Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar och tänker kring matematik i förskolan samt hur barnen uppfattar och erfar det matematiska arbetet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades fem förskollärare och nio barn som var mellan 4–6 år gamla. Den teori som använts i denna studie är det sociokulturella perspektivet och dess tillhörande begrepp artefakt, mediering, proximal utvecklingszon och scaffolding. Resultatet visade att förskollärares tankar kring matematik i förskolan är att ”matematik är allt” och att arbetet med matematik sker medvetet på ett lekfullt sätt tillsammans med en mängd olika artefakter. Resultatet visade också att matematikarbetet har en del svårigheter och begränsningar och att en av svårigheterna är ämneskunskaperna mellan förskollärare och barnskötare, där förskollärarna anser att de får ta det yttersta ansvaret. Resultatet från intervjuerna med barnen visade att de yngre barnen har svårt att förstå vad matematik är och de ser heller inte det matematiska arbetet. De äldre barnen har lättare att förstå vad matematik innebär men behöver fortfarande stöd från en förskollärare för att bli medveten om det matematiska som sker i förskolan eller förskolans aktiviteter.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur kunskapsdelning mellan kollegor förändras i samband med en plötslig och tidsbegränsad omställning till hemarbete. Särskilt fokus ligger på former, innehåll och konsekvenser för kunskapsdelning. Omställningen är en följd av smittspridningen av covid-19 som rådde i samhället vid uppsatsens genomförande. För att uppfylla syftet undersöktes två frågeställningar; Hur har sociala aktiviteter och verktyg för kunskapsdelning förändrats i och med övergången till hemarbete samt vilka konsekvenser får dessa förändringar för kunskapsdelningen mellan kollegor. För att besvara frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade videointervjuer med tjänstemän som arbetar med administration och ekonomi. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån det praktikbaserade perspektivet på kunskapsdelning. Resultatkapitlet inleds med en översiktlig presentation av respektive informants erfarenheter kring omställningen till hemarbete och hur kunskapsdelningen har förändrats för dem. Vidare visade resultatet att informanterna upplevde tre huvudsakliga förändringar med kunskapsdelningen efter omställningen. Dessa förändringar var att spontan kunskapsdelning försvinner, löpande fysisk kontakt digitaliseras och strukturerad kunskapsdelning ställs om. Det visade sig att spontana tillfällen för kunskapsdelning försvunnit och ersatts av mer planerade, vilket har försvårat sociala relationer. Den fysiska direkta kontakten har ersatts med mail, telefon och chatt. Strukturerad kunskapsdelning i form av möten hölls via digitala verktyg, där informanterna upplevde minskad interaktion och praktiska begränsningar som medförde minskad sammanhållning.

Utifrån ett arbetslivspedagogisk perspektiv, är syftet med den här studien att bidra med kunskap om hälsofrämjande ledarskap i arbetslivet. Detta genom att intervjua chefer med minst 10 års erfarenhet av att leda olika typer av verksamheter. Syftet preciseras genom tre frågeställningar som berör hälsofrämjande insatser, utmaningar och organisationskultur. Vi utgår från Burns (1970) teori om transformativt ledarskap. Tre av teorins fyra komponenter operationaliseras och appliceras på empirin. Dessa komponenter är intellektuell stimulans, individuellt hänsynstagande och inspiration och motivation. Den empiriska datan samlades in genom djupintervjuer med tre chefer med lång erfarenhet, tillhörande olika verksamheter. Materialet transkriberades och framställdes med hjälp av narrativ metod utifrån informanternas berättande erfarenheter. Resultatet av studien visade att cheferna arbetat aktivt med att förbättra medarbetarnas hälsa genom olika hälsofrämjande insatser. Vi har även funnit att de utmaningar cheferna står inför är specifika för de verksamheter de arbetar inom. Avslutningsvis visade resultaten att organisationskulturen och värdegrunden är specifik för de olika verksamheterna, samt att de är av stor betydelse då den fungerar som ett verktyg för cheferna i det hälsofrämjande arbetet.

