För att upprätthålla vård och omsorgens krav på säkra och högkvalitativa verksamheter är samarbete mellan professioner en förutsättning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssätt för både organisationens och brukarens bästa. Tidigare studier har dock visat att detta är långt ifrån oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderområdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrån professionsgränser och informella hierarkier. Studiens teoretiska referensram utgörs av Andrew Abbotts professionsteori samt Ingela Thylefors modell för tvärprofessionella team. Studien utgår från en hermeneutisk tradition och har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet bestod av sju semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar i interprofessionella team. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där tre teman utkristalliserades: Herren på täppan, Ensam är inte stark samt Det ena efter det andra. De tre temana representerar olika aspekter av interprofessionellt teamarbete. Herren på täppan symboliserar de professionellas upplevda ställning och status i teamen. Ensam är inte stark redogör för de möjligheter som samverkan för med sig. Det sista temat tar upp de utmaningar som de professionella upplever finns i teamen. Resultaten visar att interprofessionell samverkan ses som ett komplext fenomen. Det uppfattas av de professionella som ett välfungerande och vinnande koncept, men samtidigt ett samarbete kantat av utmaningar. Vidare lyftes interprofessionell samverkan fram som något som var gynnande för både brukarna, organisationen och de professionella själva. Resultaten talar för att vägen till ett fullt fungerande samarbete är lång och ställer krav på en öppen kommunikation mellan teammedlemmar.

The purpose of this thesis is to examine how instruction librarians‟ perceptions of web scale discovery services and their perceptions of the impact of web scale discovery on students‟ information literacy are reflected in their instruction practices in academic libraries. This study addresses how instruction librarians generally perceive WSDS and students‟ information literacy as well as how instruction librarians conduct their instruction sessions. The study‟s empirical data consists of the responses received through seven semi-structured interviews with ten instruction librarians at three separate universities in the Västra Götaland region. The study concludes that library instruction practices reflect many of the librarians‟ perceptions surrounding WSDS, most notably in the areas of source criticism and critical assessment of search results. The study also shows that the search strategies, techniques, and tools taught in instruction sessions are greatly influenced by librarians‟ perceptions of the usefulness of WSDS in student search processes. The librarians‟ responses demonstrate the importance of teaching students search strategies and techniques as well as helping them develop critical evaluation skills that will remain relevant as search technologies continue to evolve.

De senaste åren har präglats ett av sociala medier-bruk i stadigt ökande omfattning. Bilddelningsplattformen Instagram är ett av dessa medier. Med 150 miljoner användare* (data hämtad 6 september 2013), är plattformen ett av de största sociala nätverken idag.    I takt med sociala mediers ständiga expandering, har de flesta former av kommunikation kommit att påverkas. Så även den politiska kommunikationen. Ett intresse för politikers privatliv är emellertid inget nytt. Men med sociala medier har politiker betydligt större möjlighet att själva bestämma hur de medieras till allmänheten.    Denna studie har därför undersökt hur två framträdande svenska politiker, Veronica Palm (S) och Lars Ohly (V), använder sig av Instagram. Hur de konstruerar sina visuella identiteter, hur de försöker framställa sig. Syftet har vidare varit att diskutera de aktuella politikernas bruk av Instagram utifrån begrepp som varufiering och personifiering av politikern, med ett ytterligare teoretiskt ramverk bestående av medialisering, kändispolitik och postpolitik. Studien intresserade sig även för hur politikerna själva uppfattar sitt användande och hur de ser på mediet ifråga; vilka följder det har haft för dem, professionellt som privat.    Studiens metodologiska ram baserades uteslutande på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA), och hans uppfattning om begreppen representation, identitet och relation, samt diskurs. Materialet har bestått av två kronologiskt linjära urval från respektive politikers bildflöde, vilket resulterade i 36 bilder ur Palms flöde, och 50 ur Ohlys. Bilderna delades in i diskursspecifika kategorier, arbete och fritid, och sedan i ytterligare analytiska teman.    Författarna har också hållit en semistrukturerad orienteringsintervju med vardera politiker, och gjort en liknande segmentering och analys av svaren.    Uppsatsen visar att Veronica Palm och Lars Ohly, med den oinskränkta makt de har över sina Instagram-konton, genom exkludering och tematisering, implicita och explicita skildringar, kan konstruera den bild av sig själva och av verkligheten som de själva önskar, och som gynnar dem. Det har också framgått att de aktuella politikernas syn på Instagram, är att det är ett lättsamt, mindre seriöst medium där man kan vara personlig och dela bilder utan konsekvenser. Det är inget ovärderligt politiskt instrument som vinner val, men det kan tjäna till att minska klyftan mellan privat och professionellt, mellan väljare och vald. * http://instagram.com/press/ besökt 21/5-2014

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med formativ bedömning i form av feedback och att ingen lärare arbetade kontinuerligt med kamratbedömning eller självbedömning. Endast ett par av lärarna använde sig av summativ bedömning under lektionstid. Lärarna beskrev lagar och regler, tiden och elevgruppen som viktiga ramfaktorer i deras arbete med betyg och bedömning. Ingen av lärarna beskrev ekonomin som den viktigaste ramfaktorn. Slutsatsen av studien var att det finns olika metoder att arbeta med formativ- och summativ bedömning och att lärarna framhåller olika ramfaktorer som viktiga.

