This thesis is concerned with the lived life-world of Swedish soldiers that have worked in Afghanistan as part the ISAF mission. It studies the soldiers' experiences by drawing on five qualitative, open interviews and analyses these from a phenomenological perspective. In the thesis some existing research on soldiers is reviewed critically and it is argued that there is a need for an exploratory study of those that execute international peace operations. The analysis of the soldiers' experiences results in a thematic understanding around, first; reasons for going to Afghanistan and how they handle the different life-style and level of control they have on their work and situation. Second, how they perceive their stay in Afghanistan which mostly consists of working, with small possibilities and desire to relax, apart from working out and play games. The third theme concerns perceptions of their bodies, thoughts about being and having been there as well as gender differences. Lastly it is noted that the soldiers hold rather limited experiences of the Afghan people, both the security forces and civilians.It is also argued that their experiences can be understood in a wider context as, first, a self- realizing job or adventure rather than a vocation, and second as being divided along modern and post-modern logics consisting of different values and regimes of control of the individual.

Jag har ett personligt syfte med denna uppsats, frågorna som jag försöker besvara är sådana som jag själv kämpar med och som är viktiga för min självkännedom. Jag vill fördjupa mig i vad det innebär att vara en global nomad och hur den sortens uppväxt påverkar ens koncept av hem. Jag tror även att uppsatsen kan vara av intresse för människor med en ”vanlig” uppväxt då den belyser koncept som hem och tillhörighet ur ett unikt perspektiv. Det analytiska syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett antal missionärsbarn som vuxit upp som globala nomader ser på sin uppväxt utanför sina föräldrars hemkulturer och hur de tror att denna uppväxt påverkat deras syn på hem.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på elevers och pedagogers erfarenheter och föreställningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsättningar för lärande i grundskolans tidigare år. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer. Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla är klasslärare i grundskolans tidigare år, samt 3 gruppintervjuer med elever från årskurs 2-4. Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att gränsen för en liten/stor klass går vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir också tydligt att det är övervägande negativt att gå i en stor klass när det handlar om förutsättningar för lärande. Till största del så handlar det om pedagogers oförmåga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjälp från pedagogen. Slutsatsen, dragen från resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lärandet skulle förbättras om elevantalet i en klass minskade. Detta både ur ett elev- och pedagogperspektiv. Eleverna säger bland annat att de koncentrerar sig bättre när de är färre elever i klassrummet och att de då dessutom får mer hjälp utav pedagogen, medan pedagogerna berättar hur de saknar tid att ägna åt varje elev under en skoldag. / The purpose of this study was to determine students' and educators' experiences and conceptions regarding the class size significance in the efforts to create good conditions for learning in the early primary school. I did this through qualitative interviews. I conducted a group interview with three teachers, all class teachers in primary education, and three group interviews with students from grades 2-4. Lyssna Läs fonetiskt   Ordbok - Visa detaljerad ordbok My results show that students and educators believe that the limit for a small / large class goes at twenty students, which all three involved classes exceed. It also becomes obvious that it is negative being apart of a large class when it comes to opportunities for learning. For the most part, it refers to educators' inability to keep up with each student and students' loss of support from the educator. The conclusion, drawn from the results and the literature I´ve read, is that learning would improve if the number of pupils in a class decreased. This is both a student and educator perspective. Students say, among other things, that they concentrate better when they are fewer students in the classroom and that they also get more help of the educator, while educators tell how they don´t have enough time to devote to each student during a school day.

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ”Ung i Fokus” kan ha i den processen. Sedan var vi även intresserade av hur de upplever och beskriver vikten av gemenskapen inom projektet, och även försökt förstå om arbetslösheten har någon gemenskapsbildande funktion för ungdomarna. Resultatet har visat arbetslösheten påverkar ungdomarnas identitetsskapande, men att projektet erbjuder dem en plattform där flera viktiga identitetsskapande processer får utrymme att utvecklas. Vi kom också fram till att de flesta av dem upplevde att det fanns gemenskap inom projektet och att många av dem beskrev det som betydelsefullt av flera anledningar. Vi upptäckte även att den aspekt av arbetslösheten som ungdomarna upplevde som jobbigast var bristen på pengar med de konsekvenser som det medför.

