Uppsatsen handlar om hur fyra judiska personer upplever antisemitism i Sverige. De har svarat på frågor som rör två teman, antisemitism och Israelkritik/antisionism. Informanterna har inte personligen utsatts för antisemitism i stor utsträckning, däremot upplever de att antisemitismen finns mer utbrett på andra platser i Sverige. Israelkritik upplever de enbart som antisemitism när den är obalanserad och när media anklagar judar kollektivt för vad som sker i Israel/Palestina. Sionism ser de dock ingen anledning till att kritisera eftersom den handlar om ett judisk självbestämmande. Ett par av informanterna anser att sionism är så starkt förknippat med judisk tradition att antisionism per automatik blir judefientlig. / The essay is about how four Jewish people experience anti-Semitism in Sweden. They answered questions related to two themes, anti-Semitism and Israel Criticism / anti-Zionism. The informants have not personally been subjected to anti-Semitism widely, but they feel that anti-Semitism is more prevalent in other parts of Sweden. Criticism of Israel is experienced as anti-Semitism when it is unbalanced and when the media blames Jews collectively for what is happening in Israel / Palestine. They see no reason to criticize Zionism because it is about a Jewish self-determination. A couple of respondents believe that Zionism is so strongly associated with Jewish tradition that anti-Zionism automatically becomes hostile towards Jews.

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå. En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet. Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.

Informell formativ bedömning är inte bedömning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedömning som via dialoger i klassrummet hjälper läraren att avgöra vad eleverna kan eller om de hänger med i det läraren försöker förmedla. För att bedömningen sedan skall vara formativ krävs det att informationen som läraren får fram vid dessa dialoger används som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den här studien är att fördjupa kunskapen om informell formativ bedömning inom matema- tik på gymnasieskolan. Vi vill undersöka hur lärare själva menar att de använder informell formativ bedöm- ning i undervisningen utifrån en teori som tillskriver informell formativ bedömning ett antal strategier. För att kunna göra detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer. Det visade sig att vårt resultat kom att skilja sig från tidigare forskning med liknande teoretisk utgångs- punkt. Denna skillnad kan bero på att vissa strategier används omedvetet av lärarna. Om lärare blir mer medvetna om strategier de använder omedvetet eller strategier de inte använder alls får de en större repertoar av strategier att använda i klassrummet. Detta tror vi kan leda till att undervis- ningskvalitéten ökar och därmed ger elever en bättre chans att lära. / Informal formative assessment is not the assessment that tend to be documented and summarized to a grade, but the assessment through dialogue in the classroom that helps teachers to determine what students know or if they can keep up with what the teacher trying to convey. For the assessment to be formative its required that the information that the teacher collects/gathers in these dialogues is used as a basis for further teaching. The purpose of this study is to widen the knowledge of informal formative assessment in mathematics in secondary school. We wanted to examine how teachers themselves say that they use informal formative assessment in every day teaching based on a theory that ascribes informal formative assessment a number of strategies. To do this, we used qualitative interviews. It turned out that our results were to differ from previous research with similar theoretical basis. Perhaps the differences demonstrate strategies that teachers use unconsciously. If teachers become more aware of the strategies they use unconsciously or strategies they are not using at all, they get a larger repertoire of strategies to use in the classroom. We believe this could lead to an increase in teaching quality, and therefore give students a better chance to learn.

Detta examensarbete är en studie som handlar om läromedel och läromedelsanvändning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet är av alternativ art och innehåller två delar. Dels en skriftlig rapport om användningen av läromedel, och dels ett eget framställt digitalt läromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska ämnena stärks; som till exempel att lärare sällan eller aldrig använder läromedel, samt vad detta i så fall kan bero på. Jag ville även utreda vilka attityder elever och lärare hade kring dessa frågor samt hur man ser på datorn som hjälpmedel i undervisningen i Foto. Resultaten från mina intervjuer bekräftade många av de förutfattade meningar jag haft sedan tidigare. De lärare jag haft kontakt med använder i princip inte tryckta läromedel, både av ekonomiska och pedagogiska skäl. De har däremot börjat anamma den digitala tekniken mer och mer, och datorn är idag en naturlig del av undervisningen. Det digitala läromedel som jag utvecklat fick ett gott mottagande av såväl elever som lärare.

