I denna studie har lärares uppfattningar om bildämnet behandlats genom att belysa frågor om lärarens utbildning, fortbildning och kursplanen i ämnet. Syftet med studien är att studera hur lärare i bildämnet uppfattar att undervisningen har förändrats i och med den nya kursplanen i bild. Studien vänder sig till lärare som undervisar i ämnet bild i årskurs 1–3. Frågeställningarna var inriktade mot lärarens kompetens i bildämnet, vilken fortbildning de får tillgång till, vilka hinder och möjligheter de ser med kursplanen i bild samt vilka yttre och inre ramfaktorer lärarna upplever i bildämnet. En webb-enkät utformades och sändes ut till lärare i Upplandsområdet. Det var 49 lärare som valde att svara på enkäten. Lärare tillfrågades i enkäten om de ville medverka i en intervju. Strukturerade intervjuer genomfördes med tre av lärarna. Resultaten analyserades med läroplansteoretiska verktyg utifrån Dahllöf (1967) och Lundgren (1972). Ramfaktorer som tid, rum och handling användes i analysen. Resultaten visade att bildens ämne har rätt så bra utbildade lärare men trefjärdedelar av dessa har inte fått någon fortbildning. De flesta lärare tycker att kursplanen för bildämnet är bra och tydlig. Lärare arbetat utifrån kursplanen men har svårt att arbeta med områden som visuell kultur, bilden som kommunikativt ämne och variation i materialet. Bildämnet har fortfarande låg status ute på skolorna.

Denna studie hade som syfte att undersöka olika individers föreställningar och uppfattningar om terrorism. För att undersöka detta ämne har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex olika individer. Studiens första huvudresultat och även den viktigaste slutsatsen var att olika individer har olika uppfattning om vad terrorism är och hur det ska definieras, men att den gemensamma idén är att målet eller syftet är det som avgör om det rör sig om terrorism. De flesta intervjupersonerna ansåg att både fysiskt och psykiskt skadade människor kan vara offer för terrorism. Huvudresultatet gällande terrorister handlade om föreställningar kring terroristers utseende, till exempel “stort skägg” och “muslimer”. Vad gäller medias framställning av terrorism upplevde de flesta intervjupersoner att media vinklar och utelämnar information, samt har en viss påverkan på deras uppfattning om terrorism. Intervjupersonerna nämnde också en ökad rädsla och oro för terrorism, något som dock inte påverkade deras vardagliga rutiner och handlingar. / This study has exanimated different individuals’ conceptions and perceptions of terrorism. To examine this issue we have done semi-structured interviews with six different individuals. The first main result of the study and the most important conclusion was that different individuals had different perceptions about what terrorism is and how it should be defined. Most of the interviewees counted both physically and psychologically harmed people as victims of terrorism. The main result when it comes to conceptions about terrorists looks was that terrorists have “big beard” and were “Muslims”. When it comes to medias representation of terrorism most of the interviewees believed that media angle and leave out information, and that this had some influence on their perception of terrorism. The interviewees also mentioned an increased fear and concern about terrorism, something that did not affect their daily routines and activities.

