp av Klarspråkstestet för domar, och belyser sedan testresultatet med textanalys. I textanalysen undersöker jag texterna med avseende på innehållskomponenter, textens yttre struktur, agentivitet, syntax och ordval. Ett annat mer allmänt syfte i denna del av min undersökning är också att utvärdera Klarspråkstestet för domar. Jag kompletterar även min analys av texten med intervjuer. Ett delsyfte i denna del av undersökningen är att ta fram en frågelista som Kammarrätten i Jönköping kan använda för liknande intervjuundersökningar i framtiden. Resultatet av Klarspråkstestet, textanalysen och intervjuerna visar att det finns begriplighetsproblem i de sex domarna. Problemen finns på olika nivåer i texten och berör framför allt texternas innehåll, yttre struktur, syntax och ordval. Min undersökning visar också att Klarspråkstestet för domar fångar upp dessa problem, men att det främst är vissa frågor i testet som har relevans. Det räcker därför inte att se till den samlade poängen på testet för att kunna bedöma textens begriplighet, utan det kräver en djupare tolkning av vad svaren visar.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en sårbar grupp i samhället med mer övervikt och psykisk ohälsa. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för en rad sjukdomar och den självupplevda hälsan är 10 gånger sämre än bland normalbefolkningen. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga sjukdom samt att arbeta med promotion och prevention ur ett personcentrerat synsätt. Därmed utgör arbetet med att förebygga övervikt och stärka patientens egna resurser en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med personer med övervikt inom LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt var ett vanligt förekommande fenomen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, som sjuksköterskor blev utmanade att hantera. Fyra övergripande kategorier med underkategorier växte fram i analysen: Hälsofrämjande arbete, Organisatoriska förutsättningar och hinder, Attityd och inställning och Särskilda utmaningar. Vidare framkom att sjuksköterskans roll inom LSS var mångfacetterad och svår att avgränsa gentemot andras yrkesgruppers ansvar. En avsaknad av riktlinjer för hur sjuksköterskan skulle arbeta med och mot övervikt påvisades, men det fanns även upplevelser av att personer inom LSS var en bortglömd och åsidosatt i kommunens hemsjukvård. Enligt de grundläggande lagarna ska vården vara jämlik och god. Om jämlik vård ur folkhälsoperspektiv kunde erbjudas var tveksamt då intervjupersonerna inte fick möjlighet att arbeta med övervikt i rätt bemärkelse. Slutsatser som drogs var att det idag inte finns något fastställt sätt att arbeta med övervikt hos personer inom kommunal LSS-verksamhet. Kommunal hälso- och sjukvård och kommunal funktionshinderverksamhet regleras av olika lagar. Idag står dessa kommunala verksamheter långt ifrån varandra, vilket innebär att lagarna krockar istället för att broar byggs mellan dem. En utveckling av samarbete är nödvändig för att arbetet med övervikt inom patientgruppen ska fungera.

Relationer i leverantörskedjor, långsiktiga företagsrelationer och samarbete mellan företag är områden som ges alltmer fokus från såväl företagsvärlden som vetenskapen. Forskningen visar att relationerna mellan företagen har blivit djupare och att man samarbetar i större utsträckning med såväl leverantörer som kunder. Det är inte längre enskilda företag som står i fokus, utan hela kedjor av leverantörer samarbetar för att skapa en produkt till slutkunden. Studier om leverantörskedjor och företagsrelationer har dock i stor utsträckning varit kvantitativa och personperspektiv saknas. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka hur individer som arbetar med företagsrelationer upplever dessa relationer och att relatera till teorier om relationer i leverantörskedjor och företagsrelationer kopplat till främst det logistiska fältet. I denna studie har tre kvalitativa intervjuer genomförts och empirin från dessa har sedan jämförts med teorier om formalisering, interpersonella relationer, relationer i leverantörskedjor och relationsskapande. Intervjupersonerna och forskarna har stora likheter i tankarna kring till exempel hur relationer och samarbete definieras, vikten av tillit och ärlighet, samt individens roll i företagsrelationen. Frågetecken väcks dock om hur teorin kontra empirin beskriver inledningen av samarbetet, samt till viss del vad långsiktiga relationer innebär.