Annonseringstjänster på nätet finns idag för alla möjliga ändamål. På grund av detta ökar även bedrägerier och annonser med tvivelaktigt innehåll, för att undvika att sådana annonser publiceras är det viktigt att annonseringsföretagen granskar sina annonser innan dem publiceras. Detta examensarbete har utförts på ett annonseringsföretag som behandlar jobbannonser. Företaget är stationerat någonstans i Europa. Eftersom annonserna granskas av ett externt företag vars tjänster annonseringsföretaget hyr in så är tanken med examensarbetet att skapa en förståelse för hur arbetsprocessen fungerar på granskningsföretaget samt identifiera vad som kan förbättras med det granskningsverktyg som används för att granska annonser idag. Detta har utförts genom kontextuella intervjuer på plats hos granskningsföretaget. Resultatet av dessa har sedan visualiserats i fem olika arbetsmodeller: (flödesmodellen), (sekvensmodellen), (artefaktmodellen), (den kulturella modellen) samt (den fysiska modellen) Beyer och Holtzblatt (1998). Tanken med dessa modeller är att de ska agera som en grund när nya designbeslut fattas och bidra med en förståelse för hur arbetet fungerar hos granskningsföretaget. Rapporten kommer för övrigt presentera en del designförslag som framkommit av de fakta som finns i arbetsmodellerna vilka kan förbättra den nuvarande lösningen. All information i denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för annonseringsföretaget när dem designar nya lösningar som rör granskningen av jobbannonser. / Advertising Services on the Internet today are available for all kinds of purposes. Because of this it also increases fraud and ads with questionable content, to avoid that such advertisements are published, it is important that the advertising companies review their ads before they are published. This thesis has been carried out in an advertising company, dealing with job offers. The company is stationed somewhere in Europe. The ads are scrutinized by an external company whose the services advertising firm hires, the idea of the thesis is to create an understanding of how the work works on the audit firm, and to identify what can be improved with the assessment tools used to examine the ads today. This has been done through contextual interviews on-site at the audit firm. The results of these has then been visualized in five different work models: (flow model), (sequence model), (artifact model), (the cultural model) and (the physical model), Beyer and Holtzblatt (1998). The idea behind these models is that they should act as a basis for new design decisions and contribute to an understanding of how the work of the audit firm is done. The report will also present some design proposals that emerged from the facts found in the work models, which can improve the current solution. All information in this report is intended to act as a support for the advertising company when they are designing new solutions related to the review of job announcements.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handläggare upplever delegationsuttagning av kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de på under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handläggare på Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotflyktingar. För att få mer förståelse för analysens resultat har vi använt oss av ett gräsrotsbyråkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förståelse för handläggarnas situation. Under arbetets gång har vi insett att handläggarna i sitt arbete stöter på många hinder och utmaningar, både i bedömningen om en flykting uppnår det svenska kraven för att bli en kvotflykting och i mer kringliggande orsaker.

Denna studie handlar om självhjälpskulturens utbud och hur individer använder sig av denna kultur i sin vardag. Studien är baserad på 9 informanter som tittar på självhjälpsprogram eller läser självhjälpsböcker. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida dessa individer blir mer reflexiva än de var innan de började bruka denna kultur. Empirin i denna studie är grundad på 9 kvalitativa intervjuer och analyserad med hjälp av grundad teori. Analysen pekar mot en ökad reflexivitet hos informanterna men visar även på andra aspekter av självhjälpsindustrin.

