Sammanfattning Bakgrund: Kärnkompetensen säker vård beskriver sjuksköterskans arbetssätt för att patientsäkerhet ska uppnås. Patientsäkerhet är ett system inom hälso- och sjukvårdsystemet som reducerar förekomst av negativa händelser, men också hur återhämtningen sker. Säker vård är en av de sex kärnkompetenser som kan vara av bidragande orsak till att Posthorax västen är framtagen. En smärtlindrande väst skulle kunna innebära mindre lidande för patienten, kortare sjukhusvistelser och därmed en positiv kostnadsfråga för sjukvården samt kunna stärka sjuksköterskan att utföra en mer patientsäker vård. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av posthorax västens inverkan på patienters smärtupplevelser efter en CABG operation. Metod: Semistrukturerad kvalitativ intervjustudie med åtta sjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys, som är en tolkning från bland annat Krippendorf. Resultat: Tre kategorier identifierades, vilket var patienters behov av smärtlindring, smärtlindring genom trygghet och smärtupplevelser genom obekvämlighet. Sjuksköterskornas erfarenheter beskrev att västen var till stor nytta och gav patienterna lindring av smärta samt trygghet genom bärandet av västen. Slutsats: Åtta intervjuer genomfördes på sjuksköterskor, på en thorax avdelning. Det som framkom under intervjuerna var att västen hade viss inverkan på patienters smärtupplevelser enligt sjuksköterskornas erfarenheter. Vissa av sjuksköterskornas erfarenheter beskrev västen som direkt smärtlindrande, och några uttalade ingen direkt smärtlindring utan antydde västens smärtlindring genom tryggheten som patienten upplevde av att bära västen. I studien framkom även negativa aspekter om västen, så som obekvämligheten och dess passform på vissa patienter.

Bakgrund: Sepsis är en livshotande diagnos som idag drabbar många patienter i Sverige och runt om i världen. Forskning visar att det är av största vikt med en tidig identifiering av diagnosen för att patienten ska få adekvat behandling och därmed öka chansen för dennes överlevnad. Sjuksköterskan har en nyckelroll vad gäller tidig identifiering och initial behandling av sepsis. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att identifiera patienter med sepsis. Metod: En kvalitativ metod där sju sjuksköterskor med erfarenhet av att identifiera sepsis intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Rutiner och skattningsinstrument, Samarbete och kommunikation och Kunskap och kompetens. Informanterna upplevde det svårt att följa rutiner för NEWS-kontroller. För att identifiera misstänka sepsis- patienter krävdes att NEWS kompletterades med en helhetsbedömning av patientens tillstånd med hjälp av den kliniska blicken. Samarbete och kommunikation ansågs viktig både i arbetet med tidig identifiering av sepsis och i akuta situationer.   Slutsats: Sepsis upplevs som svårt att identifiera om det inte uppvisas tydliga symtom hos patienten, som feber och frossa. Utbildning och erfarenhet bidrar till ökad kunskap kring sepsis och hur tidig identifiering kan ske.

Kunskap är aktuellt för alla sorters företag, och studier i kunskapsstyrning visar hur olika processer såsom förvärva-, skapa-, tillämpa-, förvara- och dela kunskap hanteras i företag. Tidigare forskning behandlar främst större organisationer och flera forskare menar att kunskapen om mindre företag är begränsad vilket leder till syftet med uppsatsen: Att skapa förståelse för hur kunskapsstyrning ser ut i små företag och vilka processer inom kunskapsstyrning de, medvetet eller omedvetet, använder sig av. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med studier på fyra företag och en studentorganisation där intervjuer genomförts. Resultatet indikerar att vissa processer är mer relevanta än andra för små företag och de processerna kan styras på ett systematiskt sätt. Sedan finns det både likheter och olikheter i hur dessa processer hanteras vilket troligen beror på vilken bransch företag verkar inom samt hur strukturerat företaget är som helhet.

Bakgrund: Arbetet som sjuksköterska är krävande och innebär ett stort ansvar. Sjuksköterskeyrket styrs av flera lagar och författningar som säkerställer en patientsäker vård vilket kräver att nyutexaminerade sjuksköterskor håller sig uppdaterade. I tidigare forskning upplevs en osäkerhet om utbildningen ger en tillräcklig grund då teorin upplevs svår att omsätta i yrkeslivet vilket kan leda till att sjuksköterskan blir stressad och känner en oro. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. Metod: En kvalitativ intervjumetod med induktiv ansats tillämpades för att besvara studiens syfte. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetat mellan fyra till tolv månader Resultat: När intervjuerna analyserades framkom tre kategorier; erfarenhetens betydelse, arbetsmiljöns påverkan och utbildningens påverkan. Dessa redovisades i sju underkategorier; utveckling, utmaning, samverkan med kollegor, tidsbrist, medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och verksamhetsförlagd utbildning. Slutsats: Första tiden att arbeta som nyutexaminerade sjuksköterska upplevs utvecklande och utmanade. Svårigheter i att prioritera och strukturera framkom vilket påverkades av tidsbristen som upplevdes. Kollegors bemötande ansågs vara av stor vikt för att uppleva självkänsla och trygghet. Utbildningen sågs som en god grund att bygga på dock upplevdes medicin kurserna bristfälliga vilket gjorde att sjuksköterskorna fick söka information för att kontrollera sig i arbetet. Framtida forskning kan leda till att utbildningen kan förbättras och de nyutexaminerade sjuksköterskorna kan uppleva mer trygghet.