Syftet med denna studie är att undersöka de åsikter som finns hos dagens lärare vad gäller grammatik och språkriktighet inom svensk-ämnet på de svenska gymnasieskolorna. Inför detta kvalitativa arbete intervjuades fyra gymnasielärare från två olika skolor, där de fick svara fritt på ett antal frågor. Det resultat som framkom från denna undersökning är att det på dessa skolor inte läggs mycket vikt på grammatik i undervisningen och att man inte har regelrätta grammatiklektioner längre. Informanterna uttrycker en medvetenhet om att ungdomarnas förkunskaper från grundskolan har försvagats. Alla är de överens om att elevernas användning av språket är det som mest hjälper dem att utvecklas och det är detta som fokuseras i deras undervisning.

Syftet med studien är att beskriva informationschefers arbete i den moderna organisationen för att därefter analysera varför arbetssituationen är som den är och vilka konsekvenser det får. Författaren ger med utgångspunkt i resultaten förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att åstadkomma god kommunikation inom organisationer. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem informationschefer i skilda organisationer, detta för att få en bredd i materialet. Empirin behandlas med innehållsanalys. Bakgrunden till PR- och informationsbranschen pågående utveckling är det informations- och konsumtionssamhälle vi lever i. I teorikapitlet återfinns teorier om hur informationschefen och kommunikationsverksamheten bör fungera. Excellencemodellen spelar här en viktig roll. Då denna har flera år på nacken vill författaren utreda om den fortfarande har giltighet eller om det går att finna något nytt att tillföra den. Det främsta resultatet av studien är att informationschefen hindras i sitt arbete bland annat på grund av att det av olika anledningar finns skilda förväntningar på kommunikationen inom organisationen. Detta leder till att informationschefen får en otydlig roll och därmed belastas med allehanda uppgifter som kanske inte alls borde vara hennes eller hans arbete och då får för lite tid till det strategiska arbetet. Ofta förväntas synligt resultat på informationschefens arbete, som i vissa fall anses som något dyrt och onödigt. När informationschefen försöker leva upp till förväntningarna genom att arbeta operativt och med externa uppgifter blir det strategiska arbetet återigen lidande. Hon/han fungerar därmed snarare som en envägsstrateg än som en tvåvägsstrateg, trots att utbildningsnivån är god. Lösningen på detta är att informationschefen jobbar för att öka den kommunikativa kompetensen i organisationen samt skapar dialog kring vad som är kommunikationsavdelningens uppgift och utifrån det upprättar en kommunikationspolicy. På så sätt skapas gemensamma förväntningar vilket är en grundförutsättning för god kommunikation. På det stora hela stöder resultaten excellencemodellen och författaren konstaterar att det är när denna inte följs som problem uppstår. Med gemensamma förväntningar skapas bättre förutsättningar för att kunna följa excellencemodellen och därmed få en excellent kommunikation.

