<p> Bostaden är en viktig del i människors liv. Andelen äldre i Sverige ökar. Vilka bostäder behöver vi i framtiden? Det är inte som tidigare, att kärnfamiljen är det vanligaste hushållet. I dag lever många ensamma. Enpersonshushållets andel kan bli så stor som50 % i framtiden. I och med att skilsmässorna också ökar så uppstår det nya stora familjer som behöver större lägenheter. I framtiden kommer det att bli viktigare att lägga stor vikt på mångfald vid produktion av nya lägenheter.</p><p> I detta arbete utreds vad några av dem som säljer sina hus önskar när de flyttar till lägenhet i Skutskär och hur ett förslag på utformning av dessa lägenheter kan se ut. Syftet är att utarbeta ett förslag till flerbostadshus som passar ett stort antal människor.</p><p>Vackra Älvkarleby kommun som ligger där Dalälven mynnar ut i Bottenhavet har ett helägt bostadsföretag, Älvkarlebyhus. De har en tomt som är belägen mellan genomfartsleden och Bodaån i Skutskär, Siggebodagård som de vill exploatera med ca 20 moderna lägenheter. Älvkarlebyhus vill att byggnaden ska utformas så att de som önskar bo där kan bo där länge även när de blir gamla.</p><p> För att få ett bra underlag till utformningen av lägenheterna gjordes intervjuer med medelålders par. Kvalitativa intervjuer valdes som metod.  De intervjuade har idag ett mycket bra boende. De vill inte flytta till något sämre. Sammanfattningsvis utformas lägenheterna så att de varierar mellan 60-100m². Medelålders paren vill:</p><ul><li>att det är en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum</li><li>att badrummet ska innehålla dusch, tvättmaskin och torktumlare</li><li>att uteplatsen ska vara ca 20m² och inglasad.</li></ul><p>Av kostnadsskäl valde beställaren bort många av önskningarna som de ansåg vara orimliga att debitera hyra för. När prislappen kommer fram är det ingen som vill betala för det, menar de.</p><p> Resultatet blev ett loftgångshus med 22 lägenheter fördelade på två hus. Avgörandet för valet av hustyp berodde på tomtens läge med fantastisk utsikt åt ena hållet och tomtens form. Det är fyra, fyra rum och kök, tolv tre rum och kök och sex två rum och kök i båda husen. Arbetet avslutas med en kalkyl, som visar att det kommer kosta 40 miljoner att producera dessa 22 lägenheter med hög standard. Det är 22 000 kr/m²BRA, vilket kan jämföras med genomsnittet i Sverige som 2007 var ca 23 000/ m².</p><p> Summeringen av arbetet är att det är mycket svårt att bygga bra och billiga bostäder. Det kräver en mycket noggrann projektering och upphandling. Det är kanske inte alltid så att det är bra att spara för mycket på ytor och annan utformning för att få en bra bostad, då kan hända att bostaden får en sämre funktion och hyresgästen flyttar då till något annat bostadsföretag. Kvar blir en bostad där den som inte har råd med något annat får bo.</p>

