<p>Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök. Erfarenhetsutbytet i grupperna omfattade ambitionen att förbättra lärandemiljön i stort för särskoleelever i grund- och gymnasieskola. I den andra delen beskrivs och analyseras en studieresa till ett europeiskt specialpedagogiskt centrum med huvudkontor i Bryssel, Belgien och till en specialskola i Lessines, en förort till Bryssel. I denna del fokuseras den specialpedagogiska verksamheten i ett europeiskt land när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Enligt lärarna i vår studie är ett tydligt resultat att de sociala och emotionella svårigheterna är mest krävande att hantera för de inkluderade eleverna i behov av särskilt stöd. Likaså är de olika förutsättningarna och behoven hos eleverna i en klass en stor utmaning för lärarna när det gäller organisationen av undervisningen. Ett ytterligare resultat i studien visar att det finns stora likheter i nationella policydokument mellan Sverige och Belgien vad beträffar mål och styrdokument för denna elevgrupp. Samtidigt kunde vi konstatera att i den skola vi besökt tillämpades inte denna policy fullt ut och inkluderingen fungerade därmed inte i praktiken. Vårt arbete har bidragit till att fördjupa förståelsen för de inkluderade särskoleelevernas behov av goda lärandemiljöer, både när det gäller bemötande, delaktighet och tillgänglighet i ”En skola för alla”. En slutsats som dras av genomförandet av studiens båda projekt, är att det som är bra för elever i behov av särskilt stöd är också bra för ALLA elever!</p>

<p>Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. </p><p>Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. </p><p>En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå. </p><p>En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet. </p><p>Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.</p>

<p>Uppsatsen behandlar simuleringsteknikens användning inom pappers- och massaindustrin.</p><p>Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka dess användning. Andra frågor i fokus är: Hur används simuleringsteknik idag? Hur sprids informationen om simulering? Hur kan användandet av simulering integreras i det kontinuerliga arbetet?</p><p>Hur ser utvecklingen inom simulering ut?</p><p>Datainsamlingen skedde i form av en fallstudie, intervjuer, telefonintervjuer och som åhörare till en diskussion kring simuleringsteknikens lämpbarhet. Deltagarna är personer med olika befattningar inom pappers- och massaindustrin, konsulter och andra för studien relevanta personer. Totalt har 13 personer deltagit i studien. Fem bruk finns representerade varav tre använder simulering.</p><p>Resultatet visar att användandet av simulering främst påverkas av ekonomiska, organisatoriska, personalmässiga, tekniska och kunskapsmässiga resurser på bruken, den bristande integrationen mellan befintlig teknik och simuleringsteknik och det sätt informationen om simulering sprids. Av stor vikt för användandet är framför allt kunskap och intresse hos personalen på bruket.</p><p>Simulering används exempelvis för att få fram dimensioneringsunderlag och för att utöka förståelsen för processerna i fabriken. Användandet sprids främst genom personliga kontakter t ex under konferenser, seminarium och genom konsulter. Även exempel på användning är betydande för spridningen. En förutsättning för att simulering ska kunna bli ett integrerat verktyget på bruken verkar vara, att modellen och simuleringskunskap finns på bruken, inte på konsultfirmor. En kontinuerlig användning kan underlättas av att en funktion med huvudansvar för tillämpningen tillsätts samt av att modellens uppdateringsmöjligheter förbättras. Respondenterna tror att utvecklingen av simulering främst handlar om en utveckling mot mer omfattande modeller, förbättringar av både simuleringsverktygen och möjligheten att integrera simuleringsteknik med befintlig teknik på bruken.</p>

<p>I och med Lpo 94 fick naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den naturvetenskapliga grenen.</p><p>NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta materiel eller laborationer. Projektet har pågått i Svenska skolor sedan 1997. Studien syftar till att undersöka hur de elever som mött NTA under skolår F-6 påverkas när de möter naturvetenskapsundervisningen i år 7 i förhållande till de elever som inte tidigare arbetat med NTA. I studien finns NTA-projektet beskrivet samt andra studier gjorda om hur naturvetenskap eller avsaknaden av denna påverkar eleverna i deras vidare studier. Studien är genomförd med kvalitativ metod. Genom observationer, video inspelningar av elever och intervjuer med två lärare har författarna undersökt skillnader och likheter, mellan de elever som tidigare mött NTA och de som inte gjort det, vad det gäller förhållningssätt,</p><p>språkförståelse och språkanvändning. Studien är genomförd i två stycken år 7 klasser, dessa har observerats under laborativa naturvetenskapslektioner. Intervjuer med elevernas lärare är gjorde efter avslutade observationer och då har även en av deras lärare fått se vissa utvalda scener och kommenterat dessa, sk stimulated recall.</p><p>Slutsatsen av studien är att eleverna som tidigare arbetat med NTA har ett mer aktivt sätt att bemöta laborationer, de är orädda och mer aktiva i arbetet än de som inte tidigare erbetat med NTA. Språkanvändningen skiljer sig inte nämnvärt mellan NTA respektive inte NTA men däremot har vi kunnat urskilja att de elever som mött NTA har en större förståelse och snabbare tar till sig de naturvetenskapliga begreppen. Lärarna ser det som en stor fördel att eleverna mött NTA och tror de är mer rustade att möta naturvetenskapsundervisningen i år 7. Eleverna är bekanta med arbetsmetoderna och har lättare att med egna artefakter föra sin egen kunskapsutveckling framåt.</p>

