<p>Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar. Medan syftet med IV programmet kvarstår det vill säga att motivera unga till studier och alla helst högre än gymnasienivå. Uppsatsämnet fokuserar på tjugonio flickor och pojkar som 1999/1998 gick Individuella programmet (IV) i en medelstor stad. Syftet är att undersöka deras upplevelser av IV.</p><p> </p><p>Undersökningen består av kvantitativa och kvalitativa intervjuer som genomfördes 2002. För att införliva bred och djup i undersökningen. Totalt studerade tretton av tjugonio 1999 enligt detta så verkar programmet uppfylla sitt syfte. Medan det vid intervjutillfället 2002 har ändrats till sex personer. Ser man närmare på de fyra kvalitativa intervjuerna så visar det sig att tre av dem har behöriga betyg när dem börjar på IV och den fjärde saknar betyg i engelska. Två av dem kände sig tvingade att välja IV och två menar att programmet var ett frivilligt val. </p><p>En flicka och en pojke sökte och påbörjade en gymnasieutbildning efter IV. Flickan hade en anställning 2002 medan pojken fortfarande studerade. Dem andra, en flicka och pojke är arbetslösa 2002. Men båda är inställda på att i framtiden återuppta studierna. Skälen till att börja på IV är många, men frågar man vad det bästa med IV är besvaras det nästan unisont: Möjligheten att praktisera.</p>

<p>Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till utomhusdidaktik på sex utvalda förskolor. För att ta reda på vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara på närmiljön intervjuade vi sex förskollärare. Litteraturgenomgången visar på positiva resultat vad det gäller barns motoriska och intellektuella utveckling. Utifrån detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrån sin roll tar tillvara på olika lärmiljöer utomhus. Resultatet visar på ett positivt synsätt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara på. Samtliga pedagoger ser det positivt för barns motoriska utveckling när de får möjligheter att leka utomhus men de har olika syn på vad som påverkar och styr utomhusvistelsen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Studiens syfte är att undersöka förskolebarns föreställningar om jordens form samt var/hur människan bor på jorden och metoden som använts för att uppnå syftet var kvalitativa intervjuer av nio barn i åldern fem år. Tidigare forskning inom området finns, dock är de grundade på intervjuer och studier av något äldre barn.</p><p>Barn formar utifrån sina erfarenheter egna föreställningar och dessa hjälper dem att skapa ordning och förklaring till olika saker. Föreställningarna är i dessa unga år oftast inte vetenskapligt korrekta, men resultatet av intervjuerna i denna studie visar dock att de flesta ändå har kommit en bra bit i sin utveckling om jordens sfäriska form samt var/hur människan kan bo på jorden. Barnen har många begrepp och föreställningar, dock ännu inte helt fast förankrad.</p><p>Nyckelord: Förskolebarns föreställningar, jordens form, kvalitativa intervjuer, naturvetenskap.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hälsoperspektiv.</p><p>De frågeställningar som behandlas i uppsatsen är:</p><p>• Hur beskriver cheferna sin vardag?</p><p>• Är den vardag som beskrivs förenlig med hälsa över tiden?</p><p>Metod</p><p>Fem chefer, tre kvinnor och två män, intervjuades under 45-60 minuter om hur det är att vara chef. Utifrån ett 24-timmarsperspektiv fick de berätta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 år gamla (födda under perioden 1960-1975). De arbetade inom näringsliv eller offentlig sektor på olika organisatoriska nivåer med chefsbefattningar inom ekonomi, produktion, marknadsföring eller konsultverksamhet och hade arbetat i chefsposition i upp till tio år. Cheferna hade personalansvar för 3-25 personer. Intervjuerna, som genomfördes under våren 2005, spelades in med hjälp av bandspelare och transkriberades därefter ordagrant. Intervjumaterialet bearbetades sedan i syfte att lyfta fram den enskilda berättelsen. Denna kompletterades med teman som varit gemensamma för de olika intervjuerna. I presentation och analys av materialet anlades ett hälsoperspektiv från vilket människan ses ur ett helhetsperspektiv och hälsa ses som en resurs för individen.