Inledning: En seriös elitsatsning inom medeldistanslöpning kräver att löparen är motiverad till att kliva över de "trösklar" som det innebär. Studien som avser att på djupet utforska framgångsrika medeldistanslöpares motivation blir den första kvalitativa idrottspsykologiska studien som berör forskningsfältet. Self-Determination Theory (SDT; Ryan & Deci 2000a, s.54-65) är en vedertagen teori inom idrottspsykologin (för en uppdaterad sammanställning se Nordin-Bates 2012, s.81-114) och presenteras som en del i forskningsläget, för att bli ett verktyg i efterföljande resultatdiskussion. Syfte: Att utforska motivationen hos svenska framgångsrika medeldistanslöpare, aktiva under perioden 1941-2012, för att kunna bidra med insikter gällande ett motivationsfrämjande klimat hos medeldistanstränare, tränarutbildningar, föreningar, friidrottsgymnasier och Svenska Friidrottsförbundet. Frågeställningen lyder: Hur beskriver medeldistanslöparna i studien sina källor till motivation? Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex svenska framgångsrika medeldistanslöpare som alla har gjort seriösa satsningar och nått framgång i någon form. Interpretative Phenomenological Analysis (IPA; Smith & Osborn 2007, s.53) fungerade som vägledning i utforskandet av löparnas upplevelser av deras personliga och sociala värld. Resultatdiskussion: Fyra teman framträdde ur analysprocessen som källor till motivation: kärlek till idrotten, upplevelse av framgång på såväl tävling som träning, tydligt målsättningsarbete och god relation till tränaren/ledare. Dessa visade sig ha kopplingar till SDT (Ryan & Deci 2000a, s.54-65). Fördjupad diskussion och slutsatser: En strategi som bör beaktas av tränare/ledare är individualisering utifrån ett helhetsperspektiv, där hänsyn tas till löparens emotionella-, sociala-, mentala- och fysiska förutsättningar. Denna insikt i kombination med en ökad medvetenhet om betydelsefulla motivationskällor blir värdefulla i en framtida praktisk tillämpning. Förhoppningen är att studiens resultat kan användas praktiskt, till exempel som ett underlag för tränarutbildningarna i Sverige.

För att upprätthålla vård och omsorgens krav på säkra och högkvalitativa verksamheter är samarbete mellan professioner en förutsättning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssätt för både organisationens och brukarens bästa. Tidigare studier har dock visat att detta är långt ifrån oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderområdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrån professionsgränser och informella hierarkier. Studiens teoretiska referensram utgörs av Andrew Abbotts professionsteori samt Ingela Thylefors modell för tvärprofessionella team. Studien utgår från en hermeneutisk tradition och har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet bestod av sju semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar i interprofessionella team. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där tre teman utkristalliserades: Herren på täppan, Ensam är inte stark samt Det ena efter det andra. De tre temana representerar olika aspekter av interprofessionellt teamarbete. Herren på täppan symboliserar de professionellas upplevda ställning och status i teamen. Ensam är inte stark redogör för de möjligheter som samverkan för med sig. Det sista temat tar upp de utmaningar som de professionella upplever finns i teamen. Resultaten visar att interprofessionell samverkan ses som ett komplext fenomen. Det uppfattas av de professionella som ett välfungerande och vinnande koncept, men samtidigt ett samarbete kantat av utmaningar. Vidare lyftes interprofessionell samverkan fram som något som var gynnande för både brukarna, organisationen och de professionella själva. Resultaten talar för att vägen till ett fullt fungerande samarbete är lång och ställer krav på en öppen kommunikation mellan teammedlemmar.

When producing an interview report the researcher is put to the test of describing the qualitative interview method in terms of assumed orderly steps and procedures taken during the interview process, while at the same time account for a very social dynamic process. In practice, even the most carefully prepared scenario for a qualitative interview study probably does not correspond to the expectations made. What happens between the plans and the actual interview itself? This issue is investigated by contrasting the actual engagement of the participants in an interview project to how these relationships are accounted for in Master thesis from the Swedish School of Library- and Information Science in Borås. Theory and methodology from Actor Network Theory (ANT) have been applied into the area of qualitative interviews. Three theses have been analyzed highlighting accounts of the crucial first contact, where the study is presented to the interviewees, and interactions with individual and collective actors. It is suggested that qualitative interview, by nature, is a method that one learns from practice, by experience or by the study of how experienced practitioners work. It is also suggested that students can learn from one another by discussing interview practices in there theses. / Program: Informationsspecialist