Stora förändringar har ägt rum inom äldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som är på gång att införa den. Kundvalsmodellen innebär att äldre personer med beviljad hemtjänst får möjlighet att själva välja utförare av insatserna och därmed har möjligheten att välja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebär således att det finns minst två olika typer av utförare som kan utföra tjänsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms län, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhängare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation. Denna studie har som syfte att undersöka vilka för- och nackdelar kundmodellen har, vilken betydelse och inverkan modellen har på hemtjänstens omsorgskvalitet och möjligheterna att tillgodose de äldres behov.   Kvalitativa telefonintervjuer har genomförts i syfte att besvara frågeställningarna och syftet med denna studie. Intervjuerna har utförts med åtta verksamhetschefer inom hemtjänsten med blandade erfarenheter av kundvalsmodellen där fem av de åtta cheferna arbetar i en verksamhet där man infört kundval och tre av cheferna arbetar i en verksamhet där man ännu inte har infört kundvalsmodellen. Fyra av dessa chefer arbetar i en kommunal verksamhet och fyra i privat regi. Detta urval användes för att få olika aspekter angående kundvalsmodellen och dess betydelse. Detta innebär att skillnader kunde urskiljas beroende på om informanten arbetade i privat eller kommunal verksamhet och även beroende på dennes erfarenhet till kundvalsmodellen. Till analysen av intervjuerna har vi använt Habermas teori om kommunikativt handlande, Maslows behovshierarki, Waerness begrepp omsorgsrationalitet och tjänstegarantier som teoretisk behovsmodell.   Vårt resultat visar att omsorgskvaliteten ökar med konkurrens eftersom verksamheterna blir tvingade att arbeta med kvalitetsutveckling. Vi har inte funnit några stora skillnader i uppfattning om kundvalsmodellen mellan privata och kommunala utförare, förutom att de privata utförarna har större möjligheter till konkurrens. Det som avgör om kundvalsmodellen införs i en kommun eller ej, är den ideologiska tillhörigheten i kommunen. En nackdel med kundvalsmodellen är att själva valet är svårt och att det inte finns tillräcklig information om utförarna som underlättar kundens valmöjligheter.

Syftet med denna studie var att beskriva BVC-sköterskans reflektioner gällande amnings problem hos nyblivna mammor samt att beskriva BVC-sköterskans omvårdnadsåtgärder. Studien var kvalitativ med en beskrivande design. Studien baserades på intervjuer med åtta kvinnliga BVC-sköterskor. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys bearbetades materialet. Resultatet presenterades utifrån ett tema Bekräfta samt stödja mamman som bildades av kategorierna Tankar kring hjälpen mammor med amningsproblem får, Tankar kring arbete med mammor som har amningsproblem, Skapa en positiv känsla hos mamman och Praktiska råd vid amningsproblem. Slutsatsen var att BVC-sköterskorna strävade alltid efter att bekräfta samt stödja mamman. Genom att ge information och råd, tänka på bemötandet, alltid sätta mammans känslor i främsta rummet, involvera pappan i amningen, inte skuldbelägga mamman när amningen inte fungerar och stötta henne i alla lägen.

Bostaden är en viktig del i människors liv. Andelen äldre i Sverige ökar. Vilka bostäder behöver vi i framtiden? Det är inte som tidigare, att kärnfamiljen är det vanligaste hushållet. I dag lever många ensamma. Enpersonshushållets andel kan bli så stor som50 % i framtiden. I och med att skilsmässorna också ökar så uppstår det nya stora familjer som behöver större lägenheter. I framtiden kommer det att bli viktigare att lägga stor vikt på mångfald vid produktion av nya lägenheter.  I detta arbete utreds vad några av dem som säljer sina hus önskar när de flyttar till lägenhet i Skutskär och hur ett förslag på utformning av dessa lägenheter kan se ut. Syftet är att utarbeta ett förslag till flerbostadshus som passar ett stort antal människor. Vackra Älvkarleby kommun som ligger där Dalälven mynnar ut i Bottenhavet har ett helägt bostadsföretag, Älvkarlebyhus. De har en tomt som är belägen mellan genomfartsleden och Bodaån i Skutskär, Siggebodagård som de vill exploatera med ca 20 moderna lägenheter. Älvkarlebyhus vill att byggnaden ska utformas så att de som önskar bo där kan bo där länge även när de blir gamla.  För att få ett bra underlag till utformningen av lägenheterna gjordes intervjuer med medelålders par. Kvalitativa intervjuer valdes som metod.  De intervjuade har idag ett mycket bra boende. De vill inte flytta till något sämre. Sammanfattningsvis utformas lägenheterna så att de varierar mellan 60-100m2. Medelålders paren vill: att det är en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum att badrummet ska innehålla dusch, tvättmaskin och torktumlare att uteplatsen ska vara ca 20m2 och inglasad. Av kostnadsskäl valde beställaren bort många av önskningarna som de ansåg vara orimliga att debitera hyra för. När prislappen kommer fram är det ingen som vill betala för det, menar de.  Resultatet blev ett loftgångshus med 22 lägenheter fördelade på två hus. Avgörandet för valet av hustyp berodde på tomtens läge med fantastisk utsikt åt ena hållet och tomtens form. Det är fyra, fyra rum och kök, tolv tre rum och kök och sex två rum och kök i båda husen. Arbetet avslutas med en kalkyl, som visar att det kommer kosta 40 miljoner att producera dessa 22 lägenheter med hög standard. Det är 22 000 kr/m2BRA, vilket kan jämföras med genomsnittet i Sverige som 2007 var ca 23 000/ m2.  Summeringen av arbetet är att det är mycket svårt att bygga bra och billiga bostäder. Det kräver en mycket noggrann projektering och upphandling. Det är kanske inte alltid så att det är bra att spara för mycket på ytor och annan utformning för att få en bra bostad, då kan hända att bostaden får en sämre funktion och hyresgästen flyttar då till något annat bostadsföretag. Kvar blir en bostad där den som inte har råd med något annat får bo.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssätt de använder sig av för att förebygga det. För att få svar på detta har vi gjort en kvalitativ studie där vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera på pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fått fram är att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de även har många och varierade arbetssätt att ta till för att förebygga och minska ner på det. 

