Bakgrund: Inom palliativ vård finns det riktlinjer för att sexualitet skall föras på tal och bör beaktas i arbetet. Tidigare forskning visar att inkluderingen av sexualitet och intimitet i vården är bristfällig. Det är tydligt att kärleken och relationerna blir påverkade vid en sjukdomsdiagnos. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa närståendes upplevelser av intimitet och sexualitet under tiden deras partner är döende och synen på information från sjukvården. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor som varit närstående till en partner som varit döende och dött. Intervjuerna gjordes i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet är indelat i olika teman. I avsnittet Jag kände mig som ett naket vårdbiträde beskriver intervjupersonerna sin upplevelse av anhörigvård. I Inte nog med att jag skall dö, jag kan inte ha samlag beskriver de förhållandet och hur det påverkats av sjukdomen. I Jag var ju ung och hade mina behov beskriver intervjupersonerna sin egen sexualitet under tiden partnern var sjuk samt tiden efter. I Sexualitet är relevant, väldigt relevant beskriver kvinnorna sina upplevelser av den information från sjukvården som de har fått kring sexualitet och intimitet. Slutsats: Närstående behöver mer stöttning kring hur sjukdomsdiagnoserna påverkar sexualiteten och intimiteten för att ha en god relation med sin partner. Sjukvården behöver även öppna upp för att våga tala med sina patienter om den biverkan som behandlingar ger på sexualiteten.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att belysa förskollärarstudenters uppfattningar och tankar inför kommande arbete med den likvärdiga förskolan utifrån specialpedagogik och flerspråkighet. Studien genomfördes via intervjuer med tio förskollärarstudenter som läser den sjunde terminen på Uppsala universitet. Studenterna har deltagit i de kurser som genom teori ska skapa förutsättningar för studenterna att förberedas för sitt uppdrag i förskolans praktik. För att belysa studenternas uppfattningar genomfördes studien genom två separata delstudier med olika fokus på den likvärdiga förskolan. Delstudie 1 studerade uppfattningarna kring det kommande arbetet med den likvärdiga förskolan fokuserat på flerspråkighet. Delstudie 2 studerade uppfattningarna kring det kommande arbetet med den likvärdiga förskolan fokuserat på specialpedagogik. Med hjälp av den fenomenografiska forskningsansatsens analysmetod bildades kategorier som formades av de framförda uppfattningar och tankar som studenterna presenterade. Den fenomenografiska teorin fokuserar på hur människor uppfattar och talar kring ett specifikt fenomen, det fenomen som studerades i denna studie var den likvärdiga förskolan.  Resultatet av studien framför variationer i hur förskollärarstudenterna uppfattar det kommande arbetet med den likvärdiga förskolan. Studenterna uppfattade den likvärdiga förskolan att innebära en verksamhet som formas utifrån barns förutsättningar. Uppfattningarna varierade kring hur väl förskollärarutbildningen varit förberedande inför det kommande arbetet. Det uppfattades finnas en oro över den konkreta kompetensen som de fått från utbildningen men framfördes även positiva uppfattningar kring det kommande ansvaret. De positiva uppfattningarna om utbildningens innehåll och förberedelse kunde bland annat sammanföras till de tidigare erfarenheter och den verksamhetsförlagda utbildningen som studenterna beskrev.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad lärare som arbetar med elever i de yngre åldrarna har för uppfattning om matematiska samtal, vad matematiska samtal är och hur de arbetar med dem i helklass, grupp och enskilt. Studien undersöker även lärares uppfattning om vad samtalen ger för utbyte för dem själva och för eleverna. För att samla in data och få svar på mina frågor har jag använt mig av halvstrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex lärare som undervisar i matematik i de yngre åldrarna. I analysarbetet har jag använt mig av fenomenografidk analysmetod. Mitt huvudresultat visar att lärarna är av den uppfattningen att matematiska samtal är viktiga i undervisningen. För dem handlar de matematiska samtalen om att samtala och resonera kring matematik tillsammans med eleverna och att fokus ligger på själva processen, hur lärare och elever diskuterar för att hitta lösningar, inte på korrekt svar. Vidare visar mitt resultat att de matematiska samtalen oftare utförs i grupp än i helklass. Studien visar även att lärare och elever har stort utbyte av matematiska samtal.

No description available.

