The purpose of my study is to highlight the importance of play for children's social development in preschool. The study is based on active preschool teachers' perceptions and personal experience on the importance of play for children's social development. What are their own thoughts about children who rarely play and how you react as a teacher to the children who rarely plays with other children? The study is based on qualitative interviews with five preschool teachers who work in different sections in preschools. I chose to use my interviews to illuminate the preschool teachers' own view and experiences out of children's play and how it may affect the child's social development. The results of my interviews showed that preschool teachers agree that play is an important part of children's social development and that it is in the game, children can develop their imagination, motor skills and interaction with other children. In the game and the interaction with other children they observes first one another and imitate what other children are doing before there is time for the children themselves to laugh and play together. The results also showed that it is important that a preschool teacher is included in the children's play, not always active but present in the room where the children themselves play. It is also important that the child feel secure in being at the preschool in order to play and that as a preschool teacher is a guide for the children who rarely play together with other children to help them into the other children´s play.

Bakgrund: För att den framtida sjuksköterskan ska uppnå professionell kompetens är denverksamhetsförlagda utbildningen, VFU, en viktig del i utbildningen. Ett flertal faktorer påverkar studenters upplevelser under VFU:n vilka i förlängningen leder till olika nivåer av lärande. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av lärande under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med ett induktivt angreppssätt. Sex sjuksköterskestudenter intervjuades om upplevelser av lärande under verksamhetsförlagd utbildning med hjälp av en ostrukturerad och öppen intervjuguide. Dataanalysen genomfördes enligt en modell för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Sjuksköterskestudenter upplever att lärande under VFU:n påverkas av ett flertal faktorer. Handledning och lärandemiljö har stor betydelse för studentens upplevelse och leder till att lärandet påverkas. Slutsatser: Lärandet under VFU:n ligger som grund för den utveckling av kunskap och redskap som krävs inför den framtida professionen, därför är utbildning under VFU:n av storvikt för att kunna upprätthålla patientsäkerhet.

This study aims to examine how a businesses' use of the social media platform Instagram can affect the way their employees perceive their own ability to contribute within the business and interact with colleagues, which may affect the companies organizational culture. This study has been conducted through empirical research collected from interviews held with employees of a travel agency which actively uses Instagram. The results show that the company's use of Instagram has an effect upon their employees and, if one places this in relation with the theories utilized in this study, one can say that Instagram is perceived as an artifact that can function as a channel for expressing the organizational culture of the company.

Formativ bedömning har identifierats som en nyckel-strategi i lärande och undervisning, men lite har forskats på hur formativ bedömning är förstådd av elever. Syftet med den här studien är att skapa en insyn i högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av olika aspekter av formativ bedömning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien utgår från intervjuer med sju elever i högstadiet (årskurs 8 och 9). I studien används en fenomenografisk analysprocess för att komma åt essensen i elevernas uttalanden. Resultat synliggör tre beskrivningskategorier viktiga för formativ bedömning: relation, aktivitet och vägen framåt samt elevers uttalanden om dessa.

Barn vistas idag i förskolan långa dagar vilket gör förskolan till en viktig plats för barns fysiska aktivitet. Barn är idag också mer stillasittande på grund av förändrade livsvillkor som längre arbetsdagar för vårdnadshavarna samt den digitalisering som skett. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på planering, arbete med och främjande av fysisk aktivitet i förskolan. Vi samlade in materialet genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. I vår analys utgick vi från ett hälsoperspektiv med hjälp av KASAM-teorins salutogena och patogena perspektiv samt det relationella perspektivet för att försöka besvara våra forskningsfrågor om hur förskollärarna beskriver sina egna erfarenheter av fysisk aktivitet, hur förskollärarna reflekterar kring förskolebarns fysiska aktivitet, hur  förskollärarna beskriver sin planering av fysisk aktivitet i inomhusmiljön och hur förskollärarna beskriver sin planering av fysisk aktivitet i utomhusmiljön. Studiens resultat visar att förskollärares inställning och egna erfarenheter påverkar hur de planerar och främjar fysisk aktivitet i förskolan. De förskollärare som har en positiv inställning och positiva erfarenheter till fysisk aktivitet på fritiden var också de som tog med sig det in i förskolans verksamhet. Resultatet visar också att förskollärarna anser att deras förhållningssätt och miljöns utformning påverkar barnens möjlighet till fysisk aktivitet i förskolan. Analysen visar att förskollärarna på respektive förskolor arbetar med syftet att barnens fysiska, psykiska och sociala hälsa ska tillgodoses, samt att lärarnas svar kan beskrivas som hälsofrämjande.

