Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att genom kvalitativ analysmetod undersöka patientens förväntningar på protetisk behandling på lärarklinik (LK) respektive studentklinik (SK) på oral protetik, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet. Material och metod: Ett strategiskt urval av sammanlagt 13 deltagare (57-89 år) som remitterats till LK och SK på oral protetik, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet gjordes. Sju av informanterna var från SK och sex var från LK. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fokus på patientens förväntningar på den kommande protetiska behandlingen. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter bearbetning och analys av materialet identifierades tre gemensamma kategorier för SK och LK: Resultat med krav, Trygg i omhändertagandet och Hållbarhet för framtiden. Inget tema kunde identifieras. Variationer observerades mellan informanterna från SK och LK inom varje kategori. Slutsats: Det fanns inga större skillnader mellan patienternas förväntningar på den protetiska behandlingen på LK och SK. Tre huvudkategorier identifierades gemensamma för SK och LK, resultat med krav, trygg i omhändertagandet och hållbarhet för framtiden. Förväntningarna inom dessa kategorier var ofta kravfyllda med avseende på resultatet av den protetiska behandlingen, ett tryggt omhändertagande och hållbarhet i minst 10 år på de nya protetiska konstruktionerna. / Aim: The purpose of this interview study is to use a qualitative analysis method to investigate the patient's expectations of prosthetic treatment at the teacher-clinic (TC) and student-clinic (SC) at the Department of Prosthodontics, Faculty of Odontology, Malmö University. Material and method: A strategic sample of a total of 13 participants (ages 57-89) who were referred to TC and SC in oral prosthodontics, Faculty of Odontology, Malmö University was made. Seven of the informants were from SC and six were from TC. Semi-structured interviews were conducted with a focus on the patient's expectations of the upcoming prosthetic treatment. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: After completed analysis and processing of the material, three shared categories were identified for both the SC and TC: Results with requirements, Safe care and Sustainability for the future. No theme could be identified. Variations were observed between the informants from the SC and the TC within each category. Conclusion: There were no major differences between the patient's expectations on the prosthetic treatment at the TC and SC. Three main categories were identified common to SC and TC, results with requirements, safe care and sustainability for the future. The expectations within these categories were often demanding with regard to the results of the prosthetic treatment, safe care and sustainability for at least 10 years on the new prosthetic constructions.

Studien eftersträvar efter att få en ökad förståelse av förskollärares berättelser om arbetet med digitala verktyg samt huruvida digitala verktyg kan bidra till en likvärdig utbildning. Vårt syfte med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver och förhåller sig till digitala verktyg i förskolans undervisning och vilken betydelse detta har för barns lärande, samt hur förskollärare resonerar kring sin kompetens för att kunna bedriva undervisning med digitala verktyg. Det insamlade materialet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet genom kvalitativa intervjuer. De huvudsakliga resultaten visade utifrån förskollärares beskrivningar att det varierar i hur stor del digitala verktyg tas upp i verksamheten men också vilka digitala verktyg som finns i förskolorna. Förskollärares egna kunskaper och intresse för att använda digitala verktyg gör att barn får olika förutsättningar till lärande och utveckling inom området. Resultatet visade även att de flesta av förskollärarna hade en positiv inställning till digitala verktyg och att det fungerade som ett komplement till det analoga. Studiens resultat visade också att en del av förskollärarna har en negativ inställning till digitaliseringen. En del förskollärare uttryckte en osäkerhet kring användandet av digitala verktyg i verksamheten, där workshops sågs som önskvärt. Slutligen visades det att förskollärarna värdesätter ett kollegialt lärande, där de approprierade kunskaper av varandra i arbetet med digitala verktyg för att ge barnen en utvecklande och lärande miljö. I resultatet framgick det att digitala verktyg skulle användas i ett lärande syfte.