Syftet med studien är att söka kunskap om förskollärares syn på flerspråkiga barns språkande i lek. De frågeställningar som studien besvarar är hur förskollärare ser på flerspråkiga barns språkanvändning i leken samt vad förskollärare ser som sin roll i lek med flerspråkiga barn. För att kunna besvara frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med fem förskollärare som arbetar på förskolor där majoriteten av barnen är flerspråkiga. Därefter har det insamlade materialet analyserats med stöd i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar en varierad bild av förskollärares syn på flerspråkiga barns lek. Förskollärarna uppger att de ger barnen ett varierat stöd i sin flerspråkighet beroende på vilka språk barnen talar. Resultatet visar också att förskollärarna anser att de tillåter olika språk beroende på situation. Förskollärarna menar att de ofta uppmuntrar barnen till att tala svenska för att alla ska kunna förstå och vara delaktiga i leken. Utifrån utsagorna kan resultatet tolkas som att barnens modersmål begränsas. Studien visar samtidigt att förskollärarna menar att de har en vilja att synliggöra alla språk och det kan tolkas som att flerspråkighet är något de vill ta vara på. Studiens resultat belyser slutligen vilka möjligheter och utmaningar förskollärare ser med flerspråkiga barns lek. Balansgången mellan användandet av olika språk har blivit en framträdande aspekt i denna studie.

Andelen äldre personer i samhället ökar och som distriktssköterska i kommunens hemsjukvård är kunskap om de äldre patienterna och deras psykiska hälsa viktig. Många äldre personer som bor hemma lider av oro och distriktssköterskan möter dessa patienter och ansvarar för omvårdnaden. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors omvårdnadsåtgärder vid oro hos äldre personer i kommunens hemsjukvård. Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Åtta distriktssköterskor intervjuades, materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanfattas i 16 underkategorier och fem kategorier; identifiera orsak till oro, följsamt vårdande, delaktighet i vårdandet, läkemedelshantering och att arbeta hälsofrämjande. Resultatdiskussionen belyser vikten av att finna orsaken till oro och ett följsamt vårdande. Den äldre personens delaktighet, samarbetet mellan distriktssköterskan, anhöriga och andra professioner samt distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Slutsatsen är att de omvårdnadsåtgärder distriktssköterskorna beskrev i studien används för att minska den äldres oro i kommunens hemsjukvård. Distriktsköterskorna behöver mer kunskap och verktyg för att identifiera vad som orsakar oron, samt ett bättre samarbete med professionerna kring den oroliga äldre personen i kommunens hemsjukvård.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka nyutexaminerade lärares upplevelser gällandekonflikthantering i relation till resurser, utmaningar och behov.Studien behandlar frågor kopplat till vilka resurser nyutexaminerade lärare upplever att de fått med sig från lärarutbildningen samt arbetsplatsen, vilka utmaningar de upplever samt vilka behov de nyutexaminerade upplever sig ha. Alla frågor är i relation till konflikthantering. Frågorna besvaras genom semistrukturerade intervjuer där fem respondenter deltar. I analysen av den insamlade empirin tillämpas en kvalitativ innehållsanalys utifrån Richard Cohens konfliktpyramid (1995; 2005, s. 35) som också används som teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat förstås utifrån konfliktpyramiden och dess nivåer vilka är: (i) Förebygga, (ii) Hantera, (iii) Hjälp och (iv) Stopp. Resultat visaratt majoriteten av respondenterna upplever att lärarutbildningen brister när det kommer till att bidra med kunskap och resurser i konflikthantering. Fortsättningsvis pekar resultat på att respondenterna upplever att ingen utbildning i konflikthantering ges via arbetsplatsen, dock upplevs kollegorna på arbetsplatsen vara en resurs i sig. Vidare påvisar resultat att alla respondenter upplever utmaningar i relation till konflikthantering. Specifikt poängterar respondenterna utmaningar i anslutning till medling av konflikter. Ytterligare en utmaning gällande konflikthantering som respondenterna nämner är att välja lämpliga konsekvenser till olika typer av konflikter. Avslutningsvis tyder resultat på att alla respondenter upplever ett behov av stöd, dels från lärarutbildningen, dels från arbetsplatsen. Stödet som efterfrågas skiljer sig till viss del åt. Respondenterna önskar från lärarutbildnigen stöd i form av kurser och diskussioner av fallbeskrivningar. Slutsatsen är att konflikter är ett vardagligt fenomen i skolans värld och att det finns en komplexitet i relation till konflikthantering som nyutexaminerad lärare. Vidare innebär framgångsrik konflikthantering att arbeta på flera olika nivåer samtidigt där störst vikt kan tänkas ligga på det förebyggande arbetet. Erfarna lärare anses vara en viktig resurs för nyutexaminerade lärare i arbetet med konflikthantering och det finns en relevans i att lyssna till lärarstudenter och nyutexaminerade lärares behov i relation till konflikthantering för att förbereda dem inför dagens skola.

