No description available.

No description available.

De yngsta barnen tillbringar en stor del av deras vakna tid i förskolan. Pedagogerna som arbetar i förskolan följer dessa barn, i många fall varje dag, i flera år. Förskolan ska vara likvärdig, men är den det? Är förskolan en plats där alla barn, med stöd av pedagogerna, har möjlighet att utvecklas till starka individer? Vi läser tidningsrubriker och rapporter om att den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar, vilket kopplas samman med försämrade skolprestationer (Hagqvist, 2015). Vi frågar oss vilken roll förskolan har i dessa dystra besked. Kan förskolan och dess pedagoger göra skillnad? Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare i förskolan beskriver sitt arbete med att stärka barns självkänsla, och om beskrivningarna hos yrkeskategorierna skilde sig åt med tanke på deras olika utbildningsbakgrund. För oss författare är ämnet angeläget, då vi är av den uppfattningen att en god självkänsla utgör en fundamental förutsättning för barns välmående och möjligheter till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer med drag av en tolkande hermeneutisk metod, har vi fått en inblick i hur förskollärare och barnskötare på fyra olika förskolor i Mellansverige reflekterar över ämnet. Med utgångspunkt i självpsykologisk teori har vi analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur förskollärare och barnskötare beskriver sitt arbete med att stärka barns självkänsla i förskolan, hur förskollärare och barnskötare reflekterar över sin egen roll i den sociala interaktionen med barnen och vilka skillnader som kunde utrönas i de olika yrkeskategoriernas beskrivningar av sitt arbete med att stärka barns självkänsla i förskolan. Studiens resultat indikerar att förskollärarna i studien har en djupare medvetenhet än barnskötarna angående arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi ser dock att både förskollärare och barnskötare, utifrån vår tolkning, arbetar med de aspekter som inom självpsykologin anses nödvändiga för barnets optimala självutveckling. Dessutom tycker vi oss se en stor medvetenhet hos samtliga pedagoger, om deras roll i den sociala interaktionen med barnen. Arbetet med att stärka barns självkänsla, är något som sker hela tiden, integrerat i den övriga verksamheten.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur sex verksamma gymnasielärare, med svenska som undervisningsämne, arbetar med värdegrunds- och kunskapsuppdraget genom litteraturarbete. Detta ska belysa skönlitteraturens potential i värdegrundsarbetet som lärarna bedriver. Undersökningen har fokuserat på de metoder och resultat som framgått under undersökningen. Intervju valdes som metod vid denna studie för att få ett nyanserat och fördjupat resultat. Sex verksamma gymnasielärare intervjuades och ligger till grund för studiens resultat. Dessa resultat analyserades genom läroplans- och värdegrundsteorin för att ge undersökningen en tydlig utgångspunkt utifrån informanternas olika perspektiv och därmed ge ett skildrat resultat. Vad som gick att utläsa från studiens resultat var att dessa gymnasielärare alla såg potential med skönlitteratur som arbetsmetod att använda sig utav vid värdegrundsarbete. Det framgick även att det fanns en problematik som uppstod i samband med ”det dubbla uppdraget” som informanterna framhävde. / This study investigates how six active upper secondary school teachers, with Swedish as an educational subject, work with the knowledge requirements and basic principle through literature. The knowledge requirements and the basic principle is based on the Swedish National Agency for Educations curriculum for upper secondary school. The purpose is to highlight what potential literature has concerning the basic principle, a mission presented by the Swedish National Agency, undertaken by the teachers. The survey has focused on the methods employed by the different teachers and the results of such methods as perceived by the teachers have been identified during the analysis. To get a multifaceted result interview was chosen as a method. Six active upper secondary school teachers were interviewed and were also the basis for the study results. The results, provided by the informants’ interviews, were analyzed through two theories, concerning curriculum requirements and basic principle. This study shows that all the high school teachers saw potential in literature as a tool to use in value-based teaching. It was also found that the informants saw the "double assignment", curriculum requirements and basic principle assignments as two separate missions, as a challenge and possible obstacle in their teaching.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer som motiverar individer till att arbeta utan någon monetär ersättning, alltså ideellt. Frågeställningarna i studien är följande: “vilka faktorer motiverar individer till att arbeta ideellt inom idrottsorganisationer?” samt “påverkar en individs uppväxt viljan att delta i ideell verksamhet?”  Populationen i studien är människor som arbetar ideellt inom idrottsorganisationer. De teorier som används i studien är Herzbergs tvåfaktormodell, Maslows behovshierarki, teorier om inre och yttre motivation samt tidigare studier om det ideella arbetets betydelse. För att svara på frågeställningarna så har en kvalitativ metod använts med intervjuer som datainsamlingsteknik. Intervjuerna var halvstrukturerade.  Studiens resultat pekar på att det som motiverar individerna i studien till att arbeta ideellt var att det ideella arbetet bidrar med en möjlighet till att få slappna av från vardagen. Familjen var också en central motivation för flera av respondenterna, vilket innebär att de var med i organisationen då de hade barn som var verksamma i föreningen. En annan faktor som var motiverande för deltagarna i studien var känslan av samhörighet och de sociala kontakter som bildas tack vare det ideella arbetet. Respondenterna upplevde också att uppskattningen de fick tack vare arbetet de gjorde var motiverande.   Nyckelord: kvalitativ metod, ideellt arbete, intervjuer, motivation