Kreativitet i pedagogernas värld är en C-uppsats skriven av Katarina Svensson och Jesper Greve. De är båda fritidspedagogstuderande vid Malmöhögskola och är intresserade av hur kreativiteten används i skolan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några yrkesverksamma pedagoger ser på kreativitet och vilken betydelse kreativiteten har för pedagogerna och lärandet. Undersökningen utgår från tio kvalitativa intervjuer. Genom litteratur och styrdokument jämförs svaren med de analyserade intervjuerna. Svaren visar på överensstämmelse mellan litteraturens och pedagogernas definition av kreativitet. Informanter lyfter fram faktorer som påverkar kreativiteten och dessa faktorer stämmer till stor del överens med de faktorer som litteraturen uppmärksammar. De flesta pedagoger anser att det finns många hinder för en kreativ miljö. Betydelsen och behovet av kreativitet betonas hos pedagogerna, litteraturen och styrdokumenten. Pedagogerna uttrycker samtidigt en brist på kreativitet i skolan och även en viss rädsla och osäkerhet för ett kreativt arbetssätt. Genom att synliggöra pedagogernas syn och förhållningssätt till kreativitet har författarna bidragit till en ökad förståelse för vad som hindrar den kreativa utvecklingen. Vidare forskning kring de faktorer som påverkar kreativiteten skulle vara av stort intresse anser författarna.

Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv. Den materia, i olika tillstånd eller konsistenser, som eleverna har erfarenhet av i vardagen beskrevs i mindre kontinuerliga delar. Elevers spontana föreställning om materia är inte generaliserad, utan måste bearbetas kontinuerligt under hela skoltiden. / Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv. Den materia, i olika tillstånd eller konsistenser, som eleverna har erfarenhet av i vardagen beskrevs i mindre kontinuerliga delar. Elevers spontana föreställning om materia är inte generaliserad, utan måste bearbetas kontinuerligt under hela skoltiden.

Background: In recent decades, the prevalence of mental illness has increased among adolescents. Adolescence is a sensitive period for change, and access to good psychiatric care is crucial to their health and wellbeing. It is also a critical time for establishing healthy lifestyle habits. Health is a relative concept that has varying meanings for different individuals. To our best knowledge, there is a lack of research on how adolescents with depression understand health. Therefore, the aim of this study was to describe the understanding of health among adolescents with mild to moderate depression. Method: The study has a descriptive design based on a phenomenographic approach, and the data collection consisted of semi-structured interviews with 29 adolescents (13 - 17 years old). Results: Adolescents with depression understood health as control over mental illness, access to social resources, ability to manage everyday life, and experience joy in everyday life. Conclusion: The adolescents' understanding of health was nuanced and encompassed several dimensions. Health was described as control over mental illness and having social connections as well as an ability to manage everyday life and feeling joy. The adolescents’ perspectives can contribute to the design of health promotion interventions for this population. / Bakgrund: Under de senaste årtiondena har förekomsten av psykisk ohälsa ökat bland ungdomar. Ungdomsåren är en känslig period för förändring och tillgång till god psykiatrisk vård är avgörande för deras hälsa och välmående. Det är också en kritisk tid för att etablera hälsosamma levnadsvanor. Hälsa är ett relativt koncept som har varierande mening hos olika individer och således även hos ungdomar. Ungdomar borde få vara involverade i processen för att utveckla hälsofrämjande program som är menade för att hjälpa dem. Idag finns dock en brist på kunskap om hur ungdomar, med depression, förstår hälsa. Syftet med studien var därför att beskriva hur ungdomar med diagnostiserad depression förstår hälsa. Metod: Studien antog en beskrivande design som baserades på ett fenomenografiskt tillvägagångssätt. Urvalet bestod av 29 ungdomar (13 - 17 år) och datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Resultat: Ungdomar med diagnostiserad depression förstod hälsa som kontroll över psykisk ohälsa, tillgång till sociala resurser, förmåga att hantera vardagen och upplevelse av levnadsglädje. Slutsats: Ungdomarnas förståelse av hälsa var nyanserad och omfattade flera dimensioner. Hälsa beskrevs som kontroll över psykisk ohälsa och sociala relationer samt en förmåga att hantera vardagen och att upplevela glädje.Ungdomarnas perspektiv kan bidra med en utgångspunkt i utformningen av hälsofrämjande interventioner för populationen. / Moderate- to-vigorous group aerobic exercise versus group leisure activities for mild-to-moderate depression in adolescents