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare i grundskolan och gymnasiet förhåller sig till våld i skolan. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med fem lärare. Lärare såg våld riktat mot lärare i första hand som fysiska handlingar och menade att den egna utsattheten för våld var låg. Samtidigt föreföll psykiskt våld vara vanligt förekommande. Lärarnas strategier för att hantera våld formades av deras konstruktion av den egna yrkesrollen. Särskilt framträdande var lärares motstånd mot att definiera sig som offer. De framställde sig själva som starka och kapabla att hantera våldet och lyfte fram att upprätthålla ordningen i klassrummet som en nyckelfråga för att undvika att bli utsatta för våld. En annan nyckelfråga var goda relationer mellan lärare och elever.De av lärarna föreslagna åtgärderna för att minska våld i skolan innefattade ökade resurser för att förebygga att elever far illa och därigenom undvika att risksituationer uppstår. / The aim of our study was to examine how teachers in the senior level of the 'grundskola' (högstadiet) and upper secondary school (gymnasiet) relate to violence in school. In order to examine this, we have done qualitative interviews with five teachers. The teachers defined violence against them mostly as physical acts and considered their own victimization to be low. The teachers though expressed that exposure to psychological violence was common. Their strategies to cope with violence were formed by the construction of their profession. The teachers were diffident about defining themselves as victims. They held themselves as strong and capable of coping with violence and pointed out maintaining order in class as a key point to avoid victimization. Another key point was good relations between teachers and student. Suggested measures against school violence consisted of increased resources in order to prevent students failure and thereby reduce risk situations.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka instrumentalpedagogers förhållningssätt till fenomenet prestationsångest i musikundervisning. Tre instrumentalpedagoger, som är eller har varit aktiva som musiker, har intervjuats utifrån forskningsmetoden kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektiv som studien baseras på är prestationspsykologi. I resultatet presenteras instrumentalpedagogernas uppfattningar om fenomenet prestationsångest, där de intervjuade lyfter fram olika aspekter och faktorer som kan ligga till grund för prestationsångest samt hur ångesten påverkar den utövande. Det andra temat aktivt engagemang och bemötande gentemot elever belyser olika undervisningsstrategier som informanterna använder sig av för att bemöta elever i hänsyn till fenomenet prestationsångest. I sista temat metoder för att förebygga prestationsångest, förklarar informanterna vilka metoder som kan användas för att motverka ångesten eller påverka dess faktorer i rätt riktning. I diskussionsavsnittet diskuteras instrumentalpedagogernas förhållningssätt till prestationsångest i musikundervisning utifrån bakgrundslitteratur, tidigare forskning och det teoretiska perspektivet prestationspsykologi. Avsnittet fokuserar på följande aspekter; prestationsbaserad självkänsla, instrumentalpedagogens och miljöns betydelse, att medvetandegöra och acceptera sin ångest samt förberedelser och mental träning. Avslutningsvis reflekterar jag över arbetets betydelse och fortsatt forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to investigate instrumental teacher’s approach to the phenomenon of performance anxiety in music education. Three instrumental teachers, who are or who has been active as musicians, have been interviewed by the method of science qualitative, semi-structured interviews. The theoretical perspective, which the study is based on, is performance psychology. The result presents instrumental teachers views to the phenomenon of performance anxiety, whereof the interviewed emphasizes different aspects and factors, which form the basis of performance anxiety and how anxiety affect performers. The second theme active interest and treatment towards the students highlights a variety of teaching strategies, which the informants use to treat the students regarding to the phenomenon of performance anxiety. In the last theme methods to prevent performance anxiety, the informants illustrate the methods which could be used to discourage anxiety and work on the factors in a correct manner. The discussion focuses on following aspects; performance based self-esteem, the importance of teacher and environment, to raise awareness and accept any anxiety and also preparations and mental training. At last I analyze the importance of this study and further research in this topic.

