Bakgrund: I Sverige kan patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) få en utbildning om sin sjukdom genom att gå i en KOL-skola. Utifrån författarnas kännedom finns i dagsläget inga studier som utvärderar KOL-skolor i Region Östergötland. Eftersom såväl den fysiska aktiviteten som kosten är viktiga faktorer för att uppnå en bättre hälsa skulle det vara intressant att utforska vad KOL-patienter har för upplevelser av en KOL-skola och hur de tänker kring fysisk aktivitet och kost. Syfte: Att utforska och beskriva patienters upplevelser av KOL-skolans bidrag avseende fysisk aktivitet och kost. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju KOL-patienter som alla deltagit i KOL-skola på samma vårdcentral. Studien var kvalitativ med deduktiv ansats. Dataanalysen gjordes enligt processen för en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och åtta underkategorier togs fram: “Fysisk aktivitet (FA)” - ökad kunskap, inställning till FA, upplevd effekt av FA, beteendeförändringar, beskrivning av KOL-skolan, “Andningsteknik” - ökad kunskap samt “Kost” - upplevelser av aptit och beteendeförändringar. Slutsats: Detta arbete har i viss utsträckning lyckats utforska patienternas erfarenheter av KOL-skolan och det som har förmedlats med fokus på fysisk aktivitet och kost. Deltagarna uppskattade sin tid i KOL-skolan och hade tagit till sig kunskap om såväl fysisk aktivitet som kost. Utifrån studieresultatet har författarna tagit fram information och förbättringsförslag som kan vara användbar för KOL-skolans verksamhet.

Undersökningens syfte var dels att ta reda på vilken förståelse förskolebarn har om ett par geografibegrepp dels att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med geografiska begrepp. Begreppen, väder och årstider, valdes eftersom de är kända för barnen. Barnens förståelse för de valda begreppen undersöktes genom kvalitativa intervjuer. För att ta reda på hur lärarna arbetar med begreppen fick de besvara en enkät. Undersökningen visar att femåringarna har viss förståelse för begreppens innebörd. Denna förståelse bygger på barnens erfarenheter, såväl direkta som indirekta. Genom den praktiska verksamheten har barnen även tillägnat sig en typ av handlingskompetens som visar sig i deras förmåga att klä sig efter väderleken. Lärarna i förskolan anser att begreppen är viktiga. Den undervisning som sker handlar främst om att ge barnen upplevelser av väder och årstider. / Pre-school Children's Comprehension of the Concepts of Weather and Seasons

Detta arbete är baserat på kvalitativa intervjuer av två lärare och sexton elever. Vi har valt att undersöka vilka avspeglingar av lärarens miljösyn och engagemang i miljöfrågor vi kan se hos eleverna. Vi har också undersökt hur elevernas miljömedvetenhet påverkas av olika faktorer i barnets närhet, till exempel läraren, föräldrarna, media och andra vuxna i barnets närhet så som ledare inom föreningslivet. Vår undersökning har genomförts i två klasser i årskurs fem, eleverna är alltså 11-12 år. Lärarna vi har intervjuat arbetar som klasslärare i de bägge klasserna vi har undersökt.Vi har i undersökningen sett att eleverna har en positiv inställning till miljöfrågor. Vi har också sett en tendens till att lärarna inte har en korrekt uppfattning om vilka miljöfrågor som är viktiga för eleverna och vilka miljöfrågor de oroar sig för inför framtiden. Vi har även sett en tendens till att lärarna påverkar eleverna mest i frågor som rör närmiljön så som nerskräpning och förbrukning av materiel så som papper. Eleverna i vår undersökning tycks ha fått sina kunskaper om de globala miljöfrågorna via media snarare än via skolundervisningen.

I vårt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville även göra en jämförelse mellan förskola och skola för att se om uppfattningen, när det gäller den fysiska aktiviteten, skiljer sig åt mellan de olika åldrarna. Vi har använt oss av observationer och enkäter i förskolegrupp med barn i åldern 3-5 år och i skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förskolan och med pedagoger i både förskola och skola. Vårt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förskola och skola gällande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gäller även pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förskola/skola finns även om den inte alltid är organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bästa delen av dygnet, den tiden då barnen är som piggast, alltså de timmar som barnen är i skolverksamhet.

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med människor och då är det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering påverkar oss människor. Ämnesområdet är valt då vi anser oss själva ha bristfällig kunskap inom området.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall på förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet är även att ge exempel på hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har använt är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger som är utbildade förskollärare och är verksamma runt om i Skåne.Analys: Pedagoger möter barn utifrån sina referensramar vid en krissituation. De visar sina känslor öppet och talar i klarspråk med barnen genom att använda ordval som barnen förstår. De använder sig av ritualer för att hjälpa barnen att bearbeta sorgen efter den döde. Vår studie har även visat att pedagogernas eget sorgearbete oftast hamnar i fokus och att barnens sorg inte sätts i främsta rummet. Nyckelord: Förskola, krishantering, dödsfall, kvalitativa intervjuer

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut.

Vi har valt att undersöka hur utvalda lärare går till väga inom sin undervisning för att utveckla elevernas språkliga medvetenhet. Syftet med vårt arbete är framför allt att vi vill visa utvecklande och bra undervisningsmöjligheter. För att på bästa sätt se detta har vi valt en kvalitativ studie hos tre lärare med både intervjuer och observationer i deras dagliga arbete. Studien har bedrivits på en grundskola i sydvästra Skåne inom ämnet samhällskunskap. Vi har kommit fram till att lärarna främst hade föredragit mindre klasser och grupper för att på så sätt kunna nå samtliga lite mer. De berättade och vi observerade också att äkta, genuint engagemang från lärare till elever är väldigt viktigt. Särskilt när eleverna har problem med både språk och skolan i allmänhet. Lärarna har påpekat att det finns mycket problem med att skolan nästan helt saknar svenska elever, men att elevernas unika bakgrund också ger fördelar. Vi har sedan kopplat resultatet till att språket utgör den viktigaste beståndsdelen i att ta till sig kunskap och därför krävs ett djupare samarbete lärare emellan och att ta hjälp av modersmålslärarna.