Sammanfattning Språket är ett viktigt verktyg för kommunikation och för andraspråkselever spelar språket en viktig roll för att integreras i skolan och i samhället. Läraren har en nyckelroll i denna integrering och lärarens kompetens i andraspråksinlärning är av stor vikt för elevernas inlärning. Forskare har kommit fram till att interaktionen mellan lärare och elev är betydelsefull för att eleven ska lyckas i skolan och läraren i svenska som andraspråks kunskap kring andraspråksinlärning är central. Forskningen visar att elevers olika modersmål påverkar inlärningen av ett andraspråk och att lärare då ska vara medvetna om denna påverkan för att kunna lägga upp en lämplig undervisning utifrån de olika modersmålen. Forskarna Thorén (2008) och Kjellin (1998) har även påpekat vikten av prosodiundervisning och menar att utan en korrekt prosodi har talaren svårt att göra sig förstådd. Vårt syfte med uppsatsen leder fram till tre frågeställningar som handlar om lärares roll och förkunskaper samt metoder för andraspråksinlärning, elevers förutsättningar att lära sig ett andraspråk med utgångspunkt på deras modersmål och hur lärare prioriterar prosodin i andraspråksundervisningen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med verksamma svenska som andraspråkslärare och målet var att få fram svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat sex lärare och det är deras utsagor som ligger till grund för vårt resultat. Resultatet har visat att lärarna vi har intervjuat inte anser sig ha tillräckliga förkunskaper kring elevers olika modersmål och uttalssvårigheter som kan bero på deras modersmål är svåra att upptäcka och förebygga. De olika metoderna för språkutveckling som lärarna vittnade om är arbete med skönlitteratur och samtal med eleverna. Via skönlitteratur och samtal ansåg lärarna att man kunde motivera elever att tala och eleverna kunde relatera sina egna erfarenheter och bakgrunder till det lästa. Elevernas medvetenhet om deras modersmål lyftes upp och lärarna ansåg att de elever som har ett starkt modersmål har lättare för att lära sig ett andraspråk. Lärarna berättade även om bristen på ett samarbete med modersmålsläraren som de ansåg vara en resurs för deras arbete. Prosodiundervisning ansågs inte prioriterande hos våra intervjupersoner då de ansåg att eleverna får en passiv prosodiundervisning genom att lyssna och härma.

Detta arbete har syftet att undersöka varför det nationella ämnesprovet (Np) i skolår 5 genomförs. För att undersöka den frågan har vi tagit del av information och åsikter från Skolverket samt intervjuat 16 personer som arbetar i eller för skolan i en av Sveriges kommuner. Informationsinsamlandet består bland annat av två rapporter (böcker) från Skolverket. Intervjuerna är basen för denna undersökning då det finns lite skrivet om detta ämne. Av de resultat vi redovisar kring varför det nationella ämnesprovet i skolår 5 genomförs har vi valt att utförligare presentera de viktigaste av dem, vilka är; Information/Kommunikation, Likvärdighet, Lärarunderlag och Resursfördelning.Denna undersökning visar att nationella ämnesprovet i skolår 5 är väldigt uppskattat bland lärarna, provet hjälper läraren att finna kvaliteter och brister hos elever och det ger dem även ett bra underlag för att följa och dokumentera elevernas utveckling. Många lärare framhåller samtidigt att provet är krävande vad det gäller planering och genomförande. Av personal på skolor i den aktuella kommunen efterfrågades att det nationella ämnesprovet skall ligga till grund för resursfördelningen, vilket den inte gör, idag. Resultatet av denna undersökning visar på stora brister i information och kommunikation mellan de olika nivåerna i skolan. Det vill säga från Barn- och skolnämnd till lärare, via skolområdeschefer och rektorer. Vidare visar resultatet att många lärare väljer att plocka bort vissa delar ur det nationella ämnesprovet i skolår 5, vilket inte är tillåtet enligt den aktuella kommunens bestämmelser.