<p>Detta är en kvalitativ studie som, ur ett pedagogperspektiv, belyser döva elevers läs- och skrivinlärning.</p><p>De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur lär sig döva barn att läsa och skriva? & Hur går man som pedagog till väga för att undervisa döva barn i läs- och skrivinlärning?</p><p>Studiens litteraturgenomgång tar upp definitioner, döva och teckenspråkets historia samt läroplanernas och kursplanernas mål för de döva eleverna. I detta avsnitt finns också en genomgång av den befintliga litteraturen och forskningen som behandlar hur de döva eleverna lär sig läsa och skriva.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i svenska för döva berättar informanterna om hur de upplever att de lär sina döva elever att läsa och på så vis får studien sitt pedagogperspektiv.</p><p>Resultatet av studien visar att pedagogernas tankar om hur undervisningen i svenska för döva går till ligger i stort sett i linje med den litteratur som finns inom området. Det finns ingen utarbetad metod för läs- och skrivundervisning för döva, men det handlar om att eleverna får lära sig läsa med hjälp av ordbilder. Svenska är som betydelselösa krumelurer för eleverna. Pedagogernas uppgift blir att få eleverna att förstå sambandet mellan en viss kombination av krumelurer och dess innebörd.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur tanzaniska kvinnor upplever möjligheten att skydda sig mot HIV/AIDS. Intervjuer genomfördes med 16 HIV-positiva kvinnor som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två kategorier framkom som påverkade de tanzaniska kvinnornas upplevda möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS: social utsatthet samt existentiell utsatthet. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: kvinnans underkastelse i en kultur präglad av manliga värderingar. Studien visade att kvinnans möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS begränsades av mannens utomäktenskapliga relationer och önskan att bilda familj samt kvinnans underordnade ställning. Även bristande äganderätt och att tvingas prostituera sig hade negativ inverkan på möjligheten att undvika att smittas. En konklusion av studien var att kvinnans sexuella beteende och risker för att smittas med HIV/AIDS formas i ett samhälle där normer och värderingar styr den ojämlika makten mellan könen. Dessa normer och värderingar tvingar kvinnan till underkastelse och försvårar möjligheten att bestämma över sin egen sexualitet. Framtida preventioner ska därför inte bara rikta sig till kvinnan då kvinnans sårbarhet att smittas med HIV/AIDS i stor utsträckning styrs av manligt beteende. Av intresse hade därför varit att studera mannens attityder till kvinnan, sitt eget riskbeteende och sårbarheten att smittas med HIV/AIDS.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Språket är ett viktigt verktyg för kommunikation och för andraspråkselever spelar språket en viktig roll för att integreras i skolan och i samhället. Läraren har en nyckelroll i denna integrering och lärarens kompetens i andraspråksinlärning är av stor vikt för elevernas inlärning. Forskare har kommit fram till att interaktionen mellan lärare och elev är betydelsefull för att eleven ska lyckas i skolan och läraren i svenska som andraspråks kunskap kring andraspråksinlärning är central. Forskningen visar att elevers olika modersmål påverkar inlärningen av ett andraspråk och att lärare då ska vara medvetna om denna påverkan för att kunna lägga upp en lämplig undervisning utifrån de olika modersmålen. Forskarna Thorén (2008) och Kjellin (1998) har även påpekat vikten av prosodiundervisning och menar att utan en korrekt prosodi har talaren svårt att göra sig förstådd.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen leder fram till tre frågeställningar som handlar om lärares roll och förkunskaper samt metoder för andraspråksinlärning, elevers förutsättningar att lära sig ett andraspråk med utgångspunkt på deras modersmål och hur lärare prioriterar prosodin i andraspråksundervisningen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med verksamma svenska som andraspråkslärare och målet var att få fram svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat sex lärare och det är deras utsagor som ligger till grund för vårt resultat.</p><p>Resultatet har visat att lärarna vi har intervjuat inte anser sig ha tillräckliga förkunskaper kring elevers olika modersmål och uttalssvårigheter som kan bero på deras modersmål är svåra att upptäcka och förebygga. De olika metoderna för språkutveckling som lärarna vittnade om är arbete med skönlitteratur och samtal med eleverna. Via skönlitteratur och samtal ansåg lärarna att man kunde motivera elever att tala och eleverna kunde relatera sina egna erfarenheter och bakgrunder till det lästa. Elevernas medvetenhet om deras modersmål lyftes upp och lärarna ansåg att de elever som har ett starkt modersmål har lättare för att lära sig ett andraspråk. Lärarna berättade även om bristen på ett samarbete med modersmålsläraren som de ansåg vara en resurs för deras arbete. Prosodiundervisning ansågs inte prioriterande hos våra intervjupersoner då de ansåg att eleverna får en passiv prosodiundervisning genom att lyssna och härma.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att låta källor som citerats i lokaltidningen Vestmanlands Läns Tidning (på Västerås-sidorna under vecka 16, 2007) berätta vad de tyckte om intervjun och artikeln och jämföra resultatet med tidigare studier av källors erfarenheter, en av storstadspress och en av kvällspress. En jämförelse mellan personer som är vana och de som inte är vana vid att vara med i pressen och mellan elit - och icke-källor gjordes också. Resultatet visade att de flesta (i samtliga tidningar) var nöjda med sin medverkan, men det finns undantag, till exempel blev sex personer helt eller delvis felciterade. Många vana källor (i VLT) uttrycker att de vet hur pressen fungerar, (gällande vinkling och förenkling av material) och att deras förväntningar var realistiska, även om en del är oroliga för att det ska bli fel. En källa sammanfattade denna ängslan i meningen ”man är alltid rädd att de ska skriva något man inte har sagt.” En slutsats är att de källor som är intervjuade i lokalpressen är vana vid det, oavsett om de är elit - eller icke-elitkällor. Nästan alla icke-elitkällor i VLT har själva initierat till artikeln, det vill säga agerat aktörer. En annan slutsats, orelaterad från undersökningens utgångssyfte, är alltså att källor på olika sätt påverkar vilka nyheter som blir valda.</p>

