Tidigare forskning visar att förhållandet mellan skolans språkliga krav och det stöd som tillhandahålls är avgörande för en elevs förutsättningar att nå kunskapsutveckling, likaså beskrivs ett relevant ordförråd där ordförrådets djup fokuseras utgöra en förutsättning för elevers förmåga att ta till sig ett textinnehåll. Genom medvetna arbetssätt där målord rikligt exponeras, placeras i meningsfulla sammanhang samt kategoriseras bedöms möjligheterna till ordförrådsutveckling öka för elever med språkstörning. Denna kvalitativa studie syftar till att genom semistrukturerade intervjuer bidra med kunskaper om de olika arbetssätt ett urval av grundskollärare och speciallärare, verksamma i grundskolan F-6, beskriver att de tillämpar i syfte att stödja ordförrådsutvecklingen hos elever med språkstörning. Ytterligare syftar studien till att undersöka på vilka sätt grundskollärare och speciallärare beskriver att de mäter ordförrådsutveckling hos elever med språkstörning. Resultatet av studien visar att det hos respondenterna råder en gemensam uppfattning om att elever med språkstörning i sitt ordförrådsutvecklande arbete är i behov av språklig stöttning i högre omfattning än språktypiska elever. Det stöd som vid ordförrådsutveckling för elever med språkstörning av lärare och speciallärare tillämpas beskrivs omfatta multimodala arbetssätt samt kontextbunden kommunikation där språklig stöttning tillhandahålls genom visuellt stöd och således ej enbart baseras på verbala förklaringsmodeller. Resultatet visar även att lärare och speciallärare beskriver hur ordförrådsutvecklande arbetssätt i hög utsträckning innefattar tät exponering av målord. Resultatet visar ytterligare att respondenternas mätning av ordförrådsutveckling sker konstant samt att mätningarna i hög utsträckning baseras på observationer av elevernas muntliga förmåga att produktivt tillämpa de ord som i undervisningen fokuserats. Vår förhoppning är att denna studie ska bidra med kunskaper om samt väcka medvetenhet kring hur olika ordförrådsutvecklande arbetssätt kan stödja ordförrådsutvecklingen hos elever med språkstörning.

Stockholms stadsmuseum blev kontaktat av föreningen Livstycket som stod inför nedläggning. Det bestämdes att museet skulle förvärva föremål och med hjälp av fotografier och intervjuer dokumentera verksamheten. En projektgrupp bildades. Stadsmuseet hade inte tidigare arbetat med att på detta sätt kombinera förvärv med etnologiska intervjuer. Undersökningens syfte var att uppmärksamma och inspirera till den här typen av samarbetsprojekt, ge inblick i vilken kunskap som med hjälp av etnologiska intervjuer kan framkomma om föremål, peka på faktorer som kan möjliggöra liknande projekt och bidra till diskussionen om samtidsdokumentation på Stockholms stadsmuseum. Ett sidosyfte var också att uppmärksamma Livstycket.Undersökningens frågeställningar: Vilka berättelser och vilken kunskap om föremålen i förvärvet från Livstycket synliggjordes med hjälp av de etnologiska intervjuerna? och Vilka faktorer kan, enligt antikvarien och etnologen i projektet, möjliggöra respektive hindra den här typen av samarbetsprojekt? Resultatet visade att intervjuerna bidrog med information som kunde kopplas direkt till några av de förvärvade föremålen eller föremålsgrupperna. I etnologens intervjuer framkom även information om föremålens kontext som till stor del handlade om en verksamhet präglad av arbetet med integration och att stärka de kvinnor som deltog. Resultatet visade också att etnologen och antikvarien i samarbetsprojektet menade att några viktiga faktorer för att möjliggöra den här typen av samarbeten handlar om organisation, resurser, typ av förvärv och att hålla igång en diskussion, bland annat om vilken typ av samling man strävar efter. / The non-profit organisation Livstycket contacted the Stockholm City Museum, at a time when it was facing closure. The museum decided to acquire and document objects produced within Livstycket by using photographs and interviews and thus formed a project group. The museum had not previously done this kind of work in such a way, i.e. to combine acquisition with ethnological interviews. The purpose of this study is to draw attention to and inspire this type of collaborative project. It is also to provide insight into the kind of knowledge that may be obtained through ethnological interviews about tangible objects and to point out some factors that may be crucial in other similar projects. The goal is to contribute to the discussion on contemporary documentation at the Stockholm City Museum. The research questions are: What stories and what knowledge about the objects from Livstycket were made visible through the ethnological interviews? What factors can enable or hinder such kind of collaboration projects? The results show that the interviews provided information directly linked to the acquired objects or category of objects, information that would be difficult to visualise in other ways. The interviews also revealed information about the context of the objects and their production. Characteristics of activities at Livstycket are the integration and empowerment of the women involved. The result also shows that discussing what type of collection a museum strives for is one of the crucial factors for a successful acquisition project.