Inclusion as a phenomenon and its significance has long been discussed in contexts concerning the school system. To this day there is no mentioning of the word inclusion in the Swedish school governing documents despite the ambition of inclusion that exists and is being emphasized in a big part of the research and in international declarations.  The purpose of this essay is to create knowledge about whether students experiences can increase our understanding of what inclusion can mean. The purpose of the study was realized through an analysis of students classroom experiences in the ordinary education in relation to ideas about inclusion and through highlighting these experiences in the light of current research and policy.  The study is qualitative and was carried out in one classroom at the lower secondary level. The methods used for data collection was both semi-structured interviews with the students and observations in their classrooms. The methods used for analysis was a thematic narrative analysis and a functional idea analysis.  Central for this study was youths agency, namely the point of departure that they are social actors with their own opinions and that these are important to highlight through what is called students perspective on aspects of inclusion. Theories about the functions of education have also played an overall role in this essay.  The participating students shared their experiences and feelings about their situations in the class and also shared how they wanted the classroom to look like. The results showed how what the students expressed as desirable in relation to the aspects of inclusion sometimes nuanced and also proved to be different from what is assumed in a normative concept of inclusion. What was noticed, among other things, was how the students valued community in small groups rather than community in the class as a whole. Based on the results the conclusion is drawn that there is reason to believe that students perspective on aspects of inclusions differs from adults as these are expressed in normative assumptions about inclusion. Future research of this phenomenon is encouraged in order to develop theories of inclusion. / Inkludering som fenomen och dess betydelse har länge diskuterats i sammanhang som rör skolväsendet. Än idag nämns dock inte inkludering i den svenska skolans styrdokument trots den ambition om inkludering som finns och skrivs fram i en stor del av forskningen och internationella deklarationer. Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om huruvida elevers erfarenheter kan öka vår förståelse av vad inkludering kan innebära. Studiens syfte realiserades genom en analys av elevers klassrumserfarenheter i den ordinarie undervisningen i relation till idéer om inkludering samt genom att belysa dessa upplevelser i ljuset av aktuell forskning och policy. Studien är kvalitativ och genomfördes i en högstadieklass. Datainsamlingen bestod av bådesemi-strukturerade intervjuer med högstadieeleverna och observationer i deras klassrum. Analysmetoderna som användes var tematisk narrativ analys och funktionell idéanalys. Centralt för detta arbete var ungas agens, det vill säga antagandet att de är sociala aktörer med egna åsikter samt att dessa är av vikt att lyfta fram genom vad som benämns som elevers perspektivpå aspekter av inkludering. Teorier kring utbildningens funktioner har även haft en övergripande roll i arbetet.  De medverkande eleverna berättade om upplevelser och känslor kring sina situationer i klassen, samt berättade om hur de önskade att klassrumsklimatet skulle se ut. Resultaten visade hur det som eleverna uttryckte som önskansvärt i relation till inkluderingens aspekter ibland nyanserade men också visade sig vara annat än vad man utgår från i ett normativt inkluderingsbegrepp. Vad som uppmärksammades var bland annat hur eleverna värderade gemenskap i mindre grupper snarare än gemenskap i klassen som helhet. Utifrån resultaten dras slutsatsen att det finns anledning att anta att elevers perspektiv på aspekter av inkludering skiljer sig från vuxnas perspektiv som detta tar sig uttryck i inkluderingsforskningen. Fortsatt undersökning av elevers perspektiv förespråkas i syfte att utveckla teorier om inkludering.

I denna studie undersöks pedagogers erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den afrikanska jättelandsnäckan i förskolan. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Åtta pedagoger från tre olika förskolor som arbetat med afrikanska jättelandsnäckor deltog. Intervjufrågorna behandlade dels hur pedagogerna arbetat med afrikanska jättelandsnäckor i utbildningen, dels pedagogers upplevelser av hur afrikanska jättelandsnäckan bidrog till utbildningen, verksamheten och vilka utmaningar som fanns. Dessutom behandlade frågorna vilken roll den afrikanska jättelandsnäckan hade fått på förskolan.  Resultatet visade att pedagogerna arbetade på olika sätt med snäckan och att de upplevde att det fanns ett antal fördelar och nackdelar med att ha ett levande djur boende på förskolan och att snäckans roll varierade. Studiens slutsats indikerade att pedagogerna generellt sett hade en positiv syn på afrikansk jättelandsnäckans plats i förskolan men att det fanns aspekter som bör beaktas. / This study investigates educator’s experiences of working with the Africangiant land snail in preschool. The study was conducted with semi-structuredinterviews. Eight educators from three different preschools who worked withthe African giant land snail participated.The interview questions dealt partly with how the educators worked withAfrican giant land snails in the education. The questions also dealt with theeducators' experiences of how the African giant land snail contributed to theactivity and what challenges there are. Furthermore, the questions also dealtwith the role of the African giant land snail in preschool.The result shows that educators work in several different ways with the snailand that they experience that there are several advantages and disadvantagesto having live animals permanently in preschool and that the role of the snailvaries. The study’s conclusion indicates that educators generally have apositive view of the African land snails place in preschool but that there areaspects that should be considered.