Makt inom socialt arbete, speciellt inom myndighetsutövning, har varit ett återkommande tema under vår tid på socionomprogrammet vid Linköpings universitet. Däremot har det talats mindre kring makt inom verksamheter som arbetar på uppdrag av socialtjänsten. Att socialarbetare på exempelvis SiSinstitutioner har ett maktövertag gentemot de placerade ungdomarna, i form av exempelvis indragna permissioner och inlåsning, är något som forskarna inom ämnet är överens om. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) upptäckte vi att socialarbetare som arbetar på uppdrag av socialtjänsten har stort handlingsutrymme i sitt arbete då vi båda genomförde vår VFU inom sådana verksamheter. Det bekräftas även av litteraturen som menar att det medför dilemman för personalen. Studien syftar till att undersöka och analysera hur personal på en SiS-institution för ungdomar beskriver och resonerar kring sin maktbefogenhet och sitt handlingsutrymme. För att undersöka detta har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på en SiS-institution belägen i Sverige. Genom intervjuerna fann vi tre empiriskt grundade teman: Vi och Dom, “Det jag säger är ju deras lag” samt Maktens och handlingsutrymmets tvetydighet. Studiens analys vilar på Erving Goffmans Totala institutioner och Michel Foucaults teori om makt, med teoriernas tillhörande begrepp. Utifrån intervjuerna framkommer det att personalen resonerar olika kring sitt handlingsutrymme. Vissa anser att de har stort handlingsutrymme, medan andra anser att det är litet. Främst fann vi att personalens arbete styrs av begreppen lugn och säkerhet. Det framkom att personalens makt uttryckte sig genom att dagarna präglades av struktur och fasta tider, samt genom särskilda befogenheter och arbetsmetoden teckenekonomi. Sammanfattningsvis kan det, utifrån det empiriska materialet, konstateras att socialarbetares makt och handlingsutrymme kan ses som tvetydigt då det både stärker och hämmar dem i det dagliga arbetet.

Övergången från ungdom till vuxen har länge setts som en kritisk period i livet där stora förändringar sker och där individer ingår i en ny social roll. Studier inom bland annat sociologi har visat att normer om ålder och centrala livshändelser formar människan till att inta sociala roller. Däremot finns det mycket lite forskning som studerat den subjektiva uppfattningen av denna period i livet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur unga människors egna förställningar om ålder ser ut och upplevs samt att få syn på bakomliggande normativa föreställningar om ålder. Åtta personer deltog i intervjuer där en induktiv tematisk analys användes för att tolka resultaten. Resultatet visade att unga vuxna starkt påverkas av yttre förväntningar från samhälle och omgivning. Vidare visade resultatet att dessa förväntningar skapade en stark press och stress. Studien gav en ökad förståelse för den subjektiva uppfattningen av hur normer om ålder, livshändelser och sociala roller upplevs i övergången till vuxenlivet.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur åtta företag själva definierar och argumenterar för sina val i samband med namnbyten, och på så sätt söka förstå företagens namnbyten som strategisk kommunikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som integrerar den institutionella teorin och corporate branding och baseras på semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från de studerade företagen. Studiens resultat visar att en mer institutionell hållning, där fokus ligger på beskrivande namn som följer normen i branschen, väljs utav de mindre företagen. En strategisk hållning, där fokus ligger på associativa namn som särskiljer företaget, väljs istället av de större företagen. Vidare tenderar institutionella namnbyten att orsakas av uteslutande interna faktorer och ha ägare och kunder som primär målgrupp, medan strategiska namnbyten tycks orsakas av externa faktorer och ha både ägare, kunder och medarbetare som primär målgrupp. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring upptäckta brister i det teoretiska ramverket och förslag på förbättringar ges.

Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle där den digitala tekniken fortfarande är i utveckling. Tekniken är något som påverkar mångas liv och är något som används både i människors fritid och arbetsliv. Då skolan ska förbereda eleverna för ett framtida deltagande i samhället så har skolan anpassats efter det digitala samhället och har därmed digitaliserats, vilket framförallt har märkts det senaste decenniet. Mot denna bakgrund undersöks i studien hur grundskollärare ser på hur implementerandet av digitala verktyg i klassrummet påverkar deras yrkestillvaro och hur uppfattar lärarna vilka elever som påverkas av digitaliseringen. För att få material som skulle vara relevant för studien så utfördes kvalitativa intervjuer med lärare som är yrkesverksamma inom utbildningsväsendet. Som teoretisk utgångspunkt för arbetet så används den fenomenologiska ansatsen då denna ansats fokuserar på att se på attityder gentemot ett fenomen. Studien resulterade i fem olika teman utifrån materialet som samlades in under intervjuerna med lärarna. Dessa teman speglar en sammansatt bild av lärarnas syn på studiens frågeställningar. De teman som berördes hos de intervjuade lärarna var: elever som stärks av digitaliseringen, digitalisera först tänka sen, möjligheter, tid och resurser. Lärarnas inställning gentemot digitaliseringen av skolan var att de såg både bra och mindre bra sidor av den ökade digitaliseringen.

No description available.

No description available.