Palliativ vård definieras enligt Världshälsoorganisationen som ett förhållningssätt som ska syfta till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Det blir allt vanligare att människor med obotliga sjukdomar vårdas hemma den sista tiden i livet och några av förutsättningarna för att vårdas hemma är att det finns fungerande stöd från hemsjukvården samt att närstående är delaktiga i vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterkans reflektioner och upplevelser av sin egen roll i relationen till närstående vid palliativ vård i hemmet. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Det är en intervjustudie genomförd med åtta distriktssköterskor som arbetade med hemsjukvård och palliativ vård i hemmet. Materialet analyserades utifrån ett arbetsätt för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien redovisas utifrån tre kategorier som framkom vid analysen: Utmanande förutsättningar i mötet, Att skapa förtroende och Att ta sitt yrkesmässiga ansvar.  Resultatet visar att distriktssköterskorna ansåg att tid och resurser var en av förutsättningarna i mötet och för att kunna nå fram till närstående för att skapa goda relationer. Distriktssköterskorna ansåg också att det var viktigt att ha ett öppet förhållningsätt och att vara närvarande i varje möte. Det framkom också att distriktssköterskorna ville vara professionella i sitt arbetsätt och de såg sig som en ledare som fanns för att underlätta och tydliggöra situationen för patient och närstående i hemmet. / The palliative care is by the World Health Organization defined as an approach to improve the quality of life for patients and their families that struggles with problems that can appear when a member of the family has got a life-threatening disease. It´s becoming increasingly common for people with incurable illnesses being cared for in their homes at the end of life. Of course, some of the conditions for being cared for at home is that there are effective assistance from home care and that related parties are being involved in the care. The aim of the study was to describe the district nurses reflections and perceptions of their own role in relation to related parties in palliative care at home. The study has a descriptive design with qualitative approach. There was an interview conducted with eight district nurses who worked with home care and palliative care in the home. The material was analyzed based on the working methods of qualitative content analysis. The results of the study are reported based on the three categories that emerged from the analysis: challenging conditions in the meeting, building confidence and to take professional responsibilities. The result shows that the district nurses felt that the time and resources was one of the preconditions of the meeting and being able to reach relatives in order to create good relationships. District nurses also felt that it was important to have an open attitude and to be present at each meeting. It also emerged that the district nurses wanted to be professional in their ways of preforming their job and saw themselves as leaders who was to facilitate and clarify the situation for the patient and family in the home.

Bakgrunden visar att hembesök till nyblivna föräldrar är en bra och väletablerad metod för personal vid barnavårdscentralen och är en del av det nationella Barnhälsovårdsprogrammet som erbjuds alla barn och deras föräldrar. Syftet med föreliggande studien var att genom intervjuer med distriktssköterskor vid barnavårdscentraler belysa deras arbete med och reflektioner kring hembesök hos nyblivna föräldrar. Metoden var en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Åtta distriktssköterskor som arbetar vid barnavårdscentraler runt om i ett län intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga av de intervjuade distriktssköterskorna ansåg att det var viktigt med hembesök till nyblivna föräldrar, då det gav en möjlighet att skapa en relation på ett helt annat sätt än vid enbart besök på mottagningen. Andra fördelar med hembesöket var att distriktssköterskan fick en chans att se familjens hem och relationen mellan såväl föräldrarna som mellan förälder och barn. Det som oftast försvårade arbetet med hembesök var tidsbrist eller brist på kollegor eller färdmedel. Resultatet av intervjuerna utmynnade i ett tema för de tre första kategorierna; Viljan finns att genomföra hembesök, men vissa svårigheter finns för att lyckas. Slutsatsen av denna studie är att de distriktssköterskor som arbetar med BVC-verksamhet och hembesök till nyblivna föräldrar anser att besöken är väldigt viktiga för att kunna etablera en bra relation med familjerna. Det som ibland försvårar arbetet är hur hembesöken prioriteras av såväl ledning och chefer, men även av distriktssköterskorna själva. Andra hinder i arbetet är brist på tid, kollegor och färdmedel. / The background shows that home visits to new parents is a good and well-established method for the staff at the child care center and is part of the National Child Health program offered to all children and their parents. The aim of the present study was through interviews with district nurses at the child health centers highlight their work and reflections on home visits to new parents. The method was qualitative with descriptive design. Eight district nurses working at Child Care Centers around a county were interviewed using semi-structured interviews. The results showed that all of the interviewed district nurses felt that it was important to do home visits to new parents, as it gave an opportunity to create a relationship in a completely different way than the mere visit to the clinic. Other advantages of the home visit were that the district nurse had a chance to see the family´s home and the relationship between the parents and between parents and child. Lack of time, colleagues that could fill in at the center and transportation hindered home visits. The result of the interviews yielded a theme for the first three categories; The desire is to carry out home visits, but some difficulties are present that hindrance full success. The conclusion of this study is that the district nurses who works at the Child Care Centers, and who conduct home visits to new parents, believe that the visits are very important to establish a good relationship with the families. What sometimes complicates the work is how home visits is prioritized by both management and executives, but also by district nurses themselves. Other obstacles in the work are lack of time, colleagues and transport.