The goal of this study is to research how the digitalization of a table top gameaffects the game and its gameplay. We are researching this by first havingparticipants play chess, and online chess, and the interviewing them about theirexperiences with the both games. The main effects of digitalization are inputcontrols. When digitalizing a table top game, there is one thing that the designercannot control at all, which is, the necessity of input controls. However, thedesign for these controls is up to the designer. When digitalizing a game, therules ted to get enforced by the programming. Mistakes that could be committedin the table top version are no longer possible due to the rule enforcementcaused by the programming. It is also possible to use the digital realm to yourbenefit by adding features such as highlighting in chess, which is only possible inthe digital version. Immersion is also affected by the digitalization; the possiblelack of a visible and present opponent can alter how the players experience thegameplay. / Målet med den här studien är att forska kring hur digitaliseringen av ettbrädspel påverkar spelet och dess spelande. Vi utför vår forskning genom attförst låta deltagare spela schack, och onlineschack, för att sedan intervjua demangående deras upplevelser med de båda spelen. De huvudsakliga effekterna avdigitaliseringen är inmatningskontrollerna. När man digitaliserar ett brädspel såfinns det en sak som designers inte alls kan kontrollera. Detta är nödvändighetenav inmatningskontroller. Designen för dessa kontroller däremot, kan designerspåverka. När man digitaliserar ett spel så brukar ofta reglerna bli förstärkta avprogrammeringen. Misstag som spelare kunde begå i brädspelsversionen, kaninte längre begås tack vare regelförstärkningen som programmeringen bidrartill. Det är även möjligt att använda den digitala världen till ens fördel genom attlägga till vissa saker, så som markeringen i onlineschack, vilket bara är möjligt iden digitala versionen. Digitaliseringen påverkar även inlevelsen som spelarnaupplever. Den möjliga saknaden av en synlig och närvarande motspelare kanändra hur spelarna upplever spelandet.

Syftet med studien var att belysa hur personer med narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som främjade eller hindrade dem i deras motivations-och förändringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv användes Prochaska & DiClementes teori om förändringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet användes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier. Resultatet visade att intervjupersonerna hade tankar om en egen inre styrka, men även tvivel på den egna förmågan, och hur detta relaterade tillderas motivation och hur de uppfattade vården. Intervjupersonerna hade gjort förberedelser i olika hög grad och på olika sätt, uppvisade variation i hur de tänkte kring deras förändringsprocess, samt i vilka mål de hade. Vidare beskrev de på olika sätt hur de upplevt vården och tiden efter behandlingens avslut. Att få vara delaktig i planeringen, att ses som en enskild individ, och samtidigt bli sedd och omhändertagen under trygga former belystes särskilt. Slutsats: Resultatet belyste behovet av en individuell anpassning av vården, då behov och mål står i relation till den enskilde individen, dennes resurser, hjälpbehov och motivation.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever syftet med att använda arbetsmetoden grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa grupparbeten. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lärare på gymnasial nivå och då syftet är att undersöka hur lärarna själva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Resultaten från studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just grupparbeten anser de öva olika färdigheter hos eleverna, såväl ämneskunskaper som sociala färdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingå i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, såsom ambitionsnivå, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger även till grund för hur lärarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter även deras roll som lärare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta målen. Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och därmed även varierande resonemang rörande för-väntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa grupparbeten, då det som styr upplägget av såväl uppgift, gruppindelning som bedömning är den återkommande frågan: Vad är egentligen syftet?

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.</p><p>Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning.</p><p>Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger. Forskarna menar att handledning är ett redskap för att lärarna själva ska reflektera och komma på lösningar. Observationer inte ska göras eftersom att handledning ska baseras på det som lärarna berättar.</p>

Syfte med denna studie är att undersöka hur fem högstadie- och fem gymnasieelever upplever individualiserad undervisning i några ämnen jämfört med deras upplevelse av ordinarie undervisning. Frågeställningar är följande: Hur upplever högstadie- och gymnasieeleverna individualiserad undervisning i några ämnen? Vilka likheter och/eller skillnader påträffas i elevernas upplevelse av individualiserad undervisning jämfört med deras upplevelse av ordinarie undervisning? Vilka likheter och/eller skillnader förekommer mellan högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av individualiserad undervisning? Denna studie är en fallstudie. Insamlingsmetoden är kvalitativa intervjuer som analyseras kvalitativt men också kvantifieras. Resultaten visar att samtliga högstadie- och gymnasieelever upplever såväl för- som nackdelar med individualiserad undervisning. Majoriteten upplever individualiserad undervisning som mer motiverande och utmanande än ordinarie.  Resultaten visar också att individualiserad undervisning upplevs av flertalet som bättre vad gäller undervisningens upplägg och genomförande. Det förekommer både likheter och skillnader mellan högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av individualiserad undervisning.