Bakgrund: Motiverande intervjuer är en mjukare form av rådgivning, som fungerar genom att patienten själv finner motivationen till att behandla sin sjukdom eller främja hälsa på ett icke farmakologiskt sätt. Motiverande intervjuer har visat sig vara ett framgångsrikt och uppskattat sätt att behandla patienter och att inkludera dem i vården.  Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskans erfarenheter av motiverande intervjuer, för att påverka patienter till livsstilsförändringar. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats. Fribergs (2017b) femstegs analysmodell användes i studien, där 11 artiklar granskades med hjälp av ett kvalitetsprotokoll. Resultat: Huvudfynden av resultatet är att de flesta deltagare i studierna var överens om att motiverande intervjuer är ett fungerande verktyg, som motiverar patienten. Sjuksköterskorna upplevde att motiverande intervjuer är tidskrävande, både under användning av metoden och vid inlärning av verktyget.  Slutsats: Motiverande intervjuer är en metod som ger god effekt och stärker patientrelationen och främjar hälsa. Träning behövs för att sjuksköterskor ska kunna använda metoden på ett gott tillvägagångssätt med säkerhet, där hinder kan överkommas.

Studiens syfte var att utifrån specialpedagogiska perspektiv samt perspektiv på inkludering belysa stöd som gavs elever med språkstörningsdiagnos under högstadiet, ur elevers, vårdnadshavares och lärares perspektiv. Få tidigare studier omfattar ett elevperspektiv varför detta beaktas i denna studie. Studien har en kvalitativ metodansats. För att samla in empiriska data, genomfördes semistrukturerade intervjuer. Metoden gav informanterna ett stort utrymme att berätta om sina tankar och upplevelser om det stöd som gavs till elever med språkstörningsdiagnos på högstadiet. Urvalet av 12 informanter var viktigt i studien. Alla 12 informanter har någon form av erfarenhet i relation till språkstörning. Intervjuerna genomfördes via Zoom eller telefon. Studien visar att elever överlag har positiva upplevelser av stödet som gavs på högstadiet, vårdnadshavare är däremot lite mer kritiska till det stöd som gavs till deras barn samt att de upplever att de fått kämpa för att deras barn ska få rätt stöd. Flera lärare upplever att kunskapen om språkstörning är låg på skolorna samt att de efterlyser fortbildning, däremot gör de sitt bästa för att undervisa elever med språkstörning. Strukturerad och tydlig undervisning gynnar elever med språkstörning, men är inte tillräckligt för dessa elever. Det som idag används är stödmallar, enklare material eller avskalade uppgifter. Tid med speciallärare/ pedagog, enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp är stöd som erbjuds. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver extra tid när de ska visa sina kunskaper på prov, tid att repetera för att befästa kunskaper, vilket oftast blir ett dilemma på högstadiet. Relationer, god samverkan och kommunikation mellan skola hem är också något studien visar är viktigt.