Bakgrund: Svensk statistik tyder på att antalet multisjuka äldre kommer att öka. Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patienternas behov av trygghet. I dagens samhälle föreligger en risk att äldre människor utsätts för ålderism, vilken kan påverka vårdens kvalitet och orsaka ett lidande för de äldre patienterna. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser av vården på en geriatrisk vårdavdelning i Mellansverige. Metod: Latent kvalitativ innehållsanalys av tolv semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet utgörs av två teman och sju subteman. Temat Upplevelser av att få en god vård beskriver att de äldre patienterna upplevde sig få en vårdande miljö samt att vårdpersonalen fungerade som en hälsoresurs vilket kunde gynna patienternas välbefinnande. Temat belyser att ett gott bemötande och att få bli sedd som en person resulterade i positiva känslor samt att delaktighet och självbestämmande var viktiga faktorer. Temat Upplevelser av att få en bristande vård beskriver att upplevelser av en otrygg omgivning och avsaknad av sjukdomshänsyntagande, bristande bemötande och kunskap samt att inte få en personcentrerad vård resulterade i negativa känslor. Slutsatser: Resultatet visar att det förekommer både positiva och negativa upplevelser av vården på avdelningen. Att de äldre patienterna upplever brister i vården uppmärksammar att det finns en risk för att ålderism existerar och påverkar vårdens kvalitet. Examensarbetet kan tillföra kunskap om och förståelse för hur äldre patienter upplever vården, vilket kan bidra till bättre förutsättningar för en god vårdupplevelse. / Background:  Swedish statistics indicate that there will be an increase in the number of elderly with multiple illnesses. The Health Care Act stipulates that the care provided must be of good quality and meet the patients’ needs for security. In today's society there is a risk that older people are subjected to ageism, which can affect the quality of healthcare and expose the older patients to conditions of suffering. Aim: To describe older patients’ experiences of healthcare at a geriatric ward in central Sweden. Methods: A latent qualitative content analysis of twelve semi-structured interviews. Results: The results consist of two themes and seven subthemes. The theme Experiences of getting good health care describes that when older patients experienced a nurturing environment and the caregivers worked as a health resource, it could benefit the patients’ wellbeing. The theme emphasizes that encountering a good reception and being aknowledged as a person resulted in positive emotions, and that participation in the care process and self-determination were key factors. The theme Experiences of receiving a lack of care describes that the experience of an unsafe environment, actual diseases not being taken into account, lack of treatment and knowledge, as well as being denied person-centered care, resulted in negative emotions. Conclusions: The results indicate that both positive and negative resposnses concerning the care at the ward are experienced. The older patients who experience deficiencies in healthcare, recognize that there is a risk that ageism exists, which may affect the quality of care. The thesis provides knowledge and understanding of how older patients experience healthcare which can contribute to better conditions for the patients, in order for them to experience good healthcare.

Children with cochlear implants (CI) have difficulty perceiving pitch differences, which contributes to poor melodic perception. Aims/Methods. This study investigated how children with bilateral CIs (n = 23, M = 6,9 years) and children with normal hearing (NH) (n = 27, M = 7,2 years) were able to discriminate pitch intervals with a semitone as the smallest difference, and recognize melodies presented without lyrics in two conditions: as a melody and as a melody combined with pictures. An interview related to music was also conducted. Results. Children with bilateral CIs achieved very high scores on the pitch discrimination task. Children with NH surpassed the children with bilateral CIs at identifying songs without pictures (children with CIs 11%, NH 52%) and together with pictures (CIs 30%, NH 83%).  