Abstract Elin Modin, Working with health preventive behavior change – experiences from shift workers. Master thesis in Occupational health science, 30 credits, University of Gävle. Background: Shift work can involve an irregularity in the daily rhythm. Earlier studies has shown impact on sleep, social life and cardiovascular diseases. Few studies has been focusing on employees in shift work and more research is needed to provide these employees with the conditions for a healthy working life. Aim: To explore how the employees in shift work experienced working with a health preventive behavioural change intervention.  Method: Nine employees working in an administrative authority in Sweden was interviewed using semi structured interviews. Data analysis followed the steps of content analysis.  Result: The intervention has given the participants a regularity that is perceived to have a positive impact on the change in behavior. Colleagues' support and feedback have been an important part of the work. There is a need to maintain the integrity and autonomy of the participants. Conclusion: Regularity, support and feedback from colleagues has been experienced as positive for the behavior change. The need for autonomy and integrity has been shown important.   Keywords: shift work, behavioural change, support, semi-structured interviews

The aim for this study is to shed light on social studies teachers approach to the school´s democratic mission and its conditions in today´s society with social media as a new political arena. The teachers approach towards social media in social studies teaching is investigated using semi-structured interviews and a thematic analysis. The empirical material consists of six interviews which are analyzed using the theory of the democratic ideal models and the didactic triangle. The conclusion from the analysis is that the respondents use social media sparingly in social studies teaching because the teachers consider themselves to have limited knowledge of the subject in comparison to the students. It also appears that there is a gap between the students’ understanding of the reality that takes place via social media and the traditional way of teaching about the outside world.

The purpose of this paper is to examine how vegetarians and vegans ascribe meaning to the process of changing from a meat-based to a plant-based diet. Using Brenda Dervin's sense-making methodology, I look into the complex and dynamic ways vegetarians and vegans experience their worlds. In contrast tomuch of mainstream research which regard vegetarians and vegans as static, the paper tries to answer the following questions: How can you understand vegetarians and vegans from the sense-making term”verbings? That is, how do vegetarians and vegans make and un-make sense during their changing process? What kind of contexts in form of inner and outer effect is and has been important in their making and un-making of sense? How do my interviewees in this particular moment in time and space seethemselves and their changing process in relation to the rest of society? The results presented are based on six semi-structured interviews influenced by sense-making's life-line method. Four interviews were conducted with vegetarians and two with vegans. Their age ranges from twenty to thirty two, and the amount of time they have been vegetarian or vegan range between eight months to eleven years. As shown in other studies, vegetarians and vegans are phenomenons that are more complex than mainstream research gives them credit for. My findings support this claim in concluding that my respondents use adiverse set of both internal and external hows to make sense of their vegetarianism and veganism. Forexample, internal in form of emotions and external in form of facts. Furthermore, my results may help to broaden our understanding of lifestyle changes beyond dietary, like going from a sedentary to an active life.

The present study investigates how teacher candidates in social studies describe their perceived self-efficacy to teach the subject of economics at Secondary School level. The study also explores what economic concepts the teacher candidates perceived as particularly significant during their university education and intend to teach to future students. To address the study's purpose and research questions, Bandura's (1997) theoretical concept of perceived self-efficacy and Meyer & Land's (2003) term threshold concepts serve as the theoretical framework. In total, eight semi-structured interviews were conducted with different teacher candidates, all of whom participated in the teacher education course in economics worth 15 credits at Linnaeus University in Växjö. Their statements were analyzed using qualitative content analysis. The main conclusions of the study are that half of the teacher candidates described a low perceived self-efficacy to teach economics, while the other half described a high perceived self-efficacy. The differences can primarily be explained by whether the teacher candidates had taught economics during their internship (VFU) or not. The high proportion of teacher candidates with low perceived self-efficacy aligns with previous research findings and poses a risk of this knowledge area being neglected in future teaching careers. Regarding economic concepts, the concepts of supply and demand, inflation, GDP, and the economic cycle emerge as particularly significant for the teacher candidates. The results also indicate that teacher candidates perceive economics as concept-heavy and abstract. The uncertainty among teacher candidates regarding the subject of economics can be seen as a democratic problem, and increasing confidence requires further research in this area.