I uppsatsens inledning skriver jag om mina personliga erfarenheter som har gett upphov till mitt intresse och fascination av området. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om och användandet av fysisk aktivitet i undervisningen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Detta genom att informanterna har fått beskriva hur de uppfattar vilken betydelse fysisk aktivitet har samt hur de konkret arbetar. Metoden som använts är halvstrukturerade livsvärldsintervjuer för att förstå informanternas uppfattningar och hur den kommer till praktiskt uttryck. Resultatet pekar på att informanterna anser att fysisk aktivitet ses som viktig och påverkar lärandet. Det framkommer även att informanternas grundutbildning påverkar arbetssätten som de väljer att arbeta med fysisk aktivitet i sin roll som speciallärare/specialpedagoger. Flera av informanterna inser under intervjuerna att de använder sig av mer fysisk aktivitet än de insett tidigare. En slutsats som kan dras av undersökningen är det finns en kunskapsbrist om hur fysisk aktivitet kan användas ur ett lärandeperspektiv.

Den här studien handlar om konflikthantering på fritidshem. Åtta personer som arbetar på fritidshem på två olika orter intervjuades för att beskriva hur de upplever sitt arbete med konflikthantering samt deras tankar kring förebyggande arbete mot konflikter. Som en del i intervjuerna fick personalen berätta hur de skulle agera i tre olika konfliktsituationer. Personalens svar analyserades och kategoriserades i likheter och skillnader, de jämfördes även med den tidigare forskning vi hittat. Fyra områden utkristalliserade sig och följer med genom hela examensarbetet som en röd tråd; Konflikter och konflikthantering, Förebyggande arbete mot konflikter, Strategier för att hantera konflikter samt Konkreta modeller för konflikthantering. I den första kategorin visade det sig att det enligt personalen är missförstånd och meningsskiljaktigheter som främst orsakar konflikter mellan elever. I den andra kategorin visar analysen att närvarande vuxna är den allra viktigaste delen i det förebyggande arbetet mot konflikter, enligt informanterna. Personalen menar även att mindre barngrupper och mer pedagogiskt utbildad personal på fritidshemmet skulle minska antalet konflikter. I den tredje kategorin visade det sig att personalen upplever att många elever behöver hjälp att lära sig de sociala koderna för lek och spel. I den fjärde och sista kategorin visar vår analys att den intervjuade personalen använder sig av medling i sitt arbete med konflikthantering. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Bakgrund: Goda arbetsförhållanden främjar hälsa genom exempelvis ekonomisk trygghet, personlig utveckling, sociala relationer, samt skydd mot eventuella riskfaktorer i arbetet. I arbetslivet behövs resurser, som kan delas in i fysiska och psykosociala resurser. Resurser behövs för att kunna möta och hantera olika krav men också för att de kan ge välbefinnande, motivation och personlig utveckling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva here 4 U-handledares upplevelser av arbetsrelaterad hälsa utifrån resurser. Metod: here 4 U är en organisation som erbjuder skolor ett arbetssätt för att arbeta med värdegrundsfrågor. På skolor som väljer att arbeta med here 4 U leds arbetet av en eller flera personer ur skolpersonalen som då blir here 4 U-handledare på skolan. En kvalitativ ansats tillämpades där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med here 4 U-handledare. Intervjufrågorna skapades med inspiration från krav-resursmodellen. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ induktiv innehållsanalys, som genererade två huvudkategorier; tillgång till bra relationer och nätverk viktigt för arbetet och hälsan, samt arbetets innehåll och upplägg är viktigt för hälsan. Resultat: Resultatet visar att relationer och nätverk är viktiga på och utanför skolan, och överlag finns tillgång till bra resurser för handledarna. Resurser gällande innehåll och upplägg finns på generell nivå, specifikt för here 4 U-arbetet och individens arbetssätt. Det finns också resurser som behöver utvecklas, främst angående arbetets upplägg men även inom andra kategorier. Slutsatser: Det finns ett flertal resurser som är viktiga för arbetets genomförande samt individens hälsa, och att dessa är viktiga att ta hänsyn till vid planering och fördelning av arbete.

