Speciallärare med inriktning matematikutveckling har identifierats som en viktig person för alla elevers lärande i matematik, men lite har forskats på hur identifiering, insatser och utvärdering förstås av specialläraren. Syftet med studien är att studera uppfattningar som speciallärare med inriktning matematikutveckling ger uttryck för beträffande forskningsfrågor gällande matematik. Studien utgår från intervjuer med nio speciallärare verksamma i årskurs 1 - 9 samt i gymnasiet. I studien används en fenomenografisk analysprocess för att komma åt djupet i speciallärarnas uttalanden om identifiering av stödbehov, insatser för lärande i matematik samt utvärdering av gjorda insatser. Resultat synliggör följande beskrivningskategorier: kartläggning och bedömning, möten och samtal, informella identifieringsmetoder, organisation, metod, material, relationers betydelse, formell utvärdering, utvärdering i samspel med andra, informell utvärdering samt speciallärarnas uttalade dilemman beträffande dessa.

Spelifiering är praktiken att använda mekanik från spel i icke-spelkontext för att höja användarens motivation och det är ett relativt nytt begrepp som får växande utrymme i skolan. Trots att det redan gjorts en hel del forskning på området finns det en avsaknad av studier som undersöker spelifiering från ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är därför att bilda kunskap om lärares användning av spelifiering i sin undervisning. För att belysa lärares erfarenheter har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex olika lärare som sade sig använda spelifiering i sin undervisning. En tematisk innehållsanalys har resulterat i beskrivningar av lärarnas upplevelser och erfarenheter kring användningen av spelifiering i undervisningen. Resultaten visar att lärarna har svårt att skilja spelbaserat lärande och spelifiering från varandra. De visar även spelifierat (och spelbaserat) lärande som positivt för elevernas motivation och inlärning, och att det låter lärarna nå ut till eleverna på nya sätt. Samtliga lärare tog upp vikten av ett lustfyllt lärande, och de hade även roligt själva i sitt användande av spel och spelifiering. De resonerade vidare kring utmaningar med sitt arbetssätt och konstaterade att spelifiering bör användas med eftertanke då externa motiverande element, som exempelvis belöningar, kan ta fokus från lärandet.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi språkets betydelse för barns utvecklingutifrån olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av läroplanenfår vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gå till väga för att se tillvarje barns utveckling. Här presenteras även observationsmaterialetTidig Registrering Av Språkutveckling – TRAS.SYFTE: Syftet är att undersöka vilka erfarenheter några pedagoger har av attanvända Tidig Registrering Av Språkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vår undersökning använt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vår undersökningsgrupp har det ingått tio pedagogerfrån förskolans verksamhet. Intervjuerna har spelats in på diktafon föratt sedan transkriberas.RESULTAT: Pedagogerna som intervjuades berättade om sina upplevelser ocherfarenheter kring att arbeta med materialet TRAS. Arbetet medTRAS har lett till att många pedagoger har fått mer kunskap kringspråkets betydelse och en mer strukturerad verksamhet. I resultatetframkommer språkets betydelse för barns fortsatta utveckling.

<p>Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige.</p><p>Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningshistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet. En hårlöshet under armarna och på benen upplevs ha stor betydelse i offentliga sammanhang samt inge känslor av att vara mer bekväm, kvinnlig, fräsch och attraktiv. Resultaten har likheter med tidigare forskning som pekar på den hårlösa kvinnokroppen som ett normgivande kvinnoideal och som en del i skapande av femininiteten. Vidare speglas resultaten i den symboliska interaktionismen samt en teori om den sociala kroppen.</p>

<p>In this study I have tried to give an historical overview as well as a description overthe current situation regarding inclusion and exclusion of students with specialneeds. How do teachers work with these students and on what grounds are studentsincluded or excluded from their original group. The curriculums and otherdocuments that controls these questions all talk about the individual student as themost important party, they are all pointing out inclusion of students with varyingneeds as an important part of the schools assignment. My research shows that thedecision to include or exclude students can be based on a lot of different grounds, notalways with the student’s best in mind. Reasons for excluding students can,according to my informants, for example be uncomfortable teachers not wanting tohave an extra adult in the classroom or special teachers not wanting to work in apossibly noisy class. If this is a big problem is hard to tell and my informants havevarying opinions. But just the fact that this is an issue is a problem.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ”accepterat” respektive ”färglös” där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats.</p><p>Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen.</p><p>Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare.</p><p>Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ”färglösa” som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar. Alla informanterna accepterar att förändras utseendemässigt och de kompenserar och förbättrar delar som de känner sig missnöjda med.</p>

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ”accepterat” respektive ”färglös” där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats. Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen. Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare. Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ”färglösa” som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar. Alla informanterna accepterar att förändras utseendemässigt och de kompenserar och förbättrar delar som de känner sig missnöjda med.

Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige. Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningshistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet. En hårlöshet under armarna och på benen upplevs ha stor betydelse i offentliga sammanhang samt inge känslor av att vara mer bekväm, kvinnlig, fräsch och attraktiv. Resultaten har likheter med tidigare forskning som pekar på den hårlösa kvinnokroppen som ett normgivande kvinnoideal och som en del i skapande av femininiteten. Vidare speglas resultaten i den symboliska interaktionismen samt en teori om den sociala kroppen.

In this study I have tried to give an historical overview as well as a description overthe current situation regarding inclusion and exclusion of students with specialneeds. How do teachers work with these students and on what grounds are studentsincluded or excluded from their original group. The curriculums and otherdocuments that controls these questions all talk about the individual student as themost important party, they are all pointing out inclusion of students with varyingneeds as an important part of the schools assignment. My research shows that thedecision to include or exclude students can be based on a lot of different grounds, notalways with the student’s best in mind. Reasons for excluding students can,according to my informants, for example be uncomfortable teachers not wanting tohave an extra adult in the classroom or special teachers not wanting to work in apossibly noisy class. If this is a big problem is hard to tell and my informants havevarying opinions. But just the fact that this is an issue is a problem.

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn på sin modersmålsundersvisning och dess betydelse för deras språk- och identitetsutveckling utifrån Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har använts där fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frågeställningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utsträckningar som ansträngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras språk-och identitetsutveckling. Analysen av resultatet visar på att undervisningen inte kom att uppfattas som ett kulturellt kapital, vilket speglar skolans organisation av undervisningen samt dess kulturella reproduktion. Sammanfattningsvis visar studien att elevernas syn på sin modersmålsundervisning inte sammanfaller med de riktlinjer skolverket fastställt.