Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbetssätt vid barns inskolning i förskolan. Studien fokuserar på vad och hur förskollärarna beskriver att de gör under inskolningen för att ta reda på barns erfarenheter och relatera dem till undervisning och lärande. Genom kvalitativ forskningsdesign och semi-strukturerade intervjuer har vi intervjuat åtta förskollärare om deras erfarenheter och upplevelser vid inskolning. Slutsatserna är att det finns många olika arbetssätt för att skapa relation till barnet vid inskolning. Dessa är relaterade till undervisningsrelation, undervisningsgemenskap och socio-materiella aspekter. Det finns också många sätt att relatera relationsarbetet till undervisning, den främsta är att framhålla betydelsen av sitt arbete med relationer. Slutsatsen att resultatet i denna studie går i linje med forskning kring lärares relationsarbete.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka språkutveckling med hjälp av musik och rytmik på två skolor i Skåne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt två olika skolor för att se om det skiljer sig i användandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lärarstuderande vill vi veta hur både barn och pedagoger tänker kring ämnet samt hur de använder musik och rytmik i verksamheterna. Musik är och har alltid varit ett högst aktuellt ämne och vi menar att detta påverkar varje människa på ett eller annat sätt. Vi valde att använda oss av intervjuer som metod i vår undersökning för att få samtal kring ämnet. Valet av skolor grundar sig på att en av författarna har gjort sin verksamhetsförlagda tid på en av skolorna, den andra av oss känner även till denna skola väl. Vi valde den andra skolan eftersom de har en musikinriktning.Resultatet visar att det finns en del likheter men också skillnader i hur man arbetar med språkutveckling på de olika skolorna. Pedagogerna som arbetar i klassen med musikprofil menar att en språkutveckling med musik som didaktisk redskap är en viktig förutsättning för att barnen ska lära sig nya ord, tal och annat som ligger till grund för språket. Här menar de att sången utvecklar rösten och att detta i sin tur utvecklar språket. De anser också att det är viktigt att integrera musiken med övriga ämnen. Tidigare forskning styrker denna teori och menar att en integrering underlättar och fördjupar begreppsförståelsen. Den andra pedagogen menar att det finns mångaolika sätt att uttrycka sig på och att varje enskild pedagog måste hitta det sätt som passar henne/honom bäst. Detta i sin tur bidrar till en utveckling av språket.

Arbetsart: C-uppsats i Samhällsorienterande ämnen och barns lärandeSidantal: 36Titel: Krishantering i förskolanFörfattare: Christian DübergHandledare: Ingrid HillborgDatum: 2007-01-05Bakgrund: Ämnesområdet är valt då jag dels anser att min egen kunskap inom detta ämne är något bristfällig, dels att det är ett intressant och ständigt aktuellt ämne.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger på ett så bra sätt som möjligt bemöter barn i 1-5 år i en krissituation. Syftet är även att belysa förskollärares erfarenheter av krishantering.Problemprecisering: Hur bemöter pedagoger barn i en krissituation?Metod: Metoden som använts är kvalitativa intervjuer på tre olika förskolor som arbetar på olika sätt med krishantering.Resultat: Det framkom under arbetets gång att det fanns ett samband mellan erfarenhet av krissituationer och tiden som lades ner på krisarbetsfrågorna.

No description available.