SammanfattningBrister i äldres läkemedelsanvändning är ett stort problem. Genom utvecklingsarbete inom verksamheterna med olika projekt som rör äldre och läkemedel har positiva effekter setts.Men det finns fortfarande mycket arbete kvar innan nya rutiner har arbetats in i verksamheterna.Syftet med studien var att undersöka hur hälsocentraler och vårdcentraler inom Gävleborgs län arbetar med uppföljning av äldres läkemedelsanvändning.Metoden var deskriptiv och genomfördes som en intervjustudie. Det är 16 deltagare som har medverkat i intervjun. Deltagarna är vårdenhetschefer på hälsocentraler och vårdcentraler i Gävleborgs län. Resultatet redovisas i löpande text utifrån deltagarnas svar på intervjufrågorna. Resultat av studien visar att läkemedelsuppföljningar hos äldre inte görs i tillräcklig omfattning, genom projekt som verksamheter har haft om läkemedel till äldre har en ökad kunskap om äldres läkemedelsbehandling framkommit.

Med ett föränderligt klimat kommer vi möta stora påfrestningar och för att anpassa oss till både det nuvarande och framtida klimatet behöver vi arbeta med klimatanpassning. Klimatförändringarna kan medföra stora effekter på samhällets funktioner och på så sätt skapa stora påfrestningar på samhället. I denna uppsats har vi valt att titta närmare på klimatanpassning på kommunal nivå. Vi valde tre olika kommuner att undersöka: Norrköping, Linköping och Söderköping. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tre Östgötakommuner arbetar med klimatanpassning och utröna om detta arbete har förändrats över tid. Fokus har till stor del legat på tjänstemännens syn på klimatanpassningsarbetet. Metoden som har använts är en semi-strukturerad intervjustudie och respondenterna har varit tjänstemän som arbetar eller har arbetat med klimatanpassning på kommunerna. Efter genomförda intervjuer gjordes en sammanställning av svaren som sedan analyserades mer djupgående samt diskuterades. Studiens resultat visar att prioriteringen av klimatanpassningsarbetet skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. I Norrköping och Linköping anser man att klimatanpassningsarbetet är väl prioriterat, och att arbetet har stigit på agendan med åren. I Söderköping arbetar man inte med det i större utsträckning och så har varit fallet även då en tidigare studie gjorts. Det verkar dock finnas ett intresse av att arbeta mer med klimatanpassning än vad som görs i dagsläget. Det finns ett flertal faktorer som påverkar klimatanpassningsarbetet, vilka kan benämnas som både drivkrafter eller barriärer beroende på situation. Några sådana är resurser, politik, storlek på kommun, erfarenhet av tidigare klimatrelaterade händelser, kunskapsläge, stöd från högre instanser samt ansvarsfördelning. / With a changing climate, we face great pressure in the future. In order to adapt to both the current and future climate we need to work with climate adaptation. Climate change can have a large impact on the functioning of society and thus create great damage on society. In this paper, we have chosen to look at climate change adaptation at the municipal level. We have chosen three different municipalities to interview, Norrköping, Linköping and Söderköping. The purpose of this paper is to examine how three municipalities in Östergötland are dealing with climate adaptation and determine if this has changed over time, with a lot of focus on the official’s perception of the problem. The method that has been used is a semi- structured interview study and the respondents has been officials who work or who have worked with climate adaptation. After completing the interviews a compilation of responses was made and analysed more profound. The results of the study show that the prioritization of climate adaption differs between the municipalities. In Norrköping and Linköping the climate adaptation work is considered to be well prioritized, and is rising on the agenda. It is less prioritized in Söderköping and has been so over the years. Based on the interviews, there is an interest in working more with climate adaptation than is done in the current situation, and there are several factors that affect climate adaptation efforts, which can be seen as both barriers and driving forces depending on situation. Those are for example: amount of resources, politics, size of the municipality, experience of past climate related events, knowledge, support from higher levels and distribution of responsibilities.