I kursplanen för musik i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) ingår både teoretiska och praktiska förmågor som eleverna ska utveckla. Studien syftar till att få insikt i hur eleverna på högstadiet upplever teoretiska och praktiska dimensioner i musikundervisningen, utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv. Undersökningen är kvalitativ och genom intervjuer delar elever från högstadiet med sig av deras livsvärld och hur de förhåller sig till den. Resultatet visar att eleverna upplever instrumentspel som den viktigaste kunskapen i musikundervisningen, genom att lära sig ackord eller att vidareutveckla kunskaper på olika instrument. Musicerande och skapande i grupp är andra praktiska dimensioner som eleverna anser vara nödvändigt att lära sig, då dessa arbetsmoment upplevs i egenskaper av frihet, glädje, gemenskap och avslappning. Det skapas även intresse när andra elever skapar någonting i musikundervisningen. Eleverna upplever musikämnet som praktiskt i jämförelse med exempelvis ämnet svenska, som i sin tur går under benämningen teoretiskt ämne. Studien visar därmed också att eleverna har svårt att se teoretiska dimensioner som exempelvis musikhistoria ackordbeteckningar och tonlära som integrerade i det som de anser vara viktig kunskap, nämligen det praktiska musicerandet.

Skolsköterskor kan dagligen möta elever med psykisk ohälsa i sitt arbete och har en betydelsefull roll att ge stöd och vara till hjälp för att främja elevers hälsa och välmående. Den psykiska ohälsan bland elever ökar och det är viktigt att tidigt kunna identifiera tecken på ohälsa. Ett samarbete med eleverna, deras familjer och med andra instanser är viktigt för att främja elevernas hälsa. Tidigare forskning visar att skolsköterskorna saknar viss kunskap och metoder för att möta elever som mår psykiskt dåligt och att de även kan känna sig ensamma i sin yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors upplevelser av att möta och arbeta med elever som har psykisk ohälsa. En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med tio stycken skolsköterskor på grund- och högstadieskolor. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Efter analysen framkom två kategorier vilka var: att möta elever och föräldrar samt olika sätt att arbeta med elever med psykisk ohälsa. Resultatet visar att skolsköterskor möter elever med olika problematik och känslotillstånd vilket kan framkalla känslor som maktlöshet, frustration, glädje och otillräcklighet hos skolsköterskor. Det framkom att skolsköterskor ställs inför utmaningar som till exempel bristande föräldrakontakt och föräldrastöd samt en saknad av metoder för att arbeta med psykisk ohälsa. För att kunna ge elever stöd och hjälp är det viktigt att skolsköterskor kan vara tillgängliga så mycket som möjligt och att samverkan med föräldrar och andra instanser är välfungerande. Arbetslivserfarenheten och stödet skolsköterskor får genom handledning upplevdes betydelsefullt för att kunna hantera situationer som uppstår. Ytterligare forskning inom området behövs enligt författarna.

I denna studie har vi undersökt några lärares uppfattningar om sitt arbete med att upprätthålla studiero och trygghet i klassrummet. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: ‘Vilka uppfattningar uttrycker de intervjuade lärarna om trygghet och studiero i klassrummet?’, ‘Vilka elevbeteenden anser lärarna stör tryggheten och studieron i klassrummet?’ samt ‘Vilka strategier använder sig lärarna av för att skapa studiero och trygghet i klassrummet?’. För att besvara dessa frågeställningar valde vi att utföra en kvalitativ intervju med semistrukturerade intervjufrågor. Sammanlagt intervjuades sex lärare från fyra olika skolor som samtliga undervisade mot årskurserna 4–6. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Aspelins (2015) tankar om relationskompetens. Studiens resultat strukturerades utifrån tre övergripande teman. Dessa tre teman döptes till Studiero i klassrummet, Trygghet i klassrummet samt När lärarnas metoder inte fungerar. Utifrån intervjuerna framkom det att de intervjuade lärarna hade förhållandevis snarlika resonemang om trygghet och studiero och hur vederbörande skapas. Av intervjuerna framgick att studiero i klassrummet innebär att eleverna har fokus på aktuell uppgift med tillåtelse till lågmält prat med klasskamrater så länge som det rör uppgiften i fråga. Elevbeteenden som enligt lärarna stör studieron är elever som pratar rakt ut, rör sig i klassrummet samt avviker från uppgiften. För att skapa studiero angav lärarna att de gör anpassningar för elever, fördelar ordet och använder möbleringen i klassrummet. Trygghet i klassrummet menade lärarna var att eleverna tillåts ta plats, vågar uttrycka sina tankar samt att de kan vara sig själva. Tryggheten i klassrummet störs enligt lärarna främst av elevers kommentarer, blickar och skratt riktade mot varandra. Det trygga klassrummet skapas enligt lärarnas resonemang av det relationella arbetet i klassen. Under intervjuerna framkom även att majoriteten av lärarna anser att deras lagstadgade befogenheter är tillräckliga för att säkerställa trygghet och studiero i klassrummet, men att de ibland kan behöva ta stöd av annan personal såsom elevhälsan. Den aspekt som utmärkte sig i lärarnas svar om hur de arbetade för att skapa både trygghet och studiero är vikten av goda relationer mellan eleverna i klassen såväl som den mellan lärare och elever. Därför menar vi att lärares relationskompetens kan ses som en viktig aspekt i arbetet med att skapa trygghet och studiero i klassrummet.