<p>The purpose with this essay is to study how students in elementary school are placed within the subject called “svenska som andrasspråk”, or SVA. SVA is a subject specially designed to deal with the complications that students with a different native language encounter when trying to learn Swedish.  National school documents state that a student is to be offered SVA if he or she has a different native language than Swedish and if the headmaster decides it’s “needed”. In this work I focus on the different factors which are involved in the headmasters decision whether a student should be in a SVA-class or a normal Swedish class. The four factors I especially focus on is: </p><ul><li>The headmaster’s own opinion about SVA</li><li>The students skill and knowledge of Swedish</li><li>The students and their parents opinion on SVA</li><li>What the official national documents on the subject say</li></ul><p>The method which is used in this essay is a combination of an analysis of the national school documents and interviews made with three elementary school headmasters in Stockholm. In the interviews I have used an interview method described in Birgitta Kullbergs <em>Etnografi i klassrummet. </em>In short this means that rather than using a couple of strict questions I have tried to approach the subject with broad and open questions.</p><p>The result of the study is that the decision process in which the students that are entitled to SVA are placed within one of the two subjects varies a great deal between the schools. The two factors that seem most important is the headmasters own opinion on SVA, and the students and parents opinion. It can be questioned whether SVA in it’s current form really serves the purposes it was created to serve. </p><p> </p>

<p>Revisioner används för att avgöra om verksamheter och deras resultatutfall överensstämmer med planerade åtgärder, om åtgärderna har genomförts på ett effektivt sätt och om de är användbara för att uppnå målen. För att undersöka om företaget uppfyller dessa punkter krävs det att en revisor utför en revision och bland annat intervjuar nyckelpersoner på företaget om deras arbetsområden. Den här studien fokuserar på revisionsintervjuer på ett livsmedelsföretag från revisorns synvinkel. Syftet var att undersöka hur en revisor kan underlätta kommunikationen med anställda, och ett andra syfte var att författarna skulle utföra en internrevision åt livsmedelsföretaget Osterlén AB i Vellinge. Det utfördes två kvalitativa intervjuer med livsmedelsinspektörer för att få en uppfattning om hur de bemöter och hur de bemöts av personal på livsmedelsföretag som revideras. Sedan utfördes två stycken internrevisioner på Osterlén AB, dels för att hjälpa dem i införandet av livsmedelsstandarden BRC men också för att fungera som ett verktyg i författarnas arbete. Vid analysen indelades resultatet i tre olika kategorier: tid, kunskap och kommunikation. Dessa tre delar är beroende av varandra för att fungera. Finns det brister i kommunikationen mellan revisorn och personalen under en revision så spelar tiden eller kunskapsnivån ingen roll eftersom sändarens budskap inte når fram på ett effektivt sätt till mottagaren. Dessa tre delar är genomgående och flyter in i varandra.</p>