Rekryteringsprocessen är en central del av personalhanteringen för organisationer och företag, men rekryterare stöter ofta på utmaningar som kan påverka beslutsfattandet och anställningsresultatet. Rekryterarnas egna upplevelser av rekryteringsprocessen kan ge insikter om vad dessa utmaningar är och vad som kan påverka bedömningarna av kandidater. Studien syftar till att undersöka hur rekryterare upplever och hanterar utmaningar i rekryteringsprocesser, detta genom att analysera följande frågeställningar: Vad upplever rekryterare för utmaningar i rekryteringsprocessen? Hur påverkar användandet av digitala intervjuer bedömningar av kandidater? Vad anser rekryterare vara vanliga felbedömningar då rekryteringen misslyckas? Studien genomfördes med en tematisk analys baserat på 10 intervjudeltagares svar, där samtliga arbetar inom rekrytering. Av dessa är sju kvinnor och tre män, med en medelålder på 31 år. Den mest erfarna rekryteraren har arbetat inom området i 13 år, medan den med minst erfarenhet har arbetat med rekrytering i 7 månader. Av deltagarna arbetar fem rekryterare inom offentlig sektor och fem rekryterare inom privat sektor. Resultatet presenterar teman som framkom under intervjuerna och besvarar studiens frågeställningar. Rekryterarna rapporterar kommunikationsproblem med chefer, vilket påverkar hela rekryteringsprocessen från att definiera kravprofiler till genomförandet av intervjuer. Rekryterarna beskrev hur digitala intervjuer underlättar objektiva bedömningar men begränsar möjligheten att skapa en helhetsbild av kandidaten. Vanliga felbedömningar beskrevs ofta orsakas av subjektiva bedömningar, som kan påverkas av första intryck och personliga preferenser. Studien föreslår att förbättrad kommunikation och utbildning kan minska dessa utmaningar och förbättra rekryteringsprocessen. Studien betonar vikten av tydligare kommunikation och strukturerade metoder för att säkerställa rättvisa och effektiva rekryteringsbeslut. / The recruitment process is a central aspect of personnel management for organizations and companies, but recruiters often encounter various challenges that can affect decision-making and hiring outcomes. Recruiters' own experiences of the recruitment process can provide insights into these challenges and what might influence candidate evaluations. This study aims to investigate how recruiters experience and handle challenges in recruitment processes by analyzing the following questions: What challenges do recruiters experience in the recruitment process? How does the use of digital interviews affect the evaluation of candidates? What do recruiters consider to be common misjudgments when recruitment fails? The study was conducted using thematic analysis based on responses from ten interview participants, all of whom work in recruitment. Of these, seven are women and three are men, with an average age of 31 years. The most experienced recruiter has worked in the field for 13 years, while the least experienced has been involved in recruitment for 7 months. Among the participants, five recruiters work in the public sector and five work in the private sector. The results present themes that emerged during the interviews and address the study's questions. Recruiters report communication problems with managers, which affect the entire recruitment process from defining requirement profiles to conducting interviews. They described how digital interviews facilitate objective evaluations but limit the ability to create a comprehensive view of the candidate. Common misjudgments were often described as being caused by subjective evaluations, which can be influenced by first impressions and personal preferences. The study suggests that improved communication and training can mitigate these challenges and enhance the recruitment process. The study emphasizes the importance of clearer communication and structured methods to ensure fair and effective recruitment decisions.

No description available.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur skolpersonal definierar begreppet likvärdig utbildning och vilka arbetssätt eller faktorer i skolor, som kan främja respektive riskera att hindra skolans mål att uppnå en likvärdig utbildning. Den empiriska resultatdelen består av illustrerande exempel från transkribering av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en lärare och fem rektorer. Med hänsyn till metodvalet och urvalet av antalet informanter är studiens resultat och slutsats inte generaliserbart men det är intressant för att det belyser olika uppfattningar av begreppet likvärdig utbildning och dess innebörd. Resultatet visade att det förekommer flera olika definitioner av begreppet likvärdig utbildning, men genomgående innefattar begreppet skolans kompensatoriska uppdrag och anpassningar utefter elevers enskilda behov, bakgrund och förutsättningar. Resultatet visade även att det finns flera olika arbetssätt och faktorer som främjar skolans likvärdiga utbildning samtidigt som den ekonomiska faktorn och när alla elever ska göra exakt samma saker beskrivs som saker som kan riskera att hindra skolors likvärdiga utbildning. Utifrån ramfaktorteorin som Urban Dahllöf (1999) utvecklade kan vi förstå att skolans ramfaktorer påverkar skolans möjligheter att kunna erbjuda alla elever en likvärdig utbildning.