De senaste åren har matematikundervisning i förskolan lyfts fram alltmer i förskolans styrdokument Lpfö 18 och Skolverket. Förskolebarn vistas allt fler timmar på förskolorna idag vilket har betydelse för hur deras grundläggande kunskaper i matematik utvecklas. Därmed är förskollärarens didaktiska kompetens inom matematikundervisningen viktig för barns livslånga lärande. Syftet med studien var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka förskollärares uppfattningar och motiveringar om matematikundervisning samt i vilka situationer detta sker barn i åldrarna 1–3 år och 4–5. Vi har undersökt hur tio förskollärare i tre mellanstora städer resonerar kring detta. Med Vygotskijs sociokulturella perspektiv som teoretisk utgångspunkt har det undersökts hur förskollärare uppfattar att de undervisar i matematik; om detta sker spontant eller under mer planerade undervisningssituationer i förskolan, vad förskollärare lägger fokus på i matematikundervisningen med de yngsta barnen 1–3 år och de äldre barnen 4–5 år och hur de motiverar det, samt hur förskollärare upplever att lärmiljön i förskolan påverkar matematikundervisningen. Det delstudiernas resultat hade gemensamt rörande undervisningen var betydelsen av barnets språk, samspel, och den sociala biten för barns matematiklärande. Skillnaderna rörande undervisningen var att kroppslig matematik, rumsuppfattning och mönster låg mer i fokus för de yngre barnen medan för de äldre barnen låg undervisningens mittpunkt på räkning, matematiska begrepp och siffror. Resultaten visade även att större delen av de intervjuade förskollärarna menar på att undervisningen sker både planerat och spontant. I resultatet av de båda delstudierna har det framkommit att lärmiljöerna ska utformas utifrån barns intresse och behov. Viktigt också var att lärmiljön ska vara föränderlig och intresseväckande.

Uppsatsens tema är arbetsmiljö och förskolepersonals upplevelse av stress i förskolan. Ämnet är aktuellt då förskolepersonalens psykiska välmående minskar i takt med att kraven ökar. Allt från ökade krav i den statliga läroplanen gällande pedagogik och dokumentation till högre krav från chefer och huvudmän gällande effektivitet och ekonomiska besparingar. Syftet med studien har varit att med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer ta reda på vilka faktorer det är som påverkar förskolepersonalens upplevelse av stress och andra områden relaterade till stress. Ramfaktorteorin och krav-kontroll-modellen har använts för att analysera resultatet och sätta in det i en kontext som förklarar arbetssituationen. Resultaten visar att det finns faktorer i allt från pedagogens bakgrund och erfarenhet till förskolans dagliga rutiner och huvudmannens organisationsform som inverkar i den sammanlagda upplevelsen av stress. Bortfall av ordinarie personal och hur förskolan hanterar vikariesituationen är den enskilda faktor i vardagen som har högst bidragande orsak till upplevelsen av stress, och det framgår tydligt att de olika förskolorna arbetar med både detta och andra områden på väldigt olika sätt. Att förskolan arbetar med en åtgärdsplan för att minska risken för stress bland personalen ansågs vara särskilt betydande för den upplevelsen av stress. Trots lagstadgade krav är det dock för få arbetsgivare som tar fullt ansvar för detta.

Syftet med den här undersökningen är att förstå och få bättre kunskaper om elevers avhopp från moderna språk i grundskolan, samt diskutera vilka faktorer som kan påverka att elever väljer att fortsätta studera moderna språk. Undersökningen är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua fyra lärare som undervisar moderna språk, samt gjordes en enkätstudie med 48 elever som läser moderna språk i åk 9. Resultaten har analyserats utifrån Dörnyeis (2009) motivationsmodell, L2 Motivational Self System model, samt Henrys (2012) modell, The Ideal L3 Self.  Studien vill lyfta att elevers avhopp från moderna språk påverkas av olika motivationsfaktorer som kan härledas till externa och interna orsaker, och inte minst till hur språkelever upplever sig själva som framtida målspråkstalande.   Resultaten från studien visar att situationen runt moderna språk är komplicerad och fortfarande relativt outforskad, samt att mer forskning behövs för att bredda perspektivet runt ämnet moderna språk.

Hållbar utveckling ingår i riktlinjerna i förskolans läroplan och är ett komplext område vilket gör att det kan uppfattas svårfångat att arbeta med i förskolans kontext. Kunskapsområdet ställer höga krav på förskollärare att genom sin kompetens lyckas omsätta ämnesinnehållet till undervisning som främjar ett lärande för hållbar utveckling. Den här studiens syfte var att undersöka och jämföra hur förskollärare som är verksamma på förskolor med respektive utan Grön Flagg certifiering beskriver deras arbete och förutsättningar inom kunskapsområdet hållbar utveckling. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare samt analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Databearbetningen i studien utgick från ett övergripande läroplansteoretiskt och ramfaktorteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visade att förskollärarna uttrycker att arbetet inom hållbar utveckling i förskolan är viktigt, de visar även en förståelse för de olika hållbarhetsdimensionernas innebörd. De dimensioner som i störst utsträckning behandlades i lärarnas svar var den ekologiska och sociala. Studiens resultat visade även att faktabaserade, normerande och pluralistiska undervisningsprinciper förekom i förskollärarnas uttryck av deras undervisning inom kunskapsområdet men att den normerande och pluralistiska undervisningsprincipen var framträdande. I jämförelsen av delstudiernas resultat identifierades vissa skillnader, en framträdande olikhet är förskollärarnas uppfattningar av begränsningar i arbete inom hållbar utveckling. Förskollärarna på certifierade förskolor uttryckte inre begränsande faktorer, exempelvis brist av intresse och ämneskunskaper hos pedagoger till skillnad från förskollärarna i verksamheter utan certifiering, som beskrev yttre begränsade faktorer som tid och personalbrist. Likheter mellan delstudiernas resultat kunde också urskiljas vid jämförelsen, bland annat uppfattningen att inre faktorer som exempelvis kunskap ansågs möjliggörande i arbetet inom hållbar utveckling. Studiens resultat indikerade att förskollärarna på förskolor med Grön Flagg certifiering har en utbredd förståelse och ett fördjupat sätt att arbeta på inom hållbar utveckling.

No description available.