Sammanfattning Denna kvalitativa studie har en fenomenografisk ansats där vi avser att beskriva hur lärare och speciallärare uppfattar de centrala begreppen i Läsa, skriva, räkna garantin samt deras uppfattningar kring hur implementeringen genomförts. Samarbetet mellan lärare och speciallärare vid särskild bedömning av resultaten av de nationella proven i svenska i årskurs 3 har studerats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och fyra speciallärare på fyra skolor. För att förstå skolornas arbete med implementering tar studien stöd i Ball et al´s (2012) teoretiska ramverk policy enactment. Detta ramverk har till syfte att synliggöra vad som krävs för att förverkliga implementering av policy. Vi har även använt oss av en kommunikationsteori (Fiske, 1997) för att studera vad som krävs för att muntlig och skriftlig kommunikation ska få ett bra utfall. Det blev synligt att det råder en otydlighet i vad som förväntas av lärare och speciallärare i verkställandet av garantin. Lärarna och speciallärarna som deltog i denna studie har alla erfarenhet av att ha deltagit i genomförande av de nationella proven i årskurs 3. Detta för att säkerställa att de hade erfarenhet av att hantera minst en del av garantin. Denna studie visar att implementeringen i dessa skolor inte fullt lyckats, dels råder det osäkerhet kring garantins innehåll dels att centrala begrepp inte är befästa. Det blir även synligt att den del i Läsa, skriva, räkna – garantin som handlar om särskild bedömning och samråd där specialpedagogisk kompetens är en central del, inte fått fäste i skolorna som det var tänkt.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur gymnasielärare resonerar om och beskriver systematiskt kvalitetsarbete. Datainsamlingen är baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. En riktad innehållsanalys av det transkriberade materialet har genomförts där resultatsammanställning och analys stöds av kvalitetsdefinitioner baserade på ramfaktorteori och följande komponenter i systematiskt kvalitetsarbete: innehåll, processer och metoder. Resultaten visar att lärare beskriver kvalitet som någonting eftersträvansvärt, med en ambition om att hålla god kvalitet. Begreppet kvalitet definieras i termer av både materiella och personella resurser. De personella resurserna framträder dock som det tydligaste måttet på kvalitet, exempelvis betydelsen av pedagogisk kompetens och ämneskunskap samt vikten av likvärdig bedömning och att lektionerna bedrivs av legitimerade personal. Studien visar hur lärare uttrycker stort engagemang kring det egna kvalitetsarbetet, arbetet att utveckla den egna undervisningen. I detta sammanhang beskrivs kvalitetsarbetet som en viktig och självklar del av lärarprofessionen. Skolan gemensamma systematiska kvalitetsarbete upplevs dock inte lika meningsfullt och utvecklande som det egna. Lärarna uttrycker att de förstår att ambitionen med ett skolgemensamt utvecklingsarbete är att förbättra skolans resultat, men ifrågasätter samtidigt om det är det de verkligen gör.

No description available.

Inledning I dagens förskolor möter vi allt fler barn som är flerspråkiga och den svenska förskolan har förändrats från att ha varit enspråkig till att bli flerspråkig. Genom språket lär sig människan att kommunicera, utveckla sin identitet och uttrycka sina känslor. Språket blir en bro mellan individer när man vill kommunicera med varandra och förstå varandra. Dagens förskollärare behöver därför kunskap för att göra flera språk till en tillgång, både för verksamheten och som ett verktyg för barns utveckling och lärande. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod. Vi har samlat empiriska erfarenheter genom intervjuer. Empirin samlades in från åtta verksamma förskollärare på två olika förskolor. Därefter har materialet sammanställts och analyserats till ett resultat som sedan diskuteras utifrån sociokulturell teori och tidigare forskning inom området. Resultat Förskollärarna som deltog i undersökningen har en positiv inställning till flerspråkighet och ser det som en tillgång. Deltagarna hade olika syn på själva begreppet flerspråkighet och det framkommer att begreppet kan anses ha dubbel betydelse, det kan tolkas som att man kan flera språk eller att man har ett annat modersmål än svenska. Samtliga förskollärare i studien har mycket erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barn, samt det faktum att flera arbetar tillsammans med flerspråkiga kollegor gör att flerspråkighet blir ett naturligt inslag i vardagen på förskolan. I resultatet framkommer att förskollärarna framförallt använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) samt digitala verktyg som språkfrämjande material i verksamheten. Förskollärarna beskriver det som utmanande med flera olika modersmål i barngruppen när de själva saknar barnens modersmål. En annan utmaning är att kartlägga flerspråkiga barn samt den begränsade planeringstiden. De möjligheter som kommer fram genom studien är framförallt att förskollärarna ser flerspråkighet som något positivt som bidrar till alla barns språkutveckling.