Under de senaste decennierna har sociala medier blivit en allt större del av våra liv, såväl inomden privata sfären som den offentliga. Det gör det ibland svårt att upprätthålla vissa gränser,vilket inte minst gäller i skolan. I dagsläget finns det dessutom punkter i läroplanen förfritidshemmet som berör sociala medier. Syftet med detta examensarbete är att studera hurfritidslärare ser på elevkontakt på sociala medier och på de gränser som skapas i samband medsociala medier. Studien utgick från frågorna: Hur ser fritidsläraren på interaktion med elevervia sociala medier? Hur ser fritidsläraren på gränserna mellan profession och privatliv? Hurser fritidsläraren gränserna mellan lärare och elev på sociala medier? Empirin samlades ingenom fem intervjuer med fritidslärare från två olika skolor i södra Sverige. Empirinanalyserades sedan utifrån Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller,rollomkastningar och inramningar. Resultatet av studien visar att fritidslärarna i mångt ochmycket hade olika syn, men att majoriteten av dem hade en positiv syn på elevkontakt viasociala medier, samt att ett flertal hade haft kontakt med elever. De hade även olika sätt attarbeta med de gränser som fanns via sociala medier. Gränserna mellan sig själva och elevernaskilde sig mellan fritidslärarna då vissa hade gränsen att de inte har elever på sociala mediermedan andra har det. Den mest centrala faktorn till varför vissa hade elever som vänner ochvissa inte var vilket innehåll som fanns på deras sociala medier. Gränserna mellan jobbet ochhemmet på sociala medier skilde sig också. Samtliga tillhörde gruppchattar med kollegor, menvissa valde att stänga av notiser när de slutade jobba och svarade inte efter arbetstid, medanandra var mer aktiva.

Bakgrund: Att vara närstående till någon med beroende kan vara påfrestande och svårt. Närstående tar ofta ett stort ansvar för den drabbade vilket ofta leder till att de känner sig trötta, utelämnade och utvecklar egen psykisk ohälsa. Psykiatrisjuksköterskan har ett ansvar för att värna om närståendes hälsa och för detta behöver de kunskap kring deras situation. Närstående till personer med beroende är idag inte så väl studerat.   Syfte: Att beskriva innebörden av att vara närstående till någon med beroende. Metod: En Kvalitativ studie där data bygger på tjugo skrivna berättelser från närstående till personer med ett beroende. Data analyseras med fenomenologisk livsvärldsansats. Resultat: Skulden framkommer som den essentiella innebörden i upplevelsen av att vara närstående till någon med beroende och kan beskrivas utifrån fyra kluster: ”Känslor av maktlöshet”, ”Påfrestningar psykiskt och fysiskt”, ”Behov av att bli sedda och lyssnade på” samt ”Avsaknad av stöd”. Konklusion: Att vara närstående beskrivs som en daglig kamp vilken innefattar en rad svåra känslor. Närstående uttrycker en önskan om att bli involverad i vården och har även själva ett behov av stöd för att inte utveckla psykiska ohälsa / Background: Being related to a person with addiction can be stressful and difficult. Relatives often take great responsibility for the victim, which can make them feel tired, left out and at risk of becoming mentally ill themselves. The psychiatric nurse has a responsibility to safeguard the health of relatives and for this they need knowledge about relatives´ situation. Relatives of people with addiction are not so well studied today.   Purpose: To describe the meaning of being related to someone with an addiction. Method: A Qualitative, phenomenological life-world approach was used. Data were collected by twenty written narratives of related parties. Data were analyzed according to the phenomenological lifeworld approach. Result: Guilt emerges as the essential meaning of being related to someone with an addiction. This can be described based on four clusters: “Feelings of powerlessness”, “Strain mentally and physically”, “Needs for being seen and listened to” and “Lack of support”. Conclusion: Being related is described as a daily struggle which involves a number of difficult emotions. Relatives need support to avoid suffering from mental illness themselves. Relatives express a desire to be involved in care and expressed need of support in order to not develop mental illness themselves.