The aim of this study is to investigate how oral sources can be documented in a better way, through a more conscious use of interview methods in archaeological contexts. By analysing and comparing three case studies, namely the excavation of The Overstone Miners’ Cottages in Northumberland, Great Britain, the excavation of Ramnässkärsparken near Uddevalla, Sweden and the excavation of The Mott Farm, Rhode Island, USA, different ways of using interview methods in relation to the archaeological material have been shown. One conclusion is that the use of the material world in the interviews gives them an archaeological focus. Therefor it is valuable that the archaeologist is the one performing the artefact-centred or spatial interview. Other conclusions are that memories from finds are dependent on recognition. A reference collection can be used to support reminiscence. The interview situation should be open and striving for different perspectives rather than facts. Lastly, archaeologists should apply ethical considerations in their research. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur muntligt källmaterial kan dokumenteras på ett bättre sätt, genom en mer medveten användning av intervjumetod i arkeologiska kontexter. Genom att analysera och jämföra tre fallstudier, nämligen utgrävningen av The Overstone Miners’ Cottages i Northumberland, Storbritannien, utgrävningen av festplatsen Ramnässkärsparken utanför Uddevalla, Sverige och utgrävningen av The Mott Farm, Rhode Island, USA, har olika sätt att använda intervjumetod i relation till ett arkeologiskt material framträtt. En slutsats från undersökningen är att användningen av det materiella i intervjuer ger dem ett arkeologiskt fokus. Därför är det värdefullt att just arkeologen håller i den föremålsbaserade eller rumsliga intervjun. Andra slutsatser är att minnen utifrån fynd är beroende av igenkänning. Referensexemplar kan användas för att stötta hågkomstprocessen. Intervjusituationen bör vara öppen och sträva efter att fånga olika perspektiv snarare än fakta. Slutligen bör arkeologer applicera etiska hänsynstaganden i sin forskning.

Denna studie har som syfte att undersöka musiklärares definitioner gällande musikalitetsbegreppet. Studien undersöker också hur musiklärare resonerar kring sin egen, samt sina elevers musikalitet. Tidigare forskning presenteras i studien där musikalitet utifrån denna kan ses utifrån tre olika perspektiv: absolut, relativ och relationell musikalitetsuppfattning. Det sociokulturella perspektivet, med fokus på det kulturella sammanhangets betydelse för användning av begreppet musikalitet, är denna studies teoretiska utgångspunkt. Den forskningsmetod som valts för att undersöka ämnet är kvalitativa intervjuer, vilka fördes med sex musiklärare uppdelade i tre olika musikgenrer: klassisk musik, afroamerikansk musik och folkmusik. I resultatet framkommer det att musikalitet är ett svårdefinierat begrepp, det vill säga att det kan tolkas på många olika sätt. De definitioner som dock framkommer är att en musikalisk person har gott gehör och goda förmågor att kommunicera i samspel med andra musiker. Dessa förmågor kan både vara förvärvade redan från födseln eller vara utvecklingsbara. Musikalitetsbegreppet kan dessutom definieras som en företeelse som skiftar i värde beroende på i vilken situation och miljö det används i. Vad gäller resonemang gällande elevens musikalitet menar musiklärarna att det finns en osäkerhet kring att använda musikalitetsbegreppet i undervisningen. Lärarnas resonemang kring sin egen musikalitet är att de alla ser sig själva som musikaliska om de får utgå från sin egen definition av begreppet. Slutligen förs en diskussion kring de olika definitionerna på musikalitet som behandlas i resultatet utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigare presenterad litteratur. / This study focuses on exploring how music teachers define the term musicality. The study also explores how music teachers discuss their own musicality and the musicality of their students. Previous research is presented in the study where musicality can be seen from three different perspectives: Definite-, relative- and relational perception of musicality. The sociocultural perspective, focusing on the meaning of the cultural context using the term musicality, is the theoretical premise of this study. The chosen research method to explore this subject is interviews, which were executed with six music teachers from three different music genres: classical music, improvised music and traditional folk music. The result shows that musicality is difficult to define, meaning that there are many different ways to interpret the concept. The definitions that do appear are that a person with musicality has advanced hearing and is able to communicate in interplay with other musicians. These abilities can be both acquired at birth or developed through life. The term musicality can also be defined as a phenomenon that changes in value depending on in what situation and environment it is used. In arguments about musicality in students the teachers find that they are hesitant about using the term in educational situations. Based on their own definition of the term the music teachers view themselves as musically talented. In conclusion a discussion is formed around the different definitions of musicality processed in the result using the sociocultural learning perspective and previously presented literature.