Bakgrund: Fyra procent av männen och tre procent av kvinnorna i Sveriges befolkning är beroende av alkohol och/eller droger och det finns ett okänt mörkertal. Ett missbruk påverkar både den psykiska och fysiska hälsan men har även en inverkan på individernas familjeliv och sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att ett alkohol- och/eller drogmissbruk påverkar deras vardagsliv samt utforska om arbetsterapi behövs inom missbruksvården. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med intervjuer baserat på en öppen fråga och olika frågeområden. Tio individer intervjuades om deras upplevelser kring hur ett alkohol- och/eller drogmissbruk har påverkat deras vardag. Intervjuerna transkriberades och datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysen av det insamlade materialet identifierades fyra huvudkategorier: förluster på grund av missbruk, upplevelse av skam och skuld, prioriteringar vid missbruk och motivation. Varje huvudkategori resulterade i tre underkategorier som beskriver deltagarnas olika upplevelser av huvudkategorin. Slutsats: En individs vardagsliv påverkas starkt av alkohol och droger, den prioriteras högre än allting annat och kan slå ut både familj, jobb och fritidsintressen.

Forskningens syfte var att kartlägga upplevd stress bland brottare, hur upplevelserna påverkat dem samt vilka copingstrategier som användes. Metoden som användes för denna undersökning var kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsätt. Undersökningen visade att stress var något som alla deltagande brottare har upplevt och som de på olika sätt blivit påverkade utav. De flesta ansåg att stressen främst berodde på tidsbrist, pressen att prestera samt förväntningar från andra. De vanligaste biverkningarna av stressen var framförallt mentala såsom irritation och meningslöshet men också fysiska som magont och nervositet. Vilka copingstrategier som fungerade effektivast för brottarna varierade men de vanligaste strategierna var att lyssna på musik eller att överlåta ansvaret på tränare eller familjemedlemmar.

Läroplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och förutsättningar. En fråga är då: hur arbetar lärarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att undersöka hur lärare förhåller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus på evolutionsbiologi. Fem lärare som undervisar i biologi för år 7 – 9 intervjuades. Studien visar att flera faktorer påverkar individualiseringen av undervisningen i evolutionsbiologi. Framförallt påverkar gruppstruktur, gruppstorlek, elevkännedom, arbetsområdets svårighetsgrad och lämplighet samt tid. Individualiseringen i evolutionsbiologi sker på olika sätt och särskilt framträdande var grupparbete, varierat arbetssätt, varierat arbetsmaterial, olika nivå på frågor och olika nivå på undervisning. Studien visar att det är betydelsefullt med elevinflytande vid planering och undervisning och de intervjuade lärarna lyfter fram vikten av erfarenhet och samarbete med kollegor. Viktiga slutsatser är att individualisering av evolutionsbiologi påverkas av olika faktorer samtidigt, där framförallt gruppstrukturen framträder som avgörande. Undervisning och planering genomförs på olika sätt men att tänka på individualisering är ständigt närvarande hos de intervjuade lärarna.