Measurement of effect size showed moderate to strong differences between children with CIs/NH. The interview findings showed positive attitudes towards music, with 77% of the children with CIs (versus 100% of children with NH) saying they enjoyed listening to music, had favourite artists and favourite songs. Conclusion. Children with CIs demonstrated a very good ability to discriminate pitch differences, but scored low on melody recognition tasks. The results confirm that melody recognition is demanding for children with CIs. In spite of the difficulty CIs have transmitting musical information, these children with CIs as a group have developed positive attitudes towards music. This finding suggests the potential capacity of CIs in relationship to music, but even more the potential capacity of growing children’s brains.     Barn med cochleaimplantat (CI) har svårighet att uppfatta skillnader i tonhöjd, vilket påverkar förmågan att identifiera melodier. Syfte/metod. Syftet var att studera hur barn med bilaterala CI (n = 23, M = 6,9 år) kunde diskriminera mellan tonhöjdsintervall med en semiton som minsta enhet och identifiera fem barnsångsmelodier jämfört med barn med normal hörsel (NH), (n = 27, M = 7,2 år). Melodierna presenterades i två betingelser: utan stöd av bilder (UB) samt med stöd av bilder (MB). Dessutom genomfördes en intervju om musik. Resultat. Förmågan att diskriminera tonhöjdsskillnader var mycket god. Melodier (UB): barn med CI klarade 11 %, barn med NH 52 %. Melodier (MB): barn med CI klarade 30 %, barn med NH 83 %. Analys av effektstyrka mätt i Cohens d visade moderata till stora skillnader mellan barn med CI/NH. Deskriptiv analys av intervjuerna visade positiva attityder till musik och att 77 % av barn med CI (100 % av barn med NH) tyckte om att lyssna på musik, och att flera barn hade favoritartister och favoritlåtar. Slutsats. Barn med CI hade mycket god förmåga att uppfatta tonhöjdsskillnader, men hade svårt att identifiera melodier. Resultatet bekräftar att melodiigenkänning är krävande för barn med CI. Trots de begränsningar som CI har beträffande musikåtergivning har barnen som grupp positiva attityder till musik. Det torde säga en del om den potential CI har i relation till musik, men ännu mer om den stora kapacitet som uppväxande barns hjärnor har.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningarna som behandlas är: ”Hur upplever eleverna kursens innehåll i allmänhet och förhållandet mellan teori och praktik i synnerhet?”, ” Hur uppfattar eleverna kursens innehåll avseende hälsa och vad anser de själva är att ha god hälsa?” samt ”Vad lyfter eleverna fram som anledningar till att de inte fick godkänt i kursen?” Studien genomfördes med fyra kvalitativa intervjuer med fyra elever, två tjejer och två killar, som alla har fått underkänt i kursen Idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Alla elever är över 18 år och går på olika skolor i Stockholms län.   Hälsa och idrott är två begrepp som kan definieras på olika sätt utifrån olika perspektiv. Hälsan är vidare något som har spelat och spelar en viktig roll för idrottsämnet och dess innehåll. Det framkommer vidare i den tidigare forskningen att lärare och elever lyfter hälsoaspekten som en viktig del av innehållet i kursen samt att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevers skolresultat. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är sociokulturell teori om språket mellan lärare och elev i undervisningen.   Studien har bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de är relativt positivt inställda till kursen och dess innehåll. Resultatet visar att eleverna inte har en gemensam syn på kursen och dess innehåll men trots att eleverna blivit underkända så anser de kursen vara viktig, särskilt med avseende på en ökad förståelse för vad god hälsa är. Resultatet visar att eleverna visade en förståelse för vad god hälsa är även om deras perspektiv på hälsa skiljer sig åt, både teoretiskt och praktiskt. Flera elever kände till gymnasiets mål med att lära ut kunskap om hälsa. Studien har vidare bidragit till ökad kunskap om underkända elevers upplevelser av och uppfattningar kring kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att konstatera att de hade någon typ av svårighet i kursen, antingen med den teoretiska eller fysiska delen. Det i kursen som orsakar svårigheter skiljer sig också mellan eleverna, vilket förutom elevernas privata problem kopplas samman med att de inte uppnådde ett godkänt betyg.