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för de vanligaste folksjukdomarna så som hjärt-kärlsjukdomar, hög blodtryck, osteoporos och depression. Studier visar på ett samband mellan regelbunden fysik aktivitet och ökad livskvalitet bland äldre. Syftet med studien var att beskriva äldres erfarenhet av att genomföra fysisk aktivitet regelbundet och dess påverkan på deras livskvalitet. Kvalitativ metod valdes och 10 intervjuer genomfördes med äldre över 70 år. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre kategorier; höjer välbefinnandet i vardagen, har en funktion i vardagen och påverkan i vardagen. Det latenta innehållet redovisades i temat: skapar möjligheter till meningsfullhet i vardagen. Slutsatsen blev att regelbunden fysisk aktivitet bidrar till höjt välbefinnande och ökad känsla av meningsfullhet i vardagen; vilket tyder på att regelbuden fysisk aktivitet kan förbättra äldres livskvalitet. Med en åldrande befolkning behövs hälsofrämjande insatser för äldre vilket exempelvis kan ske genom att fler kommuner inför gruppträning i gym med närvarande instruktör för äldre. Förslag på fortsatt forskning är att undersöka äldre som är fysiskt inaktiva och deras upplevelse av barriärer och motivationsfaktorer för ökad fysisk aktivitet. / Physical inactivity is a risk factor for the most common public diseases like cardiovascular diseases, high blood pressure, osteoporosis and depression. Studies show a relationship between regular physical activity and increased quality of life among elderly. The purpose of this study was to describe the experience of physical activity regularly and the effect on quality of life among elderly. Qualitative method was chosen and ten interviews were conducted with elderly over 70 years. Data were analyzed with content analysis. The result that were produced found tree categories; increases well-being, have a function in everyday life and effects everyday life. The latent content was shown in the team: creates possibilities for increased meaningfulness in everyday life. The conclusion was that regular physical activity contributes to better well-being and meaningfulness in everyday life; this show that regular physical activity may improve quality of life among elderly. With an aging population there is a need for increased health promotion activities towards elderly for example group exercise for elderly with an instructor present. The suggestion for continues studies is to investigate physical inactivity among elderly and there experience of barriers and motivation factors towards physical activity.

Inom musikvärlden såsom i näringslivet är andelen kvinnor mycket liten högt uppe i hierarkierna. Ingen av de större konserthusen i världen leds eller har letts av en kvinnlig dirigent. Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera bilden av ledarskap inom konstmusiken utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med orkestermusiker, och analysen av materialet är inspirerad av reflexiv metod. Resultatet är i samklang med tidigare forskning som har visat att bilden av ledaren är bilden av en man. Det är dirigenten som står för bilden av ledaren, även om tonsättaren formellt står över dirigenten. En kvinna som dirigerar måste balansera mellan den förväntade kvinnlighet hon skall uppvisa och den manlighet dirigering kräver. Trots detta är hon fel för sin uppgift eftersom kvinnans kroppsspråk inte anses kunna manifestera musikernas inre bild av en dirigent.

De metoder som används i de studerade svenska intervjuerna (”Lördagsintervjun” och”Sverker rakt på”) för samman reportern och politikern istället för att visa på oberoende. Denfrågeteknik som används skapar intimitet snarare än konfrontation och därför ställs intemakten till svars. Detta görs i uppsatsen tydligt genom en jämförelse med brittiska politiskaintervjuer.I uppsatsen analyseras sex etersända politikerintervjuer från fyra teoretiska perspektiv - detnormativa journalistiska perspektivet, samtalsanalysen, retoriken och maktanalysen. Breddenpå frågorna tydliggör hur de olika intervjuarna ställer sina frågor och hur de fungerar med deolika intervjupersonerna. Slutsatsen är att svenska reportrar ogärna agerar konfrontativt ochhellre vill vara vän med den de intervjuar. Den vänskapliga stämningen leder till att denintervjuade inte ställs till svars, samtidigt fungerar intimiteten utestängande för dem som intesympatiserar. Journalisten och politikern hamnar på samma sida och utestänger den lyssnaresom är journalistens uppdragsgivare.Studien visar också att de svenska journalisterna inte har en teknik som är oberoende av vemde intervjuar. I de brittiska intervjuerna kombineras ett hårt ifrågasättande med en respektfulldistans. I de svenska intervjuerna finns ett behov av lättsamhet som hindrar ifrågasättandet.De sex intervjuerna som studien bygger på är: Jimmie Åkesson i BBC:s Hardtalk, Carl Bildt iBBC:s Hardtalk, Jimmie Åkesson i Sveriges Radios Lördagsintervju, Carl Bildt i SverigesRadios Lördagsintervju, Jimmie Åkesson i SVT:s ”Sverker Rakt på sak” samt Anders Borg i”Sverker Rakt på sak”.