</p><p>Resultat och diskussion</p><p>Den vardag som beskrivs i intervjuerna domineras av yrkesrollen. Fler av de intervjuade berättar om långa arbetsdagar och om svårigheten att hitta en bra balans mellan yrkeslivet och livet i övrigt. Tiden och orken räcker helt enkelt inte till. Utöver arbetet är familjen det som de intervjuade försöker att prioritera. De intervjuade berättar, att det är svårt att hinna med sådant som de vet att de mår bra av. Fritidsintressen, fysisk aktivitet och reflektion är några exempel på sådant som faller bort när arbetet prioriteras. Investeringar i den egna hälsan, i en bibehållen dagsform, ser i flera fall ut att utebli. Detta riskerar i sin tur att innebära, att den beskrivna vardagen inte är förenlig med hälsa över tiden, något som i slutänden riskerar att få konsekvenser för individen, såväl professionellt som privat.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv</p><p>undersöka hur år 6-9-lärare upplever skolans drogförebyggande</p><p>arbete. Sexton intervjuer genomfördes med år 6-9-lärare som</p><p>arbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjälp</p><p>av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev hur</p><p>lärare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Att</p><p>bidra till elevers självinsikt, Skilda förutsättningar och Lärares</p><p>grad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripande</p><p>temat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur.</p><p>Informanterna beskrev att arbete med värdegrund i skolorna är</p><p>positivt och att det uppskattas av både elever och personal. En</p><p>oenighet framkom beträffande hur stort ansvar som bör läggas</p><p>på lärare i drogförebyggande sammanhang och vilken personlig</p><p>inställning som är önskvärd. Informanterna beskrev också olika</p><p>grader av engagemang i det drogförebyggande arbetet. Ingen av</p><p>informanterna upplevde LAST’N-projektet som negativt utan</p><p>väntade sig en vidareutveckling av det påbörjade arbetet.</p><p>Forskning bör fortsättningsvis bevaka hur det</p><p>drogförebyggande arbetet fortlöper, samt även leda till</p><p>utformning av en handlingsplan som kan fungera som mall för</p><p>de olika skolornas handlingsplaner. Riktlinjer bör tas fram för</p><p>att involvera all skolpersonal samt andra arenor så att</p><p>ungdomarna får en enhetlig värdering och attityd från</p><p>samhället.</p>

Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva några föräldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrågor som ställs är: Vad är lek enligt föräldrarna?, Vilken roll anser sig föräldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig föräldrarna information om leken? I litteraturgenomgången redogörs för lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sätt att se på leken och se vad som behövs för att leken ska uppstå. Den tidigare forskningen presenteras också utifrån tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen föräldraperspektivet. I metoddelen redogörs för de val som gjorts i samband med studien. Genom kvalitativa intervjuer med sex föräldrar har deras uppfattningar om leken kunnat dokumenterats. Resultatet visar att föräldrarna hade svårt att hitta en beskrivning på leken utan använde hellre exempel för att definiera leken. De ger gärna exempel på vad lek kan vara för dem, men också vad de räknar som"inte lek". När föräldrarna berättar om sin roll i barnens lek beskriver de sig själva som passiva. Även om de har kontroll över barnens lek och ibland blir indragna i leken, så är det barnen som bestämmer och föräldern blir oftast tilldelad en roll. Dock framkommer att de flesta av de intervjuade föräldrarna känner dåligt samvete över att de inte leker tillräckligt med sina barm. Information om leken kommer enligt föräldrarna från förskolans personal, även genom att föräldern själv frågar.

Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar. Medan syftet med IV programmet kvarstår det vill säga att motivera unga till studier och alla helst högre än gymnasienivå. Uppsatsämnet fokuserar på tjugonio flickor och pojkar som 1999/1998 gick Individuella programmet (IV) i en medelstor stad. Syftet är att undersöka deras upplevelser av IV.   Undersökningen består av kvantitativa och kvalitativa intervjuer som genomfördes 2002. För att införliva bred och djup i undersökningen. Totalt studerade tretton av tjugonio 1999 enligt detta så verkar programmet uppfylla sitt syfte. Medan det vid intervjutillfället 2002 har ändrats till sex personer. Ser man närmare på de fyra kvalitativa intervjuerna så visar det sig att tre av dem har behöriga betyg när dem börjar på IV och den fjärde saknar betyg i engelska. Två av dem kände sig tvingade att välja IV och två menar att programmet var ett frivilligt val.  En flicka och en pojke sökte och påbörjade en gymnasieutbildning efter IV. Flickan hade en anställning 2002 medan pojken fortfarande studerade. Dem andra, en flicka och pojke är arbetslösa 2002. Men båda är inställda på att i framtiden återuppta studierna. Skälen till att börja på IV är många, men frågar man vad det bästa med IV är besvaras det nästan unisont: Möjligheten att praktisera.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att språkarbeten bedrivs på ordinarie förskolor och på språkförskolor, samt hur de reflekterar kring sin egen roll i sammanhanget. Vi gör en jämförelse mellan de två olika förskoleformerna beträffande språkliga arbetssätt. I studien använder vi oss av kvalitativa intervjuer som metod. Fyra förskollärare som arbetar på ordinarie förskolor och fyra förskollärare som arbetar på språkförskolor deltar i undersökningen. Studien är uppbyggd utifrån tre huvudområden: språkliga arbetssätt, uppföljning av barns språkutveckling och reflektion kring den egna rollen vad gäller att främja barns språkutveckling. Resultatet visar att det finns många likheter mellan ordinarie förskolor och språkförskolor beträffande språkliga arbetssätt, men också att det finns skillnader. Både inom de ordinarie förskolorna och inom språkförskolorna uttrycker förskollärarna vikten av att arbeta språkligt medvetet. Det lekfulla lärandet framhävs. Ett språkligt medvetet förhållningssätt i vardagliga samtal med barnet lyfts fram som en betydelsefull aspekt för språkutvecklingen, likaså en god relation mellan vuxna och barn. Det som skiljer de båda förskoleformerna åt kan enligt vår tolkning i huvudsak förstås genom de olika förutsättningarna. På språkförskolorna går barn som påtagligt har stora språksvårigheter, således finns enligt intervjupersonerna ett tydligt strukturerat språkligt fokus både beträffande arbetssätt och förhållningssätt. Hög personaltäthet och lågt barnantal är karaktäristiskt för språkförskolorna. Förskollärare och en logoped arbetar direkt med barnen. Det pedagogiska arbetet läggs upp utifrån vad logopeden kommer fram till i sina tester. Förskollärarna har även kontinuerlig handledning med logopeden

Syfte: Hur ser framtidens, morgondagens och dagens entreprenörer på entreprenörskapets framtid samt framtida marknader som spås få en ljus framtid.   Metod: Författaren har valt att inhämta primärdata genom intervjuer med personer som befinner sig i olika stadier i livet med fokus på entreprenörskap. Detta för att få så bred svarsfrekvens som möjligt. Intervjuerna har gjorts i fokusgrupper. Respondenterna har bestått av entreprenörer, studenter och en organisation.   TeoretisktPerspektiv: Den teoretiska referensramen författaren har använt sig av består främst av teoretiskt entreprenörskap, fokusgrupper och handel.   Empiri: Respondenterna i studien består av studenterna Paulina Larsson (17år), MilionAbraham (27år) och Daniel Håkansson (25år). Entreprenörerna heter Carlo Lopez (29år) och Lennart Frimodig (43år). Therese Sundberg är respondenten från organisationen Drivhuset.   Resultat: Enligt studien konstaterades att vi är på väg in i en ny era av affärsverksamheter. Mer upplevelse och noggrannare nischning av företagen förväntas. Fler IT-företag spås överta de fysiska butikernas roll i konsumenternas liv samt att vi som människor får nya vanor och förväntningar av de produkter/tjänster vi inhandlar.