In this study some string teachers have been interviewed on the topic of own creation and creativity. The purpose with the study was to examine some string teachers experiences in their own education on the topic of creative phases, but also how the teachers experience the students spirits in moments of own creation. The study was conducted with a phenomenological approach, because this allowed for consideration to be taken to different experiences and lived life. Previous studies indicated that many benefits derivate from creativity and own creation in music education but also illustrated a complex problematic approach to teacher’s unfamiliarity to teach in these phases. However, previous studies indicate that children view their music creations in different way than adults. To achieve a result in this study, four interviews were conducted. Through video-recording important aspects that would otherwise be lost could be illustrated. In the result teachers experienced that they understand phases of own creation in different ways. The teachers collectively identified composition, improvisation and feelings as a method of teaching own creation and creativity. Going on, the study’s respondents experienced they had been given a strict music education in their childhood and that this was one of the factors to influence their individual teaching styles. Together the study´s respondents illustrated some phases of own creation but pointed out that the spirits of the students derivate from different factors. The study´s respondents experiences that younger students had an easier time to learn own creation, meanwhile, the older students are perceived to have a hard time sticking out in creative work. The study´s respondents meant that continuous teaching in composition making created a sense of security within the students. In the discussion results indicated that the students benefited from play and having fun in their music creation. There were also more positive attitudes amongst the students when the teachers designed activities with boundaries and rules. / I denna studie har några stråklärare intervjuats om ämnet eget skapande och kreativitet. Syftet med studien var att undersöka några stråklärares upplevelser angående sin egen undervisning vad gäller skapande moment, samt hur lärarna erfor elevernas inställningar i moment av eget skapande. Studien förhöll sig därför till det fenomenologiska perspektivet, då hänsyn till upplevelser och levt liv kunde tas. Tidigare forskning pekade på många fördelar med kreativitet och skapande i musikundervisning men belyste också en problematik kring lärares ovana att undervisa i eget skapande. Vidare menade forskningen att barn betraktar sitt musikskapande på ett annat sätt än vuxna. För att få fram ett resultat intervjuades fyra stråklärare. Genom videoinspelning kunde viktiga aspekter som annars gått förlorade belysas. I resultatet framkom att lärarna upplevde moment i eget skapande på olika sätt. Gemensamt nämndes komposition, improvisation och känslor som moment i vilket lärarna kunde undervisa i eget skapande och kreativitet. Vidare upplevde studiens respondenter att de fått en strikt musikundervisning som barn och att detta sedan påverkat deras individuella lärarstilar. Gemensamt belyste studiens respondenter några moment av eget skapande och pekade på att elevernas inställningar till dessa moment beror på olika saker. Studiens respondenter erfor att yngre elever lättare tog till sig moment i eget skapande, emedan äldre elever upplevdes inte vilja sticka ut genom skapande moment. Studiens respondenter menade att bland annat regelbunden undervisning i komposition skapade en säkerhet hos eleverna. I diskussionen framkom dock att eleverna gynnades av lek och att få ha roligt i sitt musikskapande. Vidare fanns också fler positiva inställningar hos eleverna när lärarna satte upp ramar för skapande moment, då eleverna slapp hitta på helt fritt.

I det sociokulturella perspektivet som vi har utgått ifrån är synsättet på lärandet att det utvecklas i sociala sammanhang där kommunikation är en central del. Lärandet sker i samspel mellan individer där en genom stöttning och vägledning utvecklar nuvarande kunskaper. I detta arbete har vi beskrivit arbetsmetoder som lärare använder sig av i sin undervisning för att främja kommunikationen i klassrummet. Eftersom kommunikation är en central del i det sociokulturella perspektivet blir detta en lämplig teori att utgå ifrån. Motivation och språkligt självförtroende är grundpelare för att främja kommunikativ interaktion i undervisningen. Dessa komponenter är av betydelse för att lära ett nytt språk eftersom kommunikation gynnar andraspråksinlärning, där målet är att kunna tala det nya språket. I arbetet intervjuades fem lärare där det framkom att komponenter som motivation, språkligt självförtroende och val av arbetssätt är alla centrala för att främja kommunikation. Enligt lärarna är par- och grupparbete nödvändigt eftersom elever lär sig ett nytt språk genom interaktion. / The sociocultural perspective, this essay theory, approach of learning is that it develops in social contexts where communication is a central part. Learning takes place in interaction between individuals where, through support and guiding, one develops current knowledge. In this essay, we have described methods that teachers use in their teaching to encourage communication in the classroom. Because communication is a central part of the sociocultural perspective, it is therefore an appropriate theory to use. When establishing communicative interaction, motivation and linguistic self-confidence are among the pillars. These components are important when learning a new language because communication favors language learning, where the goal is to be able to speak the new language. In this essay, we interviewed five teachers where it emerged that components such as motivation, linguistic self-confidence and choice of methods are all central parts to encourage communication. According to the teachers, pair-and group work is necessary for students because in order to learn a new language, you need to interact.