I föreliggande studie är syftet att få en djupare förståelse för hur instrumentalister i olika genrer arbetar för att memorera musik och vad som eventuellt skiljer sig mellan de valda metoderna, arbetssätten och verktygen som används. Detta undersöks utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Bakgrundskapitlet tar upp tidigare forskning om det mänskliga minnet, hur vi minns saker generellt samt om skillnader mellan klassiska musiker och folkmusiker inom processen att minnas musik. Sedan presenteras metoderna som används i arbetet. Det är semistrukturerade intervjuer och tematisk analys tillsammans med en komparativ forskningsdesign. Därefter följer resultatet som visar att det förekommer både skillnader och likheter mellan de båda genrerna och även bland intervjupersonerna inom samma genre under processen att memorera musik utantill. Vidare framkommer även vilka de två mest använda verktygen för att memorera musik utantill är och om det är möjligt att memorera musik utan ett instrument närvarande. Slutligen diskuteras resultaten med kopplingar tillbaka till de tidigare kapitlen och det valda teoretiska perspektivet. / In the present study, the aim is to gain a deeper understanding of how the musicians in different genres work to memorize music by heart and what might differ in the chosen methods, procedures and tools that is used. This must be examined on the basis of a socio-cultural perspective. The background highlights earlier research about the human mind, how we remember things in general, and about the differences between classical musicians and folk musicians in the process that is memorizing music. Thereafter is the methods used in this study presented. They include semi-structured interviews and thematic analysis together with a comparative research design. This is followed by the result which shows that there are both similarities and differences between the two genres and even among interviewees within the same genre in the process of memorizing the music by heart. Further will the two most commonly used tools for memorizing music be presented, and the answer to whether it is possible to memorize music without using an instrument. Then the results will be discussed with links back to the previous chapters and the chosen theoretical perspective.

Syftet med mitt arbete är att bidra till en ökad kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med barns inflytande. Bidra med kunskap om hur man som blivande samt färdig utbildad pedagog kan se hur andra pedagoger och forskare ser på barns inflytande i den pedagogiska verksamheten. Detta har jag tagit reda på genom att jag har gjort min undersökning på en förskola i Värmland. Jag har i min undersökning använt mig av två olika metoder för att få fram hur pedagoger gör för att arbeta med barnens inflytande och hur de själva ser på arbetet. Metoderna som jag har använt är observationer och intervjuer. Observationerna har gjort det möjligt för mig jag att se hur pedagogerna arbetar med barnens inflytande i utemiljön. Där fick jag reda på att barnen hade stort inflytande i vad de får göra på utgården. Resultatet av mina intervjuer jag genomförde visar att pedagogerna har olika men ändå liknande sätt att se på barnens inflytande. / The purpose of my work is to contribute to a better understanding of how educators in pre-school are working with children's influence. Contribute knowledge of how future as well a qualified educator can see how other educators and researchers look on children´s influence in the educational activities. My study has been conducted on a preschool in the county of Värmland. I in my study I have used two different methods to get information about how to the educators work with children's influence and how they view their own work. The two methods I have used are observations and interviews. The observations have enabled me to see how the educators work with children's influence in the outdoor environment. There I found out that the children had a major part of influence in the daily outdoor activities. My interviews led me to realize that the educators worked in different ways but had similar view on children's influence.

Personlighetstest och arbetspsykologisk testning är en växande trend inom rekryteringen av personal i Sverige och internationellt. Många studier har undersökt dessa urvalsmetoders psykometriska egenskaper, validitet och reliabilitet. Få har dock undersökt testtagarnas upplevelser av denna typ av tester. Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse för testtagares upplevelser av personlighetstest och arbetspsykologisk testning i rekrytering. Detta med utgångspunkt i validitetsteori med fokus på faking och forskning om rättvisa i urval och testning. Tematisk analys av fem semistrukturerade intervjuer resulterade i två teman Tolkning kontra sanning och Att presentera sig själv i en rekryteringskontext. Det första temat innehöll undertemana Testresultat som diskussionsunderlag och Sanningen serverad. Det andra innehöll undertemana Mjuka upp i kanterna, Man måste hålla linjen och Ingen människa är en ö. Tre av studiens mest centrala resultat var: (1) vikten av kompetens i tolkning och återkoppling; (2) betydelsen av rättvisedimensioner för testtagarnas upplevelser; (3) relationen mellan faking och den unika kontext som en rekryteringssituation utgör.