Min uppsats handlar om Sverige året 1968 och om hur tre olika personer som delar erfarenheten av att ha varit unga och aktiva politiskt då, upplevde året för egen del. Mitt syfte är att undersöka hur deras erfarenheter av 1968 ser ut och hur de minns dessa. Det finns enligt mig en etablerad bild och ett kollektivt minne av 1968, kårhusockupationen i Stockholm, studentprotester ochVietnamdemonstrationer. Denna uppfattning förstärktes under jubileumsåret 2008 då media uppmärksammade dessa händelser. Min ambition är inte att komma fram till vad 1968 var och vad som bör anses vara viktigt eller varför vissa saker hände eller inte. Min ambition är att undersöka berättelser vid sidan av det etablerade kollektiva minnet av 1968. Jag har därför valt tre informanter som var aktiva inom vad som måste anses vara etablerade politiska grupperingar, Moderaterna, Folkpartiet och LO. De har hjälpt mig med att skapa en kompletterande bild av året 1968, under intervjuer med dem där mitt mål varit att få dem att dela med sig av sina erfarenheter och minnenfrån året. Genom att använda mig av diskursanalytiska redskap har jag riktat in mig på att förstå hur och varför de har en viss verklighetsuppfattning och varför de beskriver sina erfarenheter på ett visst sätt. Resultatet är tre berättelser som korsar varandra på ett par olika områden, med gemensamma men samtidigt annorlunda bilder av 1968. En gemensam kontext för alla informanter, är att de alla förhåller sig till socialdemokratin på ett eller annat sätt, som en central del av deras liv 1968 och att 1968 innebar en framtidsoptimism som saknas idag, samt ett hårt politiskt arbete för attförändra samhället i önskad riktning. / My essay is about Sweden and the year 1968 and how three different persons who share the experience of being young and politically active at that time, experienced the year then. My purpose is to investigate their experiences of 1968 and how they remember them. I claim there that there is and established image and an collective memory of 1968, with the squatting of the student union building in Stockholm, various student protests and the Vietnam demonstrations. This perception was reinforced during the anniversary year 2008 when swedish media covered certain events over and over from 1968. My ambition is not to come to a conclusion of what 1968 was and what is to be remembered as important or not. My ambition is to explore stories beside the collective memory of 1968. I therefore selected three informants whom where active in what I assume must be regarded as established politics, the conservatives, the liberals and the social democratic trade union. The helped me put together an additional picture of the year 1968. By using discourse analytic tools I focused mainly on understanding how and why they have a certain perception of reality and why they describe their experiences in a certain way. This resulted in three different testimonies that cross each other in different parts, with common but at the same time different images of 1968. A common context for all three informants is that they all have a relationship with the social democracy in one way or another as an important part in their lives and that the year ment optimism that they all say is lost today, as well as hard political work to change the society in their on desired way.

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur förskolelärare på förskolor utan utomhusprofil resonerar kring användandet av utomhusmiljön. Vi har också haft som avsikt att ta reda på vilket huvudsakligt perspektiv samt vilket huvudsakligt argument utifrån plats-, miljö-, kropps-, motorik/hälso- och lekperspektiv förskolelärarna har på lärande genom utomhusvistelsen. Vårt val av undersökning grundar sig i vårt gemensamma intresse för utomhuspedagogik som vi skaffat oss genom utbildning på Malmö högskola. För att få svar på hur förskolelärare resonerar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där 11 förskolelärare från sex olika förskolor i samma stadsdel medverkat. I vår litteraturgenomgång har vi valt att utgå ifrån delar av Deweys och Vygotskijs teorier. Vi utgår även från utomhuspedagogik som begrepp, Szczepanskis tre perspektiv (plats, miljö och kropp) på lärande vid utomhusvistelse samt ett lekperspektiv och ett motorik-/hälsoperspektiv. Resultatet i vår undersökning visar att förskolelärarna för ett resonemang innehållande kriterier utifrån de olika perspektiven, men platsens betydelse för lärande är det mest framträdande perspektivet. Slutsatsen i vår undersökning är att utifrån de fem olika perspektiven och de olika huvudargumenten i perspektiven tycker vi oss kunna se att det som förskolelärarna ofta nämner i sina resonemang om användandet av utomhusmiljön är att det skapar möjligheter för ett autentiskt lärande i verkliga situationer.

Detta arbete handlar om barns tankar om skräp i sin närmiljö. Vi ville ta reda på vad barn tänker om skräp i närmiljön, eftersom vi under våra VFT perioder upptäckt hur mycket skräp som ligger på skolgårdarna där barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hållbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mångkulturell förskoleklass för att ta reda på deras tankar om varför skräpet hamnar på marken och vart det tar vägen om det får ligga kvar. Vi har även intervjuat förskolläraren barnen hade i förskolan för att se om de fått med sig någon kunskap om ämnet från förskolan till förskoleklassen. Våra resultat visar att de flesta barn i denna undersökning tänker ungefär på samma sätt om skräp i sin närmiljö. Skräp för dessa barn är något som någon använt och slängt på marken, t.ex. förpackningar av olika slag. Barnen visade svårigheter i att förstå nedbrytning av organiskt avfall och kom med olika förslag om vart skräpet tar vägen om det får ligga kvar på marken.