Trots att vuxenskolan har en stor andel andraspråkselever och kursplanerna betonar kommunikativa färdigheter, uttrycker inte läroplanen tydligt vilket uppdrag lärarna har för elevernas språkutveckling. Studien syftar därför till att belysa hur vuxenutbildningens biologilärare ser på sin yrkesroll i relation till språkutvecklande undervisning, samt vilken betydelse de menar att språket har för att lära sig biologi.Att lära sig biologi på gymnasienivå, kräver inte bara att eleven lär sig ämnesbegrepp, utan även hur språket används i en naturvetenskaplig kontext. Språkutvecklande undervisning har inte bara visat sig effektivisera ämneslärande, utan är en viktig förutsättning för detsamma. Individen och samhället har därför mycket att vinna på om lärarna använder sig av undervisningsstrategier vilka stöttar vuxna elevers språkutveckling. Inga tidigare studier har undersökt yrkeserfarna vuxenlärares uppfattningar om språkutvecklande undervisning och vilken betydelse de anser att språket har för kunskapsutveckling i biologi.Åtta biologilärare inom vuxenutbildningen medverkade i var sin semi- strukturerad intervju. Intervjutranskripten har kodats, kategoriserats och tematiserats med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) definition. Studien är teoretiskt förankrad i Vygotskijs sociokulturella teori. Resultaten visar att lärarna har goda kunskaper om betydelsen och behovet av att integrera kortare språkutvecklande aktiviteter i undervisningen.Förutsättningarna för detta är dock begränsade till följd av tidsbrist. Majoriteten av lärarna ser sig främst vara ämneslärare och att eleven redan ska ha tillräckligt goda språkkunskaper när de börjar läsa biologi på gymnasial nivå. En uppfattning som speglar vuxenskolans läroplan (Skolverket, 2012c). I praktiken har dock vuxenutbildningens uppdrag förändrats (Öst, 2014). Lärarna menar därför att det finns ett ökat behov av språkutvecklande aktiviteter inom undervisningens ram hos eleverna.

Syftet med denna studie var att i en svensk kontext belysa handledarens roll vid grupphandledning av yrkesverksamma inom människohjälpande yrken, då detta är ett område som endast är sparsamt utforskat. Materialet inhämtades genom semi-­strukturerade intervjuer med nio verksamma handledare med socionom­ eller psykologutbildning. De transkriberade  intervjuerna bearbetades med tematisk analys. Resultatet kan övergripande beskrivas i form av  en modell med fem huvudteman: handledarrollen i modellens centrum, som påverkar och påverkas av förutsättningar, förväntningar, arbetssätt och utvärderingar. Modellen illustrerar hur handledarrollen i all dess komplexitet är produkten av en hel samling olika påverkansfaktorer och beslut, där vissa har sitt ursprung i handledarens egen bakgrund, men många är beroende av det sammanhang i vilket handledaren verkar. Resultatet visar även att handledarna skiljer sig gällande fokus samt prioritering av olika funktioner i handledningen. Det formuleras sällan konkreta mål i handledningen utan innehållet styrs utifrån syfte och förväntningar, och det varierar hur och i vilken grad utvärderingar genomförs.

Studiens syfte är att lyfta och bidra med kunskap om förskollärares arbete med de tysta barnen i förskolan och genom detta belysa ett underbeforskat område, som av erfarenhet är av relevans för den pedagogiska praktiken. Studien antar en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna i studien arbetar på olika förskolor med barn i ålder 1–6 år i två olika kommuner. Teoretiskt tar studien sin utgångspunkt i det relationella perspektivet för analys av resultatet med fokus på relationer och kommunikation. Resultatet visar på att de tysta barnen i förskolan oftast uppfattas som de blyga och eller försiktiga barnen i förskolan, vilket alla studiens förskollärare var överens om. Av resultatet framkom relationens betydelse, kommunikation och förskollärarens förhållningssätt som viktiga aspekter som påverkar arbetet med de tysta barnen i förskolan. Förskollärarna i studien poängterar vikten av att de tysta barnen inte glöms bort och att dem synliggörs mer utifrån sina egna förutsättningar och behov. Utifrån resultatet visar förskollärarnas berättelser, att de anser att arbetslaget har större möjlighet att tillgodose de tysta barnens olika behov om arbetslaget arbetar som ett team och har samma mål och synsätt på arbetet. I diskussionskapitlet diskuteras studiens resultat och vad dessa innebär för förskollärares uppdrag i förhållande till vald teori, bakgrund och tidigare forskning. Aspekter som framkommit under arbetes gång som kan ha påverkat studiens resultat i form av metodval, tillförlitlighet och trovärdighet diskuteras och utvärderas i en metoddiskussion och avslutningsvis lyfts förslag för vidare forskning fram.