When producing an interview report the researcher is put to the test of describing the qualitative interview method in terms of assumed orderly steps and procedures taken during the interview process, while at the same time account for a very social dynamic process. In practice, even the most carefully prepared scenario for a qualitative interview study probably does not correspond to the expectations made. What happens between the plans and the actual interview itself? This issue is investigated by contrasting the actual engagement of the participants in an interview project to how these relationships are accounted for in Master thesis from the Swedish School of Library- and Information Science in Borås. Theory and methodology from Actor Network Theory (ANT) have been applied into the area of qualitative interviews. Three theses have been analyzed highlighting accounts of the crucial first contact, where the study is presented to the interviewees, and interactions with individual and collective actors. It is suggested that qualitative interview, by nature, is a method that one learns from practice, by experience or by the study of how experienced practitioners work. It is also suggested that students can learn from one another by discussing interview practices in there theses. / Program: Informationsspecialist

<p>Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften:</p><ul><li>Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystem</li><li>Att utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen</li></ul><p> </p><p>Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.</p><p>De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ”omvänd användarmedverkan”. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer. Även kvalitativa intervjuer som står för en mer traditionell användarmedverkan användes för att kunna jämföras med den omvända. För att utvärdera hur kravinsamlingen med den omvända användarmedverkan lyckats har en enkät och skriftliga frågor besvarats av de personer som har varit delaktiga i kravinsamlingen.</p><p>Insamlade krav som ställs på ett nytt labbdatasystem på Expancel Produktkontroll handlar främst om struktur och utseende. De flesta av kraven bör därför kunna uppfyllas genom anpassning som görs i de konfigurationsverktyg som erbjuds av de flesta standardsystem idag.</p><p>Deltagande observation lämpar sig för att skapa en övergripande förståelse för verksamheten, dess arbetsflöde och dataflöde. Kontextuella intervjuer ger intensiv kunskapsinhämtning med mer detaljer om verksamheten. Enbart deltagande observation ger inte tillräcklig information till kravinsamlingen, medan de kontextuella intervjuerna ger för detaljerad information direkt om man saknar övergripande kunskap om verksamheten. De båda metoderna har inte använts tillsammans i denna undersökning, men skulle förmodligen kunna komplettera varandra. I genomfört arbete gav metoderna var för sig inte tillräcklig information till kravanalysen. Däremot gav deltagande observation tillsammans med kvalitativa intervjuer ett bra underlag för kravinsamlingen på Produktkontroll.</p>

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften: Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystem Att utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen   Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall. De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ”omvänd användarmedverkan”. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer. Även kvalitativa intervjuer som står för en mer traditionell användarmedverkan användes för att kunna jämföras med den omvända. För att utvärdera hur kravinsamlingen med den omvända användarmedverkan lyckats har en enkät och skriftliga frågor besvarats av de personer som har varit delaktiga i kravinsamlingen. Insamlade krav som ställs på ett nytt labbdatasystem på Expancel Produktkontroll handlar främst om struktur och utseende. De flesta av kraven bör därför kunna uppfyllas genom anpassning som görs i de konfigurationsverktyg som erbjuds av de flesta standardsystem idag. Deltagande observation lämpar sig för att skapa en övergripande förståelse för verksamheten, dess arbetsflöde och dataflöde. Kontextuella intervjuer ger intensiv kunskapsinhämtning med mer detaljer om verksamheten. Enbart deltagande observation ger inte tillräcklig information till kravinsamlingen, medan de kontextuella intervjuerna ger för detaljerad information direkt om man saknar övergripande kunskap om verksamheten. De båda metoderna har inte använts tillsammans i denna undersökning, men skulle förmodligen kunna komplettera varandra. I genomfört arbete gav metoderna var för sig inte tillräcklig information till kravanalysen. Däremot gav deltagande observation tillsammans med kvalitativa intervjuer ett bra underlag för kravinsamlingen på Produktkontroll.