Bakgrund: Enligt den personcentrerade vården skall patienten ses som en person med resurser och kunskaper som är viktiga att lyfta fram. Patienten skall vara delaktig och ses som en partner och inte som en passiv mottagare av vård. Studier visar att en personcentrerad vård har positiva effekter för både patienter och hälso- och sjukvårdspersonal men trots det råder inget enhetligt samförstånd om begreppets innebörd vilket tenderar att göra den praktiska tillämpningen av personcentrerad vård motsägelsefull. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att utforska sjuksköterskors erfarenheter utav personcentrerad vård inom psykiatrisk vård. Metod: Föreliggande studie är en empirisk studie. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård. Intervjuerna analyserades med en deduktiv och induktiv ansats. Resultat: Resultatet av analysen presenteras under de fyra kategorier som ingår i McCormack och McCance ramverk för personcentrerad vård. Förutsättningar, miljö, personcentrerade processer och utfall. Sammantaget genererade kategorierna åtta underkategorier. Kunskaper om och inställning till personcentrerad vård, Förmågor, Hinder, Möjliggörare, Att utforma sätt att samarbeta, Att lyssna till patienten, Strukturerade aktiviteter och Vinster. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån McCormack och McCance ramverk för personcentrerad vård och annan relevant vetenskaplig litteratur. Den teoretiska referensramen visade sig väldigt användbar i studien och det var enkelt att sätta samman resultatet med de fyra kategorierna i ramverket

Syftet med studien var att undersöka hur rektor, speciallärare och lärare förhåller sig till metoden ASL på tre olika skolor. Vi har använt oss av intervjuer med ljudinspelningar och observationer för att samla in data. Som teori och stöd för analysen har didaktikens fyra grundfrågor vad, hur, varför och vem använts. En av forskningsfrågorna var även att undersöka vad informanterna anser är för- och nackdelarna med metoden ASL. Flera informanter anser att en fördel med metoden är att det är lätt att individanpassa, samt att en nackdel är om tekniken inte fungerar.

Den psykiska ohälsan i elevhälsovården ökar ständigt menar aktuell forskning. Skolsköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa i elevhälsan. Medvetenhet kring hälsans bestämningsfaktorer underlättar det förebyggande arbetet. Skolsköterskans vårdande yrkeskompetens ligger till grund för ett lyckat hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans upplevelse av att arbeta elever med psykisk ohälsa. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från åtta stycken skolsköterskor. Dataanalysen följde Graneheim Hällgren och Lundmans modell för innehållsanalys (2004). Genom analysen framkom tre kategorier vilka benämndes: Riskfaktorer som påverkar eleven, Att utföra omvårdnad samt Skolans hälsofrämjande ansvar. Det framkom 12 underkategorier vilka åskådliggör den information som samlades in under intervjuerna. Resultatet visar att riskfaktorer för psykisk ohälsa föreligger såväl i hemmet som i skolan. Att närvara i skolan visade sig vara en stark skyddsfaktor för hälsa. Genom skolsköterskans salutogena synsätt kan psykisk ohälsa förebyggas genom att synliggöra den enskilda elevens unika omvårdnadsbehov. Skolsköterskan hälsoförebyggande arbete stärker elevens möjligheter till fortsatt hälsa. Skolan fungerar som ett skyddsnät mot ett utanförskap i samhället. Ett gott samarbete i elevhälsan gynnar både eleven och samhället i stort, vilket bidrar till en hållbar utveckling.

No description available.

Denna studie handlar om elever med ett lägre språkligt självförtroende i engelska. I den svenska skolan riskerar elever med dessa svårigheter att hämma sin egen språkutveckling som sin tur kan minska motivationen till skolämnet engelska. Detta är en kvalitativ studie där datainsamlingen skett med intervjuer där fyra elever med ett lägre språkligt självförtroende inkluderats. Studien grundar sig på två teoretiska perspektiv, Self-Determination Theory och Directed Motivational Current. Genom intervjuerna och teorierna har studien hjälpt oss att förstå vad elever i årskurs 5 finner viktigt för att motiveras i engelskämnet. Det visar sig att autonomi och tillhörighet i klassen har de största betydande rollerna för en ökning av motivation och vidareutveckling av deras språkliga självförtroende.