Sammanfattning Författare: Anders Hylander och Adrian Larsson Handledare: Jasenko Flodin Arsenovic Bakgrund: Fotboll är Sveriges nationalsport och har drygt 1,3 miljoner aktiva utövare i nästan 3000 föreningar runt om i landet (SvFF, 2023). Av dessa drygt 3000 föreningar är det ett fåtal som kan kalla sig för elitklubb, för att vara en elitklubb ska man tillhöra någon av de två högsta serierna i antingen herrfotboll eller damfotboll (SvFF, 2023). Runt elitklubbarna samlas folk för att stötta sitt lag och under säsongen 2022 gick totalt 2 994 160 personer på elitfotboll (SvFF, 2023). Supportrar är en stor del av svensk fotboll och idag finns flertalet supporterklubbar som ideellt arbetar för att stötta och marknadsföra sitt lag. Det innebär att klubbarnas kunder inte bara konsumerar produkten, utan även arbetar för att förbättra och stödja klubbarna, något som är unikt. Frågeställning/Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mindre svenska elitfotbollsklubbar, utifrån ett klubbperspektiv samt supporterperspektiv, marknadsför sig för att locka och behålla supportrar samt förstärka sitt varumärke. Studiens frågeställning är: Hur arbetar mindre svenska elitfotbollsklubbar med sina marknadsföringsstrategier för att förstärka sitt varumärke och locka publik? Metod: För att besvara studiens syfte har en abduktiv ansats tagits för att det studerade fältet är relativt outforskat vilket bidrar med en flexibilitet där det är möjligt att utifrån det empiriska materialet i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en systematisk litteraturgenomgång kunna modifiera det teoretiska ramverket och bidra med en slutsats med verklighetsförankring. Resultat: Mindre svenska elitfotbollsföreningar använder sig av differentiering som en marknadsföringsstrategi genom att skapa en identitet runt varumärket som anspelar på den lokala identiteten, kulturen och traditionen för att folk ska kunna samlas och känna gemenskap. Relationsmarknadsföring är en central del gentemot partners och supportrar för att stärka relationerna. Starka relationer mellan klubb och supportrar bidrar till att lojaliteten blir starkare och supportrar arbetar tillsammans för att stötta och bidra till klubbens utveckling. En stark lojalitet leder till varumärkeslojalitet, vilket bidrar till stöd från supportrarna oberoende resultat på plan. Studien har bidragit med ett teoretiskt ramverk för att förstå hur mindre svenska elitfotbollsklubbar arbetar med marknadsföring. / AbstractAuthors: Anders Hylander and Adrian Larsson Supervisor: Jasenko Flodin Arsenovic Background: Football is Sweden’s national sport and has over 1,3 million active participants in nearly 3,000 clubs across the country (SvFF, 2023). Among these 3,000 clubs, only a few can be considered elite clubs, as they belong to either of the top two divisions in men’s or women’s football (SvFF, 2023). People gather around these elite clubs to support their teams, and during the 2022 season, a total of 2,994,160 individuals attended elite football matches (SvFF, 2023). Supporters play a significant role in Swedish football, and there are several supporter clubs that work voluntarily to support and promote their teams. This means that the club’s customers not only consume their product, but they also work to improve and support the clubs, which is unique. Research question/Purpose: The purpose of this study is to examine how smaller Swedish elite football clubs, from both a club perspective and a supporter perspective, market themselves to attract and retain supporters while strengthening their brand. The question for the study is: How does small Swedish elite football clubs work with their marketing strategies to enhance their brand and attract new audience? Methodology: To address the study’s objective, an abductive approach has been taken because the studied field is relatively unexplored, which allows flexibility to modify the theoretical framework based on the empirical material, including semi-structured interviews and a systematic literature review. This approach aims to provide a conclusion grounded in reality. Results: Smaller Swedish elite football clubs utilize differentiation as a marketing strategy by creating an identity around their brand that aligns with the local identity, culture, and tradition, enabling people to gather and feel a sense of community. Relationship marketing is a crucial part aspect in building relationships with partners and supporters to strengthen connections. Strong relationships between clubs and supporters contribute to increased loyalty, and to supporters working together to support and contribute to the club’s development. Strong loyalty leads to brand loyalty, which results in support from supporters regardless of on-field results. The study has contributed with a theoretical framework for understanding how smaller Swedish elite football clubs work with marketing.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan. För att uppnå syftet med studien formulerades tre frågeställningar som handlade om hur förskollärare definierar inkludering och hur de inkluderar alla barn i förskolan. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys.  I studien användes de tre teoretiska perspektiven kompensatoriska-, kritiska- och  dilemmaperspektivet.  Resultatet visar att samtliga förskollärare strävar efter att inkludera alla barn i förskolan.  Inkludering definierades av förskollärarna på fyra olika sätt: inkludering innebär att barnen får vara med utifrån sin egen förmåga; barnen inkluderas om det skapas en acceptans att olikheter finns och att alla har olika behov; inkludering innebär en medvetenhet hos förskollärarna, exempelvis hur de ska inkludera barnen i miljön; inkludering innebär gemenskap. Resultatet visar att det ges möjligheter att inkludera alla barn när förskollärarna skapar en acceptans hos barnen för allas olikheter och behov och att det är stärkande för barnens självkänsla samt att inkludering av alla barn skapar en gemenskap. Resultatet visar bland annat att det finns svårigheter att definiera vad som utgör barn i behov av särskilt stöd samt att skapa acceptansen för alla barns olikheter.  En slutsats är att alla förskollärarna strävade efter att inkludera alla barn i förskolan, dock  visade det sig inte alltid vara enkelt.