Syftet med detta arbete är att utifrån ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv, utforska hur några professionella musiker upplever att de går till väga under sina instuderingsprocesser. För att belysa detta tar arbetet avstamp i följande forskningsfråga: Vilka övningsstrategier beskriver några professionella musiker att de använder sig av när de tillägnar sig ett för dem nytt material? För att uppnå syfte och forskningsfråga har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre professionella musiker. I resultatet framkommer en rad olika strategier vilka sorterats in i fem meningsenheter: Dagliga tekniska övningsstrategier, Noggranna förberedelser, Tidsplanering, Övriga strategier och Strävan efter utveckling. I diskussionen sätts dessa strategier i relation till bakgrundslitteratur och forskning samt till fenomenologi. / Syftet med detta arbete är att utifrån ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv, utforska hur några professionella musiker upplever att de går till väga under sina instuderingsprocesser. För att belysa detta tar arbetet avstamp i följande forskningsfråga: Vilka övningsstrategier beskriver några professionella musiker att de använder sig av när de tillägnar sig ett för dem nytt material? För att uppnå syfte och forskningsfråga har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre professionella musiker. I resultatet framkommer en rad olika strategier vilka sorterats in i fem meningsenheter: Dagliga tekniska övningsstrategier, Noggranna förberedelser, Tidsplanering, Övriga strategier och Strävan efter utveckling. I diskussionen sätts dessa strategier i relation till bakgrundslitteratur och forskning samt till fenomenologi.

This is a qualitative research based onsemistructured interviews, with a thematic analysis.The focus of the paper is historians and theirapproach to digital reproductions. The selection ofsource material, the risk of manipulation, therelevance of original sources and credibility ofdigital resources were examined. Historians interestsand needs and perceived problems associated withdigital source material were also examined. Theconclusion shows that historians are positive tomake use of digital reproductions due to availability.Digitization has simplified and transformed researchin several aspects. Digital and analog sources areoften combined and several historians have alsocompleted research that has been entirely based ondigital material. The original source have differentimportance for the interviewed historians, as well asthe personal interaction with a physical source. Thecredibility is in most cases high and the risk ofmanipulation is low. It´s however important toremember that digital material means a limitation interms of selection. The result also shows that the useof digital resources often depends on the situationand implementation. The digital source material thathistorians have worked with have not alwayssatisfied them. The lack of context and the fact thatmaterials are not always searchable is perceived asan availability issue and was expressed as criticism.It also appeared that digital material exhibits varyingquality. All interviewed historians had experiencedpoor quality in different ways.

<p>Syftet med studien är att beskriva informationschefers arbete i den moderna organisationen för att därefter analysera varför arbetssituationen är som den är och vilka konsekvenser det får. Författaren ger med utgångspunkt i resultaten förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att åstadkomma god kommunikation inom organisationer.</p><p>Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem informationschefer i skilda organisationer, detta för att få en bredd i materialet. Empirin behandlas med innehållsanalys.</p><p>Bakgrunden till PR- och informationsbranschen pågående utveckling är det informations- och konsumtionssamhälle vi lever i. I teorikapitlet återfinns teorier om hur informationschefen och kommunikationsverksamheten bör fungera. Excellencemodellen spelar här en viktig roll. Då denna har flera år på nacken vill författaren utreda om den fortfarande har giltighet eller om det går att finna något nytt att tillföra den.</p><p>Det främsta resultatet av studien är att informationschefen hindras i sitt arbete bland annat på grund av att det av olika anledningar finns skilda förväntningar på kommunikationen inom organisationen. Detta leder till att informationschefen får en otydlig roll och därmed belastas med allehanda uppgifter som kanske inte alls borde vara hennes eller hans arbete och då får för lite tid till det strategiska arbetet. Ofta förväntas synligt resultat på informationschefens arbete, som i vissa fall anses som något dyrt och onödigt. När informationschefen försöker leva upp till förväntningarna genom att arbeta operativt och med externa uppgifter blir det strategiska arbetet återigen lidande. Hon/han fungerar därmed snarare som en envägsstrateg än som en tvåvägsstrateg, trots att utbildningsnivån är god. Lösningen på detta är att informationschefen jobbar för att öka den kommunikativa kompetensen i organisationen samt skapar dialog kring vad som är kommunikationsavdelningens uppgift och utifrån det upprättar en kommunikationspolicy. På så sätt skapas gemensamma förväntningar vilket är en grundförutsättning för god kommunikation. På det stora hela stöder resultaten excellencemodellen och författaren konstaterar att det är när denna inte följs som problem uppstår. Med gemensamma förväntningar skapas bättre förutsättningar för att kunna följa excellencemodellen och därmed få en excellent kommunikation.</p>