I skolans styrdokument står det att elever har rätt till inflytande och att undervisningen ska utgå från elevers erfarenhet samt i de lägre åren även vara elevnära. Syftet med denna studie är att undersöka elevers inflytande över sin utbildning samt hur elevers erfarenheter återspeglas i undervisningen genom att besvara följande frågor: Har elever i åk F-3 inflytande över valet av högläsningsböcker i skolan? Hur återspeglas elevers erfarenheter i valet av högläsningsböcker?  Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elever och pedagoger i en förskoleklass samt i en åk 2. Resultatet visade att eleverna inte hade ett direkt elevinflytande på valet av högläsningsböcker då pedagogerna valde böckerna själva eller i samråd med andra kollegor. Det fanns inte heller någon organisation, i form av till exempel en förslagslåda i klassrummet, kring elevers eventuella önskemål av böcker. Resultatet visade däremot att många av böckerna som lästes vid högläsningen kunde knytas an till elevernas egna erfarenheter.  Slutsatsen som kunde dras av studien var att eleverna inte hade något direkt inflytande på valet av högläsningsböcker men genom ett indirekt inflytande, det vill säga genom att pedagogerna hade eleverna i åtanke vid valet av högläsningsböckerna, kunde många elever knyta an till sina egna erfarenheter genom de olika böckerna.

Inkludering framställs som ett komplext begrepp med olika tolkningar inom forskning och det finns en önskan om en enad definition av inkludering. Inkludering nämns inte explicit i läroplanen för förskolan och andra policydokument men trots det finns en ambition om en inkluderande förskola genom begrepp som gemenskap i förskolans läroplan. Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärarnas perspektiv på inkludering samt om arbetssätt och villkor för inkluderande arbete i förskolan.   Studien är kvalitativ och genomfördes på två förskolor med barn i åldern 3–5 år. Datainsamlingen bestod av både semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade förskollärare och observationer på två avdelningar. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkter var Nilholms perspektiv på inkludering, relationellt perspektiv och ramfaktorteori.   Några av studiens huvudresultat bekräftade det som tidigare forskning visar att inkludering är ett komplext begrepp. Förskollärarna beskrev inkludering på olika sätt och ingen gemensam tolkning kunde urskiljas. Resultatet visade skillnader mellan förskollärarnas sätt att beskriva deras inkluderande arbetssätt och hur försollärarna faktiskt arbetade inkluderande. Majoriteten av förskollärarna beskrev förskolans lärmiljö som en fysisk inomhusmiljö där avdelningens pedagogiska material var centralt. Utbildningen i arbetslaget ansågs vara en begränsande faktor i deras arbete med inkludering. / Inclusion is presented as a complex concept with different interpretations in research and there is a desire for a unified definition of inclusion. Inclusion is not explicitly mentioned in the curriculum for preschool and other policy documents, but despite there is an ambition for an inclusive preschool through concepts such as “community” in the curriculum of preschool.  The purpose of this essay was to increase the knowledge about preschool teachers’ perspectives on inclusion, as well on working methods and conditions for incluive work in the preschool.  The study is qualitive and was conducted at two preschools with children aged 3-5 years. The methods used for data collection were semi-structed interviews with four preschool teachers and observations in two departments. The methods used for analysis was a thematic analysis. The study´s starting points were Nilholms´s perspective on inclusion, relational perspective and frame factor-theoretical model. Some of the main results of the study confirmed what previous research shows that inclusions are complex. The preschool teachers describe inclusion in different ways and no common interpretation could be distinguished. The result showed differences between the teacher’s way of describing their inclusive working methods and how they worked. The majority of the teachers describe the preschool´s learning environment as a physical indoor environment where the pedagogical material was central. Lack of education in the work team was a limiting factor in their inclusive work.

Studien undersöker hur pedagoger i förskolan upplever deras arbete kring den spontana fysiska aktiviteten och hur den uppstår. Vidare grundar studien sig i vårt egna intresse för fysisk aktivitet och utgår från ett sociokulturellt